År 2008 hamnade världen i kris till följd av omfattande utlåning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska länder har högre skulder än de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa länder kämpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt på euron och har spridit en oro till övriga länder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lågkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige är ett exportberoende land, exporten står för hälften av BNP varav 40 % går till Europa. Genom Sveriges beroendeställning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat på den osäkra marknaden. Vår frågeställning är således: Hur ledningen i ett exportföretag handlar strategiskt på en svikande marknad? Syftet med studien är att beskriva det strategiska handlandet i tillverkande företag som exporterar till Europa. Rapporten ska bidra med en förståelse kring strategiskt handlande samt en begreppsutveckling. Rapporten är utförd som en kvalitativ studie, eftersom vårt syfte är att beskriva. För att insamla vårt empiriska material har vi genomfört besöksintervjuer. Resultatet av rapporten visar att de studerande företagen har använt sig av en offensiv differentierad strategi. De har sökt finna nya marknader för att skapa en trygghet. Företagens strategiska agerande har inte varit välplanerat utan kan beskrivas som konjunkturellt handlande.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

Denna studie ämnar belysa vilken påverkan konflikter mellan lärare och elev har på lärarens emotioner och därmed praktik i klassrummet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 4 grundskolelärare som arbetar med klasser från årskurs 4 till årskurs 8. En abduktiv tematisk analys gjordes med hjälp av Hakvoorts (2020) emergenta konflikter. Resultatet visade att lärare upplever en stor variation av negativa emotioner men med hjälp av bland annat kognitiv återtolkning lägger lärarna fokus på relations- och trygghetsskapande handlingar under och efter konflikter.

Sveriges yngsta riksdagsparti Sverigedemokraterna har mött motstånd i form av demonstrationer. En form av motstånd vilket historiskt sett varit ovanligt i landet. Studien kartlägger hur dessa demonstrationer har tagit uttryck över en tioårsperiod, med syfte att se motrörelsens aktivitet och vilka taktiker som föredragits. Tidigare forskning på området pekade på att en motrörelses aktivitet ökar tillfälligt efter en förlust, för att sedan minska om inga framsteg görs över tid. Demonstranterna antogs också tillämpa mer drastiska taktiker i takt med att partiet når framgångar vid valen. Resultaten av studien visar att detta inte skett, våld har inte ökat. Istället blev användandet av ljud som civil olydnad mer vanligt mot slutet av protestcykeln. Efter ett antal motgångar där aktiviteten ökat successivt, minskade den sedan hastigt. Då tidigare forskning främst fokuserat på rörelser i andra stater, kan svensk politisk kultur samt SD och rörelser mot SD vara av annan karaktär, och därmed ge upphov till ett annat resultat.

<p>Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.</p><p> </p><p>För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.</p><p> </p><p>I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.</p><p> </p><p>I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.</p>

<p>Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen <em>ärende</em> och <em>faktiskt handlande.</em> Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.</p><p>     Någon närmare beskrivning av begreppet <em>ärende</em> har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett <em>ärende </em>utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.<strong> </strong></p><p><strong>     </strong>I motsats till <em>ärende</em> framförs det <em>faktiska handlandet</em>,<em> </em>som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering. Det <em>faktiska handlandet</em> exemplifieras i förarbeten av handlingar som utgörs av en lärares genomförande av en lektion eller då en polisman dirigerar trafik.</p><p>     Separationen mellan begreppen är i normalfallet lätt att inringa, då skiljelinjen ofta utgörs av den tidpunkt, vari ett juridiskt bindande dokument eller dylikt upprättas. Denna tydliga separation medför att skiljelinjen sällan möter några större juridiska hinder.</p><p>     Dock bör skiljelinjen tillmätas större rättslig betydelse inom vissa funktioner inom den offentliga verksamheten, däribland kriminalvården. Begreppens motsatsförhållande och betydelse blir särskilt viktig i samband med åtgärder inom kriminalvården som är att betrakta som <em>faktiskt handlande</em> och som de facto innebär en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna som stadgas i RF samt Europakonventionen. Det är därför viktigt att all myndighetsutövning som faller inom ramen för kriminalvårdens <em>faktiska handlande </em>sker i överensstämmelse med objektivitets-, proportionalitets-, och ändamålsprincipen. Risken är annars att de grundläggande rättsäkerhetsgarantierna, som utgörs av krav på en förutsebar och likformig rättstillämpning inte får samma genomslagskraft som vid ett typiskt <em>ärende</em>.<em> </em></p><p><em>     </em>Någon allmängiltig skiljelinje mellan begreppen går knappast att dra upp. Därför är det viktigt att kriminalvården tydligt definierar huruvida olika frågor är att betrakta som typiska <em>ärenden</em> eller om företeelsen faller inom ramen för myndighetens <em>faktiska handlande</em>. Förslagsvis bör stor vikt läggas på hur frågor som utgör en juridisk gråzon ska hanteras, exempelvis kontroller av bostadsrum. En återkommande diskussion och utveckling av rättspraxis på området är därför nödvändig.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.</p><p>Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.</p>

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.      Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering. Det faktiska handlandet exemplifieras i förarbeten av handlingar som utgörs av en lärares genomförande av en lektion eller då en polisman dirigerar trafik.      Separationen mellan begreppen är i normalfallet lätt att inringa, då skiljelinjen ofta utgörs av den tidpunkt, vari ett juridiskt bindande dokument eller dylikt upprättas. Denna tydliga separation medför att skiljelinjen sällan möter några större juridiska hinder.      Dock bör skiljelinjen tillmätas större rättslig betydelse inom vissa funktioner inom den offentliga verksamheten, däribland kriminalvården. Begreppens motsatsförhållande och betydelse blir särskilt viktig i samband med åtgärder inom kriminalvården som är att betrakta som faktiskt handlande och som de facto innebär en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna som stadgas i RF samt Europakonventionen. Det är därför viktigt att all myndighetsutövning som faller inom ramen för kriminalvårdens faktiska handlande sker i överensstämmelse med objektivitets-, proportionalitets-, och ändamålsprincipen. Risken är annars att de grundläggande rättsäkerhetsgarantierna, som utgörs av krav på en förutsebar och likformig rättstillämpning inte får samma genomslagskraft som vid ett typiskt ärende.      Någon allmängiltig skiljelinje mellan begreppen går knappast att dra upp. Därför är det viktigt att kriminalvården tydligt definierar huruvida olika frågor är att betrakta som typiska ärenden eller om företeelsen faller inom ramen för myndighetens faktiska handlande. Förslagsvis bör stor vikt läggas på hur frågor som utgör en juridisk gråzon ska hanteras, exempelvis kontroller av bostadsrum. En återkommande diskussion och utveckling av rättspraxis på området är därför nödvändig.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll. Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat. Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun. Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper. Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.