Syftet med denna studie var att ta reda på om förståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs 4 och 5 påverkas när de tar till sig text via talsyntes jämfört om de får läsa den utifrån faktorerna avkodningsförmåga, arbetsminneskapavitet och kön. Ett annat syfte var att försöka fånga elevernas upplevelse av att använda talsyntes. Studien syftade även till att bidra med data till ett pågående forkningsprojekt där textförståelsetester utvärderas vid psykologiska institutionen på Linnéuniversitetet. Studiens deltagare bestod av 55 elever med svenska som andraspråk från fyra olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien analyserade utifrån teorierna The Simple View of Reading och Vygotskijs tankar om mediering. Studiens resultat visar att eleverna får ett högre resultat i textförståelse på texterna de läst än lyssnat på via talsyntes och att elever i avkodningssvårigheter har lägre medelvärden och medianer i sina resultat. I denna studie har pojkarna fått ett högre medelvärde på resultatet i samtliga texter avseende förståelse än vad flickorna fått. Resultaten i studien visar även att elever som antas vara utan större arbetsminnessvårigheter har ett högre medelvärde i samtliga texter. Studiens resultat visar på höga textförståelsepoäng, särskilt på text 1-3, vilket kan indikera en takeffekt. I en av texterna fann studien en mycket svag positiv korrelation mellan elevernas upplevelse av att lyssna på text och deras resultat avseende förståelse när de lyssnar på text via talsyntes. 81 % av eleverna angav i intevjun att de upplevde det ganska lätt eller lätt att lyssna på ljudbok, högläsning eller inläsning.

Studiens syfte var att belysa i vilken omfattning förmågorna skriva, tala och lyssna fokuseras i fyra olika engelskläromedel för årskurs 3. I en kvalitativ metod innehållande kvantitativa överväganden granskades och analyserades de digitala läromedlen Happy year 3, Engelska 1-3, och de tryckta läromedlen Learn English och What’s up. Resultatet av studien visade att läromedlen ser väldigt olika ut och utrymmet som de olika förmågorna får skiljer sig väldigt mycket åt. Ett av läromedlen hade en ganska jämn fördelning medan ett annat nästan inte hade några talövningar, ett tredje hade nästan inga skrivövningar och det fjärde innehöll inga skrivövningar alls. Att läromedlens utformning varierar kan vara användbart eftersom växlande klassrumssituationer kräver olika typer av undervisningsmaterial för att möta elevernas behov. Det fanns inget givet mönster för om ett läromedel vad digital eller tryckt, utan läromedlen visade snarare upp unika utformningar. Genom att den här studien kartlägger vilka förmågor som tränas i läromedlen kan den hjälpa lärare att anpassa valet av läromedel efter klassers behov. Lärarna uppmärksammas dessutom på vilka brister som finns och vad undervisningen behöver kompletteras med för att eleverna ska få möjlighet att träna de förmågor som de enligt läroplanen ska utveckla.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska, har varit att utforska elevers lyssläsning i jämförelse med läsning med ögonen i relation till läsförståelse. Följande frågeställningar har fokuserats: Hur upplever elever att det är att lyssläsa jämfört med att läsa med ögonen? Hur påverkas elevers läsförståelse av att lyssläsa jämfört med att enbart läsa med ögonen? För att besvara syftet och frågeställningarna har en explorativ studie genomförts bestående av ett kvasiexperiment med två läsförståelsetester (lyssläsa respektive ögonläsa), enkätfrågor och semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har 13 elever i årskurs 2 deltagit i studien varav 6 intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån forskning kring lyssnande, lyssläsning och stöttning samt ”Dual Coding Theory”. Följande slutsatser har dragits: Lyssläsning bidrog till utveckling av ordförrådet. Det agerade stötta för ökad förståelse och bidrog med en högre grad av förståelse i jämförelse med att läsa med ögonen. En viktig faktor för att lyssläsandet verkligen skulle stötta, handlade om rätt hastighet på talrösten. Eleverna i studien hann läsa längre textstycken när de lyssläste i jämförelse med när de läste med ögonen. I och med själva jämförelsen uppstod även metakognitiva reflektioner hos eleverna. Trots att studiens resultat inte är generaliserbart är det relevant då det indikerar att lyssläsning påverkar elevers läsförståelse och engagemang i positiv bemärkelse. / The purpose of this student essay has been to explore reading while listening in comparison to reading with the eyes, in relation to reading comprehension. The questions at issue were: How do young learners experience reading while listening in comparison to reading with the eyes? How do reading while listening effect young learners reading comprehension in comparison to reading with the eyes? An exploratory study has been done to meet the purpose and to answer the research questions via a quasiexperiment and semi structured interviews. All in all 13 students in 2nd grade has participated in the study in which 6 were interviewed. The results of the study have been analyzed from research concerning listening, reading while listening, scaffolding and Dual Coding Theory. A number of conclusions have been made. Reading while listening contributes to the development of vocabulary as well as a higher grade of understanding. It scaffolds reading comprehension and the speaking rate of the voice reading the text is of utmost importance. The students in the study were also able to read longer passages of text when reading while listening in comparison to reading with the eyes. Because of the comparison made between reading while listening and reading with the eyes, the students made metacognitive reflections, which supported understanding. Even though the result of the study cannot be generalized, it is relevant since it indicates that reading while listening effect students reading comprehension and engagement in a positive way.

Studien är både kvalitativ genom klassrumsanteckningar och semistrukturerade intervjuersamt kvantitativt genom läs- och hörförståelsetester. Syftet med examensarbetet är attbelysa elevers upplevelse av högläsning och egen tyst läsning i årskurs 4 och 5 inomsvenskämnet i grundskolan. Sammanlagt har 37 elever medverkat i läs- ochhörförståelsetestet varav åtta elever intervjuades. Analysen tar stöd av den kognitivateorin “Dual Coding Theory”, läs- och hörförståelsetest och elevintervjuer. Eftersomempirin har ursprung i olika forskningsmetoder som kopplats samman blevforskningsansatsen triangulering. Slutresultatet är följande; Högläsningen har en positivinverkan på läsförståelsen och förmågan att förstå nya ord och begrepp. Hörförståelse,läsförståelse och de inre bilder som elever skapar utgör tillsammans ett multimodaltverktyg och förstärker deras kunskap kring texten. Elevnära texter skapar tillsammansmed lässtrategier en glädje, motivation och förståelse kring en text.

Studien undersöker hörförståelse hos mellanstadieelever i årskurserna 4, 5 och 6. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra elevers förmåga att förstå en åldersadekvat, skönlitterär text i ljudformat. Studien fokuserar på att undersöka elevernas hörförståelseförmåga med infallsvinkeln progression mellan årskurser och prestationsskillnad mellan pojkar och flickor. Metoden som använts är kvantitativ och 190 elever från två olika skolor i Mellansverige deltog i undersökningen. Materialinsamlingen skedde anonymt genom en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att det finns en viss progression från årskurs 4 till årskurs 5 och 6 men mellan årskurs 5 och 6 visas inte någon progression. Resultatet för pojkarna och flickorna visar att flickorna fått högre resultat på alla inferensfrågor och något högre slutpoäng än pojkarna. Utifrån resultatet bidrar vår studie till fortsatta diskussioner kring pojkars och flickors prestationer. Dessutom belyser studien det aktiva lyssnandet som är en stor del i undervisningen men forskat på i liten utsträckning.

Studiens syfte är att åskådliggöra hur de fyra förmågorna, skriva, höra, läsa och tala är fördeladei engelskläromedel för åk 3, men även hur utmanande uppgifterna är för eleverna. I enkvantitativ metod granskades läromedlen, Magic! 3, Join the quest 3, Champ 3 och LearnEnglish: Third book. Uppgifterna i läromedlen observerades, därefter granskades ochkategoriserades uppgifterna mellan förmågorna och olika övningstyper. Resultatet visade attläromedlen såg olika ut, där något läromedel hade jämn fördelning mellan förmågorna, medanett annat hade ojämn fördelning. Som helhet visade det sig att förmågornas fördelning varojämn och uppgifterna i läromedlen inte krävde mycket av eleverna. Med hjälp av denna studiekan lärare göra ett val av läromedel som passar deras klass, men även se vad som behöverkompletteras utanför läromedlet för att eleverna ska uppnå målen i engelskundervisningen.

Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Syftet med denna studie är att genom en experimentell design undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse och läsmotivation hos svenska gymnasieelever. De senaste PISA-resultaten har visat att elever brister i läsförståelse. För att ändra denna trend och höja elevers läsförståelse behöver nya metoder prövas och utvärderas. En av dessa kan vara att utöka användandet av ljudböcker. För att samla in underlag till studien valdes en medelstor gymnasieskola i södra Sverige ut. Totalt deltog 194 elever, vilka delades in i två grupper; läsgruppen och hörgruppen. Läsgruppen läste en novell och hörgruppen läste och lyssnade synkroniserat på samma novell. Därefter genomfördes ett läsförståelsetest och en självskattning där eleverna fick skatta sin motivation. Resultaten visar att hörgruppen uppvisade 17% högre läsförståelse än läsgruppen, att ljudboken ökar koncentration och flyt med 58%, att ljudboken ökar läsförståelse oavsett läsförmåga, och att ljudboken tillsammans med en genre eleven gillar har en ackumulerande effekt på läsförståelse som uppnår ett värde på 38%. Dessa resultat talar för att det är dags att bryta stigma och fördomar omljudboken, för att se ljudboken för vad den är – ett kvalificerat verktyg för att främja läsförståelse hos svenska gymnasieelever. Ljudboken bör därför ha en stor och självklar plats i varje svensklärares klassrum.