Ce travail part du constat d’une crise persistante de l’institution scolaire française fondée sur le modèle républicain. Dès les années 1970, les sociologues « conflictualistes » ont disséqué et dénoncé les mécanismes qui font de l’école un facteur de reproduction des inégalités sociales. Au fil des gouvernements successifs ont été mises en œuvre de multiples politiques éducatives souvent au détriment de la cohérence et de l’efficacité. Les enjeux de la massification ont également pesé sur l’organisation et l’efficacité de l’école. De multiples indices révèlent une dégradation du climat scolaire ainsi qu’une baisse récurrente des performances scolaires des élèves, ainsi que le montrent notamment les enquêtes du Programme international pour le suivi des acquis des élèves (PISA). L’école française, formatée sur les valeurs de la modernité, apparaît aujourd’hui en rupture avec l’environnement sociétal et en perte d’efficacité.Il est proposé une analyse du phénomène à la lumière du paradigme de la postmodernité. L’institution scolaire fonctionne selon un système de valeurs hérité de l’époque moderne, caractérisée par la rationalité et la verticalité, l’individu étant supposé se conformer à un modèle. Ces valeurs, à l’image des institutions républicaines traditionnelles, apparaissent saturées et ne fonctionnent plus. Or, l’époque postmoderne se caractérise par l’émergence d’une topique de l’horizontalité, une nouvelle conception de l’altérité, une éthique de l’instant, une nouvelle conception de l’altérité. On observe également une résurgence d’archaïsmes et des valeurs du sensible. Cet ensemble de phénomènes, caractéristique des tendances à l’œuvre dans les sociétés postmodernes, opère une mutation des mentalités et des représentations, notamment chez les jeunes. En restant imperméable à ce nouvel environnement sociétal, l’institution scolaire républicaine est en discordance avec les individus qu’elle est en charge de former, et de ce fait, se disqualifie, devient inadaptée et « imperformante ».Une mutation pédagogique s’est amorcée au cours du 20ème siècle, grâce aux apports de la psychologie, et en premier lieu du constructivisme, dans le sens d’une meilleure mobilisation des fonctions psychologiques de l’individu en faveur de l’apprentissage. A partir des années 1960, l’évolution de la pédagogie a pu s’appuyer sur les travaux des psychologues humanistes qui ont amélioré la compréhension les mécanismes de la motivation et mis en évidence l’importance de concepts tels que l’estime de soi. Ces concepts ont contribué à une mutation pédagogique, qui s’est par ailleurs appuyée sur les recherches « processus-produits » ainsi que sur les pratiques réflexives d’enseignants. Cependant il apparaît manifestement que les apports de la psychologie et les résultats de ces recherches sont insuffisamment intégrés concrètement dans le processus éducatif en France.En tout état de cause, il demeure que la mutation pédagogique est inachevée tant que l’école ne se met pas au diapason de l’environnement sociétal. Selon le paradigme des théories de Jung appliquées à l’éducation, nous mettons l’accent sur le caractère archétypal de la relation enseignant-élève. Nous soulignons en outre des convergences avec les théories sur l’imaginaire. Nous entendons démontrer que la mise en œuvre appropriée d’une éducation « archétypale », tirant parti de la sensibilité, de l’intuition, de l’empathie et de la mise en résonance constitue un puissant vecteur d’éducation. La voie recherchée est celle de l’initiation de l’élève à la connaissance et à la valorisation de ses potentiels personnels. L’instauration d’une telle relation éducative repose actuellement sur une démarche individuelle de l’enseignant. Elle implique de ce dernier un travail préalable d’auto analyse. En conclusion, l’incorporation de ces concepts dans l’organisation de l’institution éducative... / This research starts from the observation of an ongoing crisis of French educational institution based on the republican model. By the 1970s, the "conflictualists" sociologists have studied and denounced the mechanisms that make the school a factor of the continuation of social inequality. Previous governments have implemented numerous educational policies often at the expense of consistency and efficiency. The challenges of dealing with a massive system and efficiency of the school. There are indications of deterioration in the school climate as well as recurrent lower academic performance of students, as shown by surveys such as Program for International Student Assessment (PISA). French schools based on modern values at odds with the social environment and loss of efficiency.We propose to conduct an analysis of the French schools in the light of the paradigm of postmodernity. French educational institution operates on a system of values inherited from the modern era, characterized by rationality and verticality, (i.e. transfer of knowledge from the top down) the individual is expected to conform to a model. These values, like traditional republican institutions are obsolete and no longer work. However, the postmodern era is characterized by the emergence of a topical horizontality (i.e. learning from your peers and your teacher), a new concept of interpersonal relationships and communication with each other. There is also a resurgence of archaic and sensitive values. These are phenomena characteristic of trends in postmodern societies, influencing attitudes and representations, particularly among young people. Remaining impervious to the new social environment, the Republican school institution is in discordance with the people in which is in charge of training, and thus, becomes inadequate and "unperformant."Pedagogical transformation began in the 20th century, thanks to the contributions of psychology, including constructivism in the sense of a better mobilization of psychological functions of the individual. From the 1960s, the evolution of pedagogy in theory relies on the work of humanist psychologists who have improved the understanding of the mechanisms of motivation and highlighted the importance of concepts such as self-esteem. These concepts have contributed to educational changes, which have supported research on "process-product" and the reflective practices of teachers. However, it clearly appears that the contributions of psychology and the results of these studies are insufficiently integrated practice in the educational process in France.The fact remains that educational change is incomplete as the school is not attuned to the social environment. The paradigm theories of Jung applied to education, focused on the archetypal nature of the teacher-student relationship. In addition, we further stress, convergence with theories of imagination. We intend to demonstrate that the proper implementation of an "archetypal" education, leveraging the sensitivity, intuition, empathy and the “resonance” is a powerful contributor to education. The goal is to seat the connection between student knowledge and enhancement of personal potential. The establishment of such an educational relationship is currently based on an individual approach of the teacher including their own self analysis in order to improve the transfer of knowledge.In conclusion, the incorporation of these concepts in the organization of the educational institution would require a thorough overhaul of the educational process, but also the recruitment and training of teachers.

Syftet med denna essä är att undersöka facilitatorers handlande när ett skifte i en grupp äger rum. Med skifte avses en ny förståelse av ett innehåll som bearbetas. Facilitator är den som underlättar en grupps process att arbeta med någon typ av material eller fråga. Essäns frågeställning är vilka aspekter av praktisk kunskap utövar facilitatorn när hon erfar att en grupp skiftar sin förståelse. Studien är fenomenologisk och etnografisk då facilitatorers egna erfarenheter är i fokus. I essän ställs egen erfarenhet, intervjuer och samtal med fem facilitatorer i dialog med improvisationsteater och filosofer som skrivit om praktisk kunskap. Ur dessa samtal träder ett antal aspekter av praktisk kunskap fram. En aspekt är intuition som blir till i det relationella, kroppsliga och erkännande mötet med andra. När tanken inte förmår vägleda kan intuition infinna sig baserat på känslan som kommer ur intention och tidigare erfarenheter. Erfarenheter är en aspekt av praktisk kunskap och bildar mönster med andra erfarenheter. Intuition utgår från dessa erfarenheters mönsterbildning och vägleder vidare handling. En annan aspekt är samspelet mellan känsla, emotion, tanke och handling, både som kronologiskt och överlappande skeende. En ytterligare aspekt är kunnande-i-handling liksom reflektion-i-handling som akt av konstnärlighet och hantverkskunnande vilket leder vidare till betydelsen av att kunna improvisera. En facilitator har att vara i det skeende som pågår utan att ta över skeendet. Det är i unika skeenden som aspekter av den praktiska kunskapen yttrar sig som en helhet bestående av flertal samverkande aspekter. Det handlar om ett förhållningssätt att vara varande som facilitator. / The purpose of this essay is to investigate the actions of facilitators when a shift in a group takes place. Shift refers to a new understanding of a content being processed. Facilitator is the one who facilitates a group's process of working with any type of material or issue. The essays question is which aspects of practical knowledge the facilitator exercises when she experiences that a group is shifting its understanding. The study is phenomenological and ethnographic as the facilitators' own experiences are in focus. In the essay the own experience, interviews and conversations with five facilitators are put in dialogue with improvisation theatre and philosophers who have written about practical knowledge. From these conversations, a number of aspects of practical knowledge appear. One aspect is intuition formed in relational, bodily and recognition meetings with others. When the thought is not able to guide, intuition can emerge based on the feeling that comes from intention and previous experience. Experiences are an aspect of practical knowledge and form patterns with other experiences. Intuition is based on the pattern formation of these experiences and guides further action. Another aspect is the interaction between feeling, emotion, thought and action, both as a chronological and overlapping course of events. Further aspect is knowledge-in-action as well as reflection-in-action as the act of artistry and craftsmanship, which further leads to the importance of being able to improvise. A facilitator has to be in the course of events that goes on without taking over the event. It is in unique course of events that aspects of practical knowledge manifest themselves as a whole consisting of several interacting aspects. It is about an approach to be as a facilitator.

Bakgrund: Barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård testas för droganvändning genom övervakat urinprov av en sjuksköterska antingen slumpmässigt eller i samband med introduktion av behandling med läkemedel eller utredning. Det finns sparsam vetenskaplig kunskap kring detta ämne från ett sjuksköterskeperspektiv och inte alls från barnens perspektiv.  Enligt socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och droger finns det risk att man utför övervakat urinprov slentrianmässigt då det kan bli en rutin som används utan reflektion.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring övervakat urinprov av ungdomar inom barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt har använts. Åtta sjuksköterskor från barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård har ingått i studien. Materialet transkriberades och analyserades i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) genom konventionell innehållsanalys. Dessutom diskuteras metodvalet utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) för att öka trovärdigheten. Resultat: Detta i tre slutkategorier; Att två världar krockar, Att individanpassa utefter behov och relation, Att bli inspirerad och motiverad av patienter och föräldrar. Konklusion: Sjuksköterskor som har erfarenheter av övervakat urinprov träffar patienter på olika sätt, ibland planerat där en relation finns och man har ett omvårdnadsperspektiv men ibland där man träffar ungdomen på ordination av annan behandlare enbart för att utföra en åtgärd. Det finns rutiner som man skall följa i samband med ett övervakat urinprov men vi kan konkludera att det sker anpassningar utifrån att bevara ungdomens integritet. Vi kan också konstatera att sjuksköterskorna motiveras av att arbeta med barn och ungdomar och deras familjer och verkar trivas bäst där det finns utrymme för att skapa relationer och tillit med patienterna

Made available in DSpace on 2016-01-26T12:51:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 wilsondaher_tese.pdf: 263101 bytes, checksum: dfa07428664787d43d21bbad4cb1b10a (MD5) Previous issue date: 2006-06-08 / This essay is a historical-review study aiming to revise some reports based on reflexions of authors of the health field in relation to Evidence-Based-Medicine since its beginning until the current tendencies. Despite the great technological and scientific advances nowadays, we have been wondering about if there is some space for medical practice as art connected with science. The research was outlined based in some events and figures from the history of medicine, mainly the ones concerned to Gerolamo Fracastoro,s seminaria prima , Louis Pasteur, s néants and Ignácio Philipe Semmelweis, s dirty hands . Through these, we were able to understand a direction to the scientific knowledge by means of these author,s privileged intuition and others to the highest point; that his, the so-called Evidence-Based-Medicine. Through history, we have been certified that our ancestor from the medical field had coped with precarious science, however using much work and art to fulfil such failure. This should guide to return of an intuitive creativity parallel to the current knowledge available nowadays, therefore, the Evidence-Based-Medicine can be the great further advances for clinical activities / Este ensaio de natureza histórica, teve como objetivo a revisão de trabalhos e reflexões de vários autores da área de saúde, desde a Renascença até a data atual, visando os primórdios e a compreensão crítica da atual tendência denominada Medicina Baseada em Evidências. Procuramos compreender se, malgrado os grandes avanços científicos e tecnológicos de nossa era, ainda restaria espaço para o exercício da medicina como arte aliada à ciência. Tomando como fio condutor da pesquisa, alguns fatos e personagens da história da medicina, principalmente os que se referem à concepção da seminária prima de Gerolamo Fracastoro, aos nadas de Louis Pasteur e às "mãos sujas" denunciadas por Ignácio Philipe Semmelweis, pudemos vislumbrar o caminho aberto para o conhecimento científico, tantas vezes pela intuição privilegiada destes e de outros autores, para a culminância da chamada Medicina Baseada em Evidências. Compreendemos que a história de nossos antepassados da área médica, de ciência precária, mas muito engenho e arte para suprir tal deficiência, deveria nortear-nos ainda, não para um retomo ao obscurantismo científico, mas a uma retomada da criatividade intuitiva que, aliada ao conhecimento atualmente disponível, poderá fazer da Medicina Baseada em Evidências, um verdadeiro salto para o futuro das atividades clínicas.

Leibniz publie à Leipzig en 1684 un court opuscule devenu classique, Meditationes de Cognitione, Veritate et Ideis. Cet essai de quelques pages constitue un véritable discours de la méthode pour la philosophie allemande. Ce travail tente de justifier cette assertion en reconstituant les étapes de la réception par Christian Wolff et Emmanuel Kant de ce court texte. Elle est ainsi conduite à étudier le développement en Allemagne d’une Begriffsanalyse. Elle affronte donc ce problème : qu’est-ce qu’analyser pour Wolff puis pour Kant ? L’étude de cette logique des notions, de son lien avec les mathématiques et du concept cartésienne de Mathesis universalis, aboutit à préciser la distinction kantienne entre méthode dogmatique et dogmatisme. Cette enquête remonte aux sources leibniziennes de la division classique des jugements en analytiques et synthétiques. Elle se conclut par l’étude de la critique d’Eberhard. Bref, pour reprendre une formule de Michel Fichant, elle tente d’établir « que derrière l’allemand de Kant se tient le latin de Leibniz ». / Leibniz published in 1684 a short opuscule, Meditationes de Cognitione, Veritate et Ideis. This Leibniz’s essay of few pages is a true discours de la méthode for the German philosophy. This research tries to justify this declaration and restores the reception of this short text by Christian Wolff and Immanuel Kant. This work studies the development of the Begriffsanalyse in Germany. But, what means analysis for Wolff and for Kant? The study of this logic of notions, its bond to mathematics and with the Cartesian conception of Mathesis universalis, clarifies the Kantian distinction between dogmatic method and dogmatism. This inquiry goes back to the Leibnizian origin of the classical division of analytic and synthetic judgments. This work comes to an end by the study of Eberhard’s critic of the Critic. In short, like Michel Fichant formulated, this study wants to make manifest that « behind German words of Kant lay down Latin words of Leibniz ».

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält. Resultaten av intervjuerna pekar på att intuition verkar ske undermedvetet vilket ger stöd för recognition primed decision model, i kombination med negativa ledtrådar och hävstångspunkter.

En kris såsom Coronapandemin är en extrem situation som skiljer sig från normala förhållanden och kräver att rätt beslut tas. Det sätter press på chefen i en organisation att fatta ett beslut som många gånger är improviserat, dels på grund av tidspress och stress, dels på grund av att varje kris är unik där det är otydligare vad som är rätt och fel beslut. Det beslut som chefen tar under en kris kan många gånger skilja sig från hur beslutet hade tagits under en normal situation. Bör chefen göra mer analyser före beslutet tas eftersom krisen är så pass komplex eller bör chefen i stället förlita sig mer på sin magkänsla eftersom krisens komplexitet är alltför omfattande att göra en analys av? Det är en fråga som har fått mycket uppmärksamhet inom beslutsforskning, inte minst under extrema situationer och kriser såsom en pandemi. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur chefer hanterar det improviserande beslutsfattandet som uppstår under en kris. I studien sätts analytiska beslut i kontrast till beslut baserade på intuition eller magkänsla, men öppnar samtidigt upp för en möjlighet att båda kan kombineras. Intervjuer har gjorts med chefer från olika branscher runtom i Sverige för att öka förståelsen för krisbeslut under Coronapandemin. Studien visar att de flesta chefer använder analys eller kombinerar analys med intuition. Endast ett fåtal chefer tenderar att enbart använda intuition. Vidare framkommer det att hur chefen betraktar krisen får en effekt på vilka beslut som tas. Betraktas pandemin enbart som ett hot väljer chefen att fokusera på interna aktiviteter som ämnar lindra pandemins negativa påverkan i organisationen och stödja medarbetarna. Väljer chefen att även betrakta pandemin som en möjlighet så öppnar det upp för externa aktiviteter som kan dra nytta av pandemin, såsom att expandera verksamheten till och bredda kontaktnätverken för nya affärsmöjligheter. I de allra flesta beslut framkommer det att de baseras på ett nära samspel och kommunikation med andra aktörer. Det är sällan som ett beslut tas utan någon som helst kommunikation med någon annan. Denna kommunikation tycks ha motarbetat de negativa effekter som olika biaser medför i besluten. Exempelvis är cheferna mindre partiska när andras perspektiv tas med i beaktning före ett beslut tas. Slutligen tror de flesta cheferna att denna pandemi har gjort dem till en bättre beslutsfattare och vissa tror att tidigare stressfulla situationer och kriser har varit till stor hjälp även under Coronapandemin. / A crisis such as the Covid-19 pandemic is an extreme situation that differs from day-to-day situations and require that the right decisions be made. Such extreme situations put pressure on managers in organizations to make decisions that many times are improvised, in part because of time pressure and stress, and in part because each crisis is unique and makes it harder to know what the right decision is. The decisions managers make during a crisis are often different from how those decisions would have been made during a normal situation. Should the manager analyse the situation before the decision is made because the crisis is so complex, or should the manager instead follow his or her gut feeling because the crisis’ complexity is too overwhelming to possibly analyse? Such a question has received much attention in research of decision making, not least under extreme situations and crisis such as a pandemic. The purpose of this study is to increase the understanding of how managers deal with the improvised decision making that occur during a crisis. This study contrasts analytical decisions to intuitive decisions, while at the same time opens for the possibility that both styles of decision making could be combined. Interviews have been made with managers from different industries throughout Sweden to increase the understanding of crisis decision making during the Covid-19 pandemic. The study shows that most managers use analysis or combine analysis with intuition. Few managers tend to use intuition only. Furthermore, this study shows that the way the manager views the crisis can affect the decisions that he or she makes. If the manager views the merely as a threat, he or she will tend to focus on internal activities aimed at reducing the negative effects caused by the pandemic on the organisation and their members. If the manager chooses also to view the pandemic as an opportunity, it can lead to external activities that can take advantage of the pandemic, by for example expanding their business and business network. The study shows that most decisions have been made through communication and interplay with other actors. Only few decisions have been made without any communication or interplay whatsoever. The fact that most decisions have been made through communication with others seem to have reduced the effect of different biases. Managers have become less partial when other people’s perspectives have been included in the decisions. Finally, most managers believe that this pandemic has made them a better decision maker, and some believe that prior stressful situations and crisis have greatly assisted them during this pandemic.

Background and Problem Statement: Effective decision-making based on accurate information iscritical to the survival of organizations. New tools have for many decades been developed to improvedecision-making within organizations, but increasingly dynamic and complex business environmentscontinue to create a need for better data and tools for organizations to be able to make faster and moreprecise decisions.This need has given rise to what is called Business Intelligence (BI), which has become a necessarytool for effective managing decision-making processes because of increasing amounts of data.However, research shows that expected benefits of BI are rarely realized. Previous research has alsoexpressed that further research should be done from the decision-maker’s perspective and from aperspective of small and medium-sized companies, as the amount research with these perspectives islimited. Purpose: The purpose of this study is to investigate how Business Intelligence is used for decisionmaking in small and medium-sized companies. Method: To answer the study’s research questions, we conducted a qualitative and interpretive casestudy with twelve underlying analysis objects where we conducted semi-structured interviews withone decision-maker per company in twelve different companies with different industry affiliations.The empirical material has been analyzed and discussed based on previous research and literature insubject areas such as Business Intelligence, Decision-Making, Bounded Rationality and Theory ofTechnology Dominance. Conclusion: The study shows that there are few perceived disadvantages with BI, while advantagessuch as more easily accessible fact-based information, opportunities for versatile data analysis andfaster decisions are highlighted to a greater degree. Despite an overweight to advantages, the studyalso shows several potential disadvantages such as information security-related risks where the scopeand method for making information available to staff and external actors through the BI solution ishighlighted. We also find that analytical decision-making through BI still needs to be combined withfactors such as intuition, judgment, and reason to achieve effective decision-making. The study resultsare concluded in a preliminary model that can be used to better understand the use of BI in small andmedium-sized companies. / Bakgrund och problembeskrivning: Effektivt beslutsfattande grundat på korrekt information ärkritiskt för organisationers fortlevnad. Nya verktyg har under många årtionden utvecklats för attförbättra beslutsfattande inom organisationer men alltmer dynamiska och komplexa affärsmiljöerskapar fortsatt behov av bättre underlag och verktyg för organisationer att kunna ta snabbare och merprecisa beslut.Detta behov har gett upphov till vad som kallas Business Intelligence (BI) som i takt med ökandedatamängder blivit ett nödvändigt verktyg för att effektivt hantera beslutsfattandeprocesser. Detframkommer dock i forskning att förväntade fördelar med BI sällan realiseras. Tidigare forskning harockså uttryckt att ytterligare forskning med fördel kan göras utifrån beslutsfattarens perspektiv samtutifrån ett perspektiv av små och medelstora företag då mängden forskning med dessa perspektiv ärbegränsad. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Business Intelligence används för beslutsfattandei små och medelstora företag.Metod: För att besvara studiens frågeställningar har vi utfört en kvalitativ och tolkande fallstudiemed tolv underliggande analysobjekt där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med enbeslutsfattare per företag i tolv olika företag med olika branschtillhörighet. Det empiriska materialethar analyserats och diskuterats utifrån tidigare forskning och litteratur inom ämnesområden såsomBusiness Intelligence, beslutsfattande, Bounded Rationality och Theory of Technology Dominance. Slutsats: Studien visar att det finns få upplevda nackdelar med BI medan fördelar såsom merlättillgänglig faktabaserad information, möjligheter till mångsidig dataanalys och snabbare beslutlyfts i högre grad. Trots en övervikt mot fördelar visar studien också på flera potentiella nackdelarsåsom informationssäkerhetsrelaterade risker där omfattning och metod för att genom BI-lösningentillgängliggöra information till personal och externa aktörer belyses. Det framkommer även attanalytiskt beslutsunderlag genom BI fortfarande behöver kombineras med faktorer som intuition,omdöme och förnuft för att uppnå effektivt beslutsfattande. Studien mynnar ut i en preliminär modellsom kan användas för att bättre förstå användningen av BI i små och medelstora företag.

This dissertation focuses on the way in which the South African artist Bettie Cilliers-Barnard managed to concretise her innermost thoughts and feelings in selected mandala paintings, specifically Mandala II (1991), Wind directions (2001) and Birds heralding the Light (2007) during the last phase of her life. The image of the mandala, which is symbolically understood to be an organisational structure of unconscious processes, is read and interpreted by means of Jungian concepts such as the individuation process and the concept of the Self. Jung was especially interested in coming to terms with the circle as characteristic of the mandala’s psychological influence on a person. In Jung’s theorising, the unconscious the creative process plays an important part in the concretisation of the psyche. Cilliers-Barnard was interested in both the nature of the creative process as well as the mandala as symbol. The dissertation emphasises the development of Cilliers-Barnard’s intuitive and spontaneous painting process and contextualises her influence in the South African art landscape. A number of parallels have been drawn between the Russian-German artist Wassily Kandinsky and Cilliers-Barnard with regard to both spiritual and intuitive artistic processes as well as the representation of the circle that is found repeatedly in paintings by both artists. In the oeuvres of both artists these approaches are a way of reproducing inner and unintentional experiences. Cilliers-Barnard added meaningful content to her works by combining ideas gleaned from her emotions, soul and mental processes. By focusing on the individuation processes in the mandalas by Cilliers-Barnard mentioned above, the dissertation sets out to demonstrate how she uses both form and content in her artworks in order to establish a type of inner dialogue. This inner dialogue, which in terms of form includes especially the circle, other geometric motifs as well as the bird, the tree and on a more abstract level the family, is used as symbolic point of departure for reading the representative artworks with the final focus on a type of simplification and summary of the convictions of her soul. / MA (History of Art), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

This dissertation focuses on the way in which the South African artist Bettie Cilliers-Barnard managed to concretise her innermost thoughts and feelings in selected mandala paintings, specifically Mandala II (1991), Wind directions (2001) and Birds heralding the Light (2007) during the last phase of her life. The image of the mandala, which is symbolically understood to be an organisational structure of unconscious processes, is read and interpreted by means of Jungian concepts such as the individuation process and the concept of the Self. Jung was especially interested in coming to terms with the circle as characteristic of the mandala’s psychological influence on a person. In Jung’s theorising, the unconscious the creative process plays an important part in the concretisation of the psyche. Cilliers-Barnard was interested in both the nature of the creative process as well as the mandala as symbol. The dissertation emphasises the development of Cilliers-Barnard’s intuitive and spontaneous painting process and contextualises her influence in the South African art landscape. A number of parallels have been drawn between the Russian-German artist Wassily Kandinsky and Cilliers-Barnard with regard to both spiritual and intuitive artistic processes as well as the representation of the circle that is found repeatedly in paintings by both artists. In the oeuvres of both artists these approaches are a way of reproducing inner and unintentional experiences. Cilliers-Barnard added meaningful content to her works by combining ideas gleaned from her emotions, soul and mental processes. By focusing on the individuation processes in the mandalas by Cilliers-Barnard mentioned above, the dissertation sets out to demonstrate how she uses both form and content in her artworks in order to establish a type of inner dialogue. This inner dialogue, which in terms of form includes especially the circle, other geometric motifs as well as the bird, the tree and on a more abstract level the family, is used as symbolic point of departure for reading the representative artworks with the final focus on a type of simplification and summary of the convictions of her soul. / MA (History of Art), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014