Examensarbetet skildrar olika lärares syn på ämnesintegrerad undervisning medmatematik som utgångspunkt. Metoden som använts är intervjuer med verksammalärare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkterpå hur temaarbetet kan förändras till det bättre. Resultatet visar att alla de intervjuadelärarna är positiva till att arbeta ämnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kanuppstå. I resultatet går även att utläsa hur de intervjuade lärarna ställer sig till vårttemaarbete. / The dissertation is about integration of mathematics with other subjects in compulsoryschool.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvårdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsätt som vi börjar återfå efter en period av enbart kroppsligt synsätt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav på fler komplementära behandlingar. Musik är en behandlingsmetod som egentligen uppkom för länge sedan och som nu börjar återvända. Orems teori om egenvårdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultaten tyder på att musik i omvårdnad kan minska oro, ångest, illamående, fysiologiska parametrar samt ge avledning, smärtlindring och avslappning. Dessa effekter uppkom vid följande tillstånd: Före, under och efter operation/ behandling/ undersökning, vid smärta, demens och sömnlöshet. / The purpose of this literature review was to examine the meaning of music from a nursing perspective. After a period of merely physical approach, we begin to retrieve a holistic view and it is necessary to investigate and accept more alternative methods to meet the patients increased demands of more complementary treatments. Music is a method that arose a long time ago and now is coming back. Orems Self-Care Deficit Theory of Nursing underlies this study. The study was based on 10 scientific articles. The results indicate that music in nursing may give a diversion, pain relief, relaxation and a reduction of anxiety, dread, nausea and physiologic parameters. These effects arose at the following conditions: Before, during and after surgery/treatment/examination, pain, dementia and sleeplessness.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet. Många personer i missbruk är beroende av hjälp från sin stadsdel för att göra de förändringar som krävs för att bli drogfri. De behöver ofta insatser ur ett helhetsperspektiv som exempelvis hjälp med att ordna boende, sysselsättning och tillräckligt lång behandlingstid. Våra resultat visar att det inte är alla klienter som får den hjälpen från sin stadsdel. Det leder till att de under behandlingen har sämre förutsättningar än andra att ta till sig av den behandling som ges. Vi insåg under arbetets gång att ämnet i sig var väldigt komplext. Vissa delar har vi, av utrymmes- och tidsskäl, fått lämna orörda. Det har lett till att vi inte kunnat dra slutsatsen att vårt resultat gäller personer som söker andra former av behandling än institutionsbehandling. Vårt bakgrundsmaterial tyder dock på att det är ett genomgående problem inom missbruksbehandling.

Gymnasieskolans Teknikprogram är en utbildning med syfte att ge eleverna breda kunskaper inom teknikområdet, där det är av stor betydelse att ha förståelse för olika kunskapsämnen och hur de samspelar med varandra. Ämnesövergripande undervisning kan då vara ett verkningsfullt arbetssätt och bidra till att ge eleverna en bättre helhetssyn och förståelse för hur de kan använda sin kunskap i ett vidare sammanhang. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur lärare på gymnasiets teknikprogram arbetar med en ämnesövergripande undervisning och vilka möjligheter och utmaningar som kan uppkomma. Undersökningsmetoden var kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar inom teknikprogrammet. Det insamlade datat analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet från analysen visar att lärarna har en positiv syn på arbetssättet där de såg flera fördelar som att eleverna fick en ökad motivation och intresse för skolarbetet. Studien visar även att lärarna upplevde en del utmaningar med arbetssättet. Exempelvis en upplevd tidsbrist och bristande samarbete både inom arbetslaget såväl som med skolledningen. I studien framkommer också att framtida forskning behövs om hur den ämnesövergripande undervisningen kan utvecklas för att bättre passa elever med olika studieförutsättningar.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: förutsättningar hos distriktssköterskan / sjuksköterskan, bemöta patienten, bedömning av patientens omvårdnadsbehov och vägleda patienten. Det framkom därefter nio underkategorier. I diskussionen reflekteras resultatet med tyngdpunkt på distriktssköterskans / sjuksköterskans fortbildning, vårdrelation, den psykiska ohälsan samt telefonkulturen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

En person med demenssjukdom är först och främst en person och därefter en patient med en sjukdom. En demenssjuk person har ett hot mot sin identitet på grund av olika kognitiva nedsättningar. En identitetsfrämjande vård är av stor vikt och kan bidra till att hjälpa den drabbade med att bevara sin känsla av att vara värdefull. I sjuksköterskans kärnkompetens ingår bland annat att arbeta personcentrerat. Detta sätt bidrar till att hela individen framhävs då personen ses ur ett helhetsperspektiv och inte endast med fokus på dennes sjukdom. Denna vårdmodell handlar även om att ta hänsyn till varje persons psykiska, fysiska, sociala samt existentiella behov i lika stor omfattning. Sjuksköterskor möter demenssjuka nästan var hon än arbetar. Demenssjukdom kallas ofta för anhörigsjukdom på grund av att den påverkar hela familjen samt anhöriga. Syfte med studien är att lyfta fram hur personcentreradvård kan tillämpas inom demensvård samt belysa vad detta kan bidra med. Studien baseras på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i två kategorier med respektive underkategorier. De två kategorierna formulerades som personcentrerad och understödjande. Studien visar att det skapas välbefinnande samt ökar livskvalitén för patienten genom att arbeta personcentrerat. Detta sätt bidrar bland annat till att den demenssjukas förmåga till att utföra olika aktiviteter i det dagliga livet stöds. Det framkom att personcentreradvård inom demens ger flera förutsättningar att kunna öka välbefinnandet samt livskvalitén hos demenssjuka personer.

Allt fler patienter med komplexa vårdbehov vårdas idag i hemmet. I takt med den allt mer avancerade vården ses brister i samordning av patientens vård då vanligtvis många vårdgivare är inkopplade men ingen tar ett helhetsansvar. Mobil närvård har då skapats med mobila specialistteam som utgår ifrån närliggande sjukhus. Målet är att tillgodose trygg vård till patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam. Data består av sju kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och har erfarenhet av att samverka med mobila specialistteam. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och sju subkategorier. Studiens resultat visar att när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam ökar patientens möjlighet att uppnå trygghet, välbefinnande och självständighet. God samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården verkar dessutom öka patientens delaktighet i vården samt lindrar sjukdomslidande. Tack vare god samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården kan patienten istället vårdas i hemmet och besparas vårdlidande med undvikbara sjukhusvistelser och oro som följd. Sjuksköterskorna och distriktssjuksköterskorna som intervjuades upplevde att vården blev bättre för patienten ur ett helhetsperspektiv. Hemmet visade sig ha stor betydelse för patienterna och många sjukhusvistelser kan förebyggas då de mobila specialistteamen är involverade och ökar möjligheten för patienten att stanna kvar i sitt hem, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar vård för patienten.

<p>Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.</p>