<p>I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. </p><p>En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. </p><p>Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen</p>

<p>Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.</p><p>Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.</p><p>Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena.</p><p>Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.</p>

Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena. Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen. Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena. Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv på att Stockholm stad har satt som mål att år 2030 förfoga över en skola i världsklass. Informanterna som deltog i studien går Individuella programmet i en gymnasiesärskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas åsikter om vad en bra skola är genom en bilduppgift. Målet med studien var att få kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina åsikter och vad som är av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats. I tolkningen av resultatet framkom att några informanter valde att gestalta den yttre miljön på skolbyggnaden. Textberättandet till bilden användes då för att beskriva de ämnen och aktiviteter som var av betydelse i en bra skola. Flertalet valde att gestalta den inre miljön mer detaljerat utifrån sitt intresse. Texten till bilden var då mindre beskrivande. En elev valde att göra en bild av en ordkarta där en bra skola beskrivs inom olika former. I resultatet framkom också att bildernas budskap och informanternas åsikter framträdde tydligare genom informanternas val av förstärkande uttryck så som text och verbalt berättande för att formulera sin åsikt. Det visade sig bl.a. att eleverna som deltog i studien underströk de sociala miljöernas betydelse och framhöll även vikten av rum för vila och återhämtning.

Syftet med den här studien är att ta reda på skolpersonalens uppfatt-ningar om hur problembeteenden bemöts bland yngre elever i skolans lågstadium. Mer preciserat vill jag också kartlägga specialpedagogens roll. Följande frågor är i i fokus i arbetet: Vad menar skolpersonalen med utagerande/explosiva elever? Vilken kunskap och kompetens har skolpersonalen av att handskas med problembeteenden? Vad förväntas av specialpedagogen för att hjälpa arbetslaget i att hitta lösningar? Eftersom jag har varit i nära kontakt med utagerande/explosivt bete-ende hos elever relativt många gånger, och upplever att kunskaperna kring detta är bristande ute på fältet, kändes det naturligt att fördjupa mig i ämnet. Då jag ville få en helhetssyn på individ-, och skolnivå valde jag informanter som lärare, assistent, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog samt fritidspersonal. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Det visade sig att skolper-sonalen anser att de har för lite kunskaper om hur de ska arbeta med explosiva/utagerande barn och vidare förväntas det av specialpedago-gen att göra observationer och dokumentera och handleda för att hjälpa arbetslaget att finna lösningar i att hantera utagerande/explosivt beteende hos elever. Resultatet av min studie får stor betydelse för mig i min yrkesroll som specialpedagog. Det som kommer att betyda mycket framöver är att jag blir mer lyhörd för vad skolpersonalen har för förväntningar på specialpedagogen. Konsekvenser av det innebär att min relation till ledningen kommer att stärkas och jag kommer att arbeta för att hand-ledning till arbetslagen ska utökas. På så sätt får skolpersonalen bättre stöd och hjälp i att finna lösningar i sina klassrum. Ytterligare en kon-sekvens kommer att vara att vi alla kommer att bli bättre på många olika sätt eftersom jag framöver tänker arbeta för att få möjlighet att fortbilda både mig och mina kollegor på olika sätt.

En hel, del? a scientific essay about how different pedagogics and teaching can strengthen comprehensive view of pupils. The essay is based on two stories in which we are placed in situations which are difficult to judge. In the first story, Fredrik is forced to leave one kind of teaching in favor of another. The other depicts how Lina may refrain from planning to act class teacher. With those situations, we will review how sudden changes impact the teaching structure can influence the role of learning and the leisure teacher in school. The chosen method is essay writing, where we are given the opportunity to reflect and deepen the basis of the relevant dilemma, with the support of relevant literature for leisure and leisure-time education. The essay is also based on Immanuel Kant's theories of duty, in order to discuss the leisure education assignment from various aspects, we have used Birgit Andersson and her research on contemporary leisure-time education. With this essay, we reinforce the importance of different types of pedagogy as well as the value of reflection and planning to accommodate comprehensive view of pupils.

Användningen av dansterapi inom Sveriges kommunala och regionala verksamheter är i dagsläget begränsad men etableras allt mer, i takt med utökad forskning inom området. Studiens har som syfte att utforska hur dansterapi kan användas inom det sociala arbetets kontext. Globala definitioner av socialt arbete och dansterapi fungerar som utgångspunkt i materialinsamling och analys. Semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma dansterapeuter med olika yrkesmässig bakgrund nyttjades vid insamling av data. Materialet kodades och analyserades med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att kroppens och rörelsen framtoning i dansterapi kan bidra till att helhetssynen inom socialt arbete bejakas, vilket även har fördel för alliansen samt i arbetet med empowerment. På individnivå visades dansterapi vara en inkluderande terapiform där individers olikheter, behov, resurser och svårigheter bejakas. På samhällsnivå visades dansterapi i dagsläget vara svårtillgängligt för socioekonomiskt utsatta grupper i samhället eftersom det bedrivs främst i projekt eller i privat verksamhet och inte ingår i högkostnadsskydd. Studiens slutsats är att dansterapi med fördel skulle kunna användas inom socialt arbete med anledning av att det finns flertalet beröringspunkter mellan dansterapins centrala delar och centrala förhållningssätt inom socialt arbete. Användningen av dansterapi inom socialt arbete kan även bidra till att kroppen inkluderas i det sociala arbetets holistiska strävan, vilket även innebär att dansterapi kan ses som en inkluderade metod som ser till individuella skillnader av behov, resurser och förutsättningar. Trots att den enskildes sociala omgivning och förutsättningar bejakas i det psykoterapeutiska arbetet behöver medikalisering och socialisering av sociala problem bejakas vid implementering av dansterapi i socialt arbete. För framtida studier föreslås att dansterapeuter med specifik bakgrund inom socialt arbete inkluderas för att vidare utforska hur dansterapi kan användas i det sociala arbetets kontext. Att studera utförandet av dansterapi i det sociala arbetets verksamheter, exempelvis som familjebehandlare, kurator eller i grupper implementerade av socialförvaltningen skulle kunna vara av betydelse.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll. I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var: Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering? Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt? Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande. Detta har gjorts genom personliga intervjuer med personal på regionen, samt insamling av relevant information genom tryckt material och intranät. Den teoretiska referensramen omfattar strategi- och implementeringsteori från vetenskapliga artiklar och annan aktuell litteratur. Därefter genomförde vi en analys för att klargöra skillnader och likheter mellan teorin och empirins olika delar. Utifrån litteraturstudierna och analysen lämnar vi följande rekommendationer för Region hus Stockholm Bostäder. Dels i form av fokusområden som kräver vidare undersökning samt konkreta nyckelfaktorer som främjar en grön implementering. De fokusområden vi funnit är: 1. Grönt byggande kräver en helhetsbild framför specifika gröna lösningar 2. Grönt byggande innebär mer än miljöpåverkan i form av energiförbrukning, återvinning samt vattenanvändning / Green construction is in time and it´s one of the key factors for the future with competitiveness and social responsibility in the construction industry. To succeed, it´s crucial that the green is anchored to the entire organization and that a basic understanding is created. To better reach all the way to the organization, we believe that implementation play a significant role. In our thesis we have chosen to analyze the problem areas that we encountered in green construction, and then break down into more specific key success factors. In this study we hope to contribute to an understanding of how Skanska, Region House Stockholm Housing should continue efforts to succeed in implementing green building practices and achieve its objectives in the field. The question we first asked ourselves was: Are there today some general success factors that can generate a draft document for the success of strategy implementation? How should Skanska work to successfully convey, engage and implement green building in the Region House Stockholm Housing, from management to project? We have addressed the issue by studying the region empirically, the current state of green building. This has been done through personal interviews with personnel in the region, and the collection of relevant information through printed materials and intranet. The theoretical framework includes strategic and implementation theory from scientific articles and other current literature. Subsequently, we conducted an analysis to clarify the differences and similarities between theory and empiricism different parts. Based on literature studies and analysis we provide recommendations for the Region House Stockholm Housing. First, in terms of focus areas that requires further investigation and specific key factors that promote green implementations. The focus areas we have found are: 1. Green building requires a holistic view in specific green solutions 2. Green construction is more than the environment in terms of energy use, recycling and water use

Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes. It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.