Global ETD Search

91	Skogsgeografi II : Om odlingslämningar i skogsbygd Nilsson, Stefan January 2007 (has links) Nilsson, S. 2007: Skogsgeografi II. Om odlingslämningar i skogsbygd (Forest Geography II. On Remains of Agriculture in Forest Settlement Districts) In this thesis issues on remains of agriculture in the county of Värmland, Sweden are discussed. The aim is to use a holistic approach when examining such remains, which goes beyond their mere morphology. Instead focus is put on their inner and outer geographies: the internal relations between different elements of a single remain, and the external relations between the remain and its local context. Also, it is argued that it’s necessary to approach this kind of remains with an open perspective regarding time. The diorama principle as expressed by Torsten Hägerstrand is used. It focuses more on closeness than on similarity. Four separate studies are enclosed to the thesis as appendix’s I–IV. The thesis ends with an outlook to a concept of relational landscape, derived from this work, with outlines future studies. In Appendix I registered remains of agriculture are examined. In Appendix’s II and III the role of agricultural remains for settlement geography studies are analysed. The role of agricultural remains as bearers of meaning in both history and present, and views and values of antiquarians and researchers as well as the public, is examined in Appendix IV. Hopefully a holistic view will illuminate agricultural remains as research source material and bearers of meaning, including both expert and lay knowledge, history as well as present time and the future. This is desired in order to handle such remains in a fair manner. Stefan Nilsson, Department of Geography and Tourism, Karlstad Uni-versity, SE 651 88 Karlstad, Sweden. agricultural remains Värmland contemporary bearers of meaning relational landscape. holistic approach diorama principle local geography multi-disciplinary studies odlingslämningar Värmland helhetssyn dioramaprincip lokalgeografi tvärvetenskap nutida betydelsebärare relationellt landskap. Human geography Kulturgeografi
92	Genus inverkan på personcentrerad vård Larsson, Daniel, Sundström, David January 2015 (has links) Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering. gender holistic human norms person-centered care treatmeant caring nursing dignity masculinity femininity discrimination prejudice bias bemötande holistisk människa genus normer personcentrerad vård könsroller manligt maskulinitet kvinnligt femininitet diskriminering vårdande värdighet helhetssyn förutsättningslöst fördomar förutfattade meningar
93	Jaget som verktyg : En explorativ studie om hur socionomers syn på klienter relaterar till socialtjänstensspecialiseringsgrad Vestin, Stina January 2022 (has links) Skiljer sig arbetsupplevelserna för socionomer beroende på om de arbetar inom socialtjänsten i storstäderna eller ute på landsbygden? Det var frågor som denna som inledde uppsatsskrivandet. Detta mynnade slutligen ut i syftet att undersöka socionomers beskrivningar av sina klienter och om dessa har någon koppling till organisationens struktur. De socionomer vars berättelser studerats har arbetat med myndighetsutövning i kommunal socialtjänst. Två ämnen var av särskilt intresse för min studie; skillnader och likheter i socionomernas berättelser kopplat till större och mindre kommuner, sett till kommunernas folkmängd, samt om socionomerna uttryckte huruvida de kunde arbeta holistiskt med sina klienter. Studien utfördes med hjälp av åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i sex olika kommuner med varierande kommunstorlek. Materialet analyserades sedan utifrån konstruktivistiskt grundad teori med inspiration av en socialpsykologisk teori om trygga sociala band. Utifrån analysen av resultatet genererades begreppet jaget som verktyg. Studien visar att jaget som verktyg användes i större utsträckning av socionomer i de kommuner som var mindre till storleken jämfört med socionomer som arbetade inom socialtjänster i större kommuner. Nyinstitutionell teori användes för en vidare analys av resultatet och dess innebörd för socialt arbete. Studien visar att det finns ett glapp mellan vad socionomer lärt sig via sin utbildning och vad för typ av arbete de förväntas utföra i kommunal socialtjänst. / Is there a difference in work experience for social workers if they work for the social services in the city or in the countryside? Problems such as these seeded the idea behind the thesis, and was narrowed down to the following research question; to study social workers description of how they work with their clients and if there were any differences in their descriptions depending on organizational structure. The social workers interviewed throughout this thesis were employed within the municipalities social service and worked with decision making concerning social be nefits. Two aspects were of particular interest; differences and similarities of the social workers descriptions related to population size of the municipalities and if the social workers expressed that they could work in a holistic manner with their clients. This study was conducted with the help of eight semistructured qualitative interviews in six municipalities of varying sizes. The material was later analyzed with the help of constructive grounded theory with inspiration taken from social psychological theories about safe social bonds. The result of the analysis was generating the term the self as a tool and the study showed that the generated term was more prevalent in the descriptions from social workers that were employed in smaller municipalities compared to the social services in larger municipalities. Institutional theory was used to further analyze the results and their implicaitons for social work. The study showed that there is some discrepancy between what social workers are taught during their education and what they are expected to do when employed by the municipality social services. Social worker social service city and countryside constructive grounded theory holistic view specialized organization generalized organization Socionom socialtjänst stadoch landsbygd konstruktivistisk grundad teori helhetssyn specialiserad organisation generalistisk organisation Social Work Socialt arbete
94	Att dela helhetssyn : en vetenskaplig essä på jakt efter ett svårfångat begrepp i sjukvården / To share holistic view Frän, Ingela January 2019 (has links) I denna vetenskapliga essä undersöker jag begreppet helhetssyn som ord, dess historiska utveckling inom hälso- och sjukvård, hur det uppfattas inom aktuell forskning samt ur ett filosofiskt perspektiv. Fenomenologi, hermeneutik och existentialism utgör det filosofiska ramverket och jag låter dessa teorier gå i dialog med gestaltade berättelser från mitt yrkesutövande som fysioterapeut men också med mina reflektioner och tidigare erfarenheter. Hälsa är ett annat begrepp som undersöks eftersom det är nära besläktat med helhet och också något som människan strävar mot genom hela livet. Eftersom mitt arbete huvudsakligen utförs i möte med åldrade patienter ger jag extra mycket utrymme åt just åldrandet och kroniska sjukdom som fenomen. Den praktiska klokheten, kunskapsformen fronesis, växer fram som en grundläggande förutsättning för att kunna sträva mot helhetssyn med en etiskt grundad kvalitet. Även om jag kommer fram till att helhetssyn förmodligen är en utopi så är det fortfarande ytterst viktigt att sträva mot den. Den essentiella delaspekt av helhetssyn som vuxit fram vid sidan av fronesis väljer jag att benämna situasyn. Utmaningen kallas NPM. / In this scientific essay, I examine the concept of the holistic view — as a notion, its historical development in health and medical care, how it is perceived within current research, and from a philosophical perspective. Phenomenology, hermeneutics and existentialism constitute the philosophical framework and I let these theories go into dialogue with depicted stories from my professional practice as a physiotherapist, and also with my own reflections and past experiences. Health is another concept that I investigate because of its close relationship with wholeness, and also because it is something that man strives towards throughout his life. Since my work is mainly done in meetings with elderly patients, I give extra space to aging and chronic illness as phenomena. The practical wisdom, phronesis, as a form of knowledge, emerges as a basic prerequisite for being able to strive towards a holistic view of an ethically founded quality. Although I will argue that a holistic view is a utopic vision, I conclude that it is still important to strive towards it. The essential part of the holistic approach that emerged, alongside phronesis, I've chosen to call situasyn. The challenge is called NPM. Holistic view holism health ageism physiotherapy health care geriatric care practical knowledge phronesis hermeneutics phenomenology existentialism New Public Management (NPM) ethics reflection. Helhetssyn holism hälsa ålderism fysioterapi sjukvård äldreomsorg praktisk kunskap fronesis hermeneutik existentialism New Public Management (NPM) etik reflektion. Ethics Etik Philosophy Filosofi History of Ideas Idé- och lärdomshistoria Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
95	Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer : En studie baserad på självbiografier / Women´s experience of living with breast cancer : A study based on autobiographies Green, Jolina, Marthinsson, Frida January 2020 (has links) Bakgrund: Tidigare forskning visar att insjukna i bröstcancer påverkar hela individens livsvärld, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det behövs fler studier som visar hur dessa individer upplever sin situation. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats har använts. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Analysprocessen resulterade i nio underkategorier och tre huvudkategorier; En utveckling av copingstrategier, En oviss framtid och En känsla av trygghet. Resultatet visade att en bröstcancerdiagnos påverkade kvinnans liv drastiskt och att cancerbeskedet var chockartat. Behandlingen och dess biverkningar upplevdes som påfrestande både kroppsligt och mentalt. Genom olika strategier klarade kvinnorna att hantera sin vardag. Behovet av att prata med någon och dela med sig till andra var centralt hos kvinnorna och minskade känslan av ensamhet. Resultatet visade också att ovissheten inför framtiden var känsloladdad och därför hade stödet från närstående och vården en betydande roll under deras sjukdomstid.Slutsats: Kvinnornas upplevelse av att leva med bröstcancer påverkar livsvärlden negativt, både kroppsligt och mentalt. Sjuksköterskan har en central roll under hela sjukdomsperioden, där engagemang, lyhördhet och bemötande är betydelsefullt. Omvårdnadsarbetet bör därför utgå från ett helhetsperspektiv för att skapa en professionell vårdrelation som stärker kvinnans livskvalitet, hälsa och trygghet. Vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse och kompetens bland annat kring hur bröstcancerbehandlade kvinnors sexualitet påverkas samt hur man kan stärka olika former av stöd för de mest sårbara kvinnorna. / Background: Previous research shows that breast cancer affects the individual’s entire world, which places high demands on the nurse´s health care efforts. More studies are needed that show how these individuals perceive their situation.Objective: To highlight women’s experience of living with breast cancer.Method: A qualitative study based on five autobiographies with inductive approach has been used. The material was analyzed using a manifest content analysis.Results: The analysis process resulted in nine subcategories and three main categories; A development of coping strategies, An uncertain future and A sense of security. The results showed that a breast cancer diagnosis drastically affected the woman’s life and that the cancer notification was distressing. The treatment and its side effects were perceived as stressful both physically and mentally. Through various strategies, the women managed to maintain their everyday lives. The need to talk to someone and share with others was central to the women and reduced the feeling of loneliness. The results also showed that uncertainty for the future was emotionally charged and therefore the support of relatives and health professionals played a significant role during their illness.Conclusion: The women’s experience of living with breast cancer negatively affects her world, both physically and mentally. The nurse plays a central role throughout the illness period, where commitment, responsiveness and attentiveness are important. Nursing work should therefore be based on a comprehensive perspective in order to create a professional care relationship that strengthens a woman’s quality of life, health and safety. Further research is needed to gain a deeper understanding and competence about how breast cancer-treated women’s sexuality is affected and how to strengthen different forms of support for the most vulnerable women. a development of coping strategies a sense of security an uncertain future breast cancer care relationship comprehensive view experience health life world loneliness meaning and context nurse women bröstcancer en känsla av trygghet en oviss framtid en utveckling av copingstrategier ensamhet helhetssyn hälsa kvinnor livsvärld mening och sammanhang sjuksköterska upplevelse vårdrelation Nursing Omvårdnad
96	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0405 seconds