Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

This bachelor's thesis examines the information-seeking behavior of Swedish engineering students. In comparison with research conducted on professional engineers there is little known about engineering students. The previous research is limited in providing an in-depth understanding of the information-seeking behavior of engineering students. Therefore, this thesis aims to explore the information-seeking activities and factors influencing the activity of choice. A qualitative research approach was applied, and semi-structured interviews were conducted with five students to capture the students’ thoughts and self-perceived experiences. The empirical data was analysed using ‘a non-linear model on information seeking behavior model’ originally created by Foster (2004) later modified by Foster & Urquhart (2012). The model consists of the five broad concepts of Opening, Orientation, Consolidation, Intrinsic Context, and Extrinsic Context. The findings show a rather homogeneous group of engineering students when it comes to information-seeking activities consisting of keyword searching, networking and selective browsing. The influencing factors, however, differ between the students but are summarized in knowledge, affect, motivation, project, time, physical location, and resource access. The findings are consistent with previous research showing that engineering students access information in a fast and effective way due to time constraints with sources that require the least effort, but not at the expense of credibility of the source and quality of the information. Furthermore, the findings are discussed and linked to user education in university libraries.

No description available.

Children with phonological problems often come in contact with a speech and language pathologist for intervention. The intervention can be based on different theoretical frameworks, whereof non-linear phonology is one. The present study was carried out as a multiple single-case study with three participants aged 4;3-4;4 years. They had all been diagnosed with speech sound disorder but not yet been given any treatment. Before the intervention was started, three baseline measurements were made with the Swedish phonology test LINUS. The intervention took place once a week for five weeks and ended with two follow-up measurements. The first follow-up measurement occurred in connection to the last intervention and the other one after three weeks. The children’s caretakers filled in a questionnaire about their perception of the intervention at the last follow up measurement. Correctly produced segments and clusters in the words in LINUS were calculated and compared to the children’s productions at the base-line measurements. Percentage Phonemes Correct and Reliable Change Index were calculated to check whether any change was reliable. The targeted segments and clusters improved to a greater extent than other segments. Clusters demonstrated greater result regarding to the segments. The RCI-index was >1,96 for all participants indicating that the results were reliable in terms of improved phonological ability. In the parental questionnaire, it was indicated that the caretakers thought that the treatment was valuable, that they perceived improvements in their children’s speech and that the children thought that the treatment was funny. The study shows that an intervention based on a nonlinear phonological analysis is effective and can be used clinically. / Barn som har fonologiska svårigheter kommer ofta till en logoped för utredning och eventuell intervention. Den logopediska utredningen och efterföljande intervention kan utgå från olika teoretiska ramverk, varav icke-linjär fonologi är ett. Föreliggande studie var en multipel fallstudie med tre deltagare i åldern 4;3-4;4 år. Deltagarna hade fått diagnosen fonologisk språkstörning men ännu inte erhållit någon behandling. Före interventionsstart gjordes tre baslinjemätningar med det svenska fonologiska bedömningsmaterialet LINköpingUnderSökningen (LINUS). Interventionen gavs sedan en gång i veckan i fem veckor och avslutades med två uppföljande mätningar. Den första uppföljande mätningen skedde i samband med sista behandlingstillfället och den andra uppföljande mätningen skedde efter tre veckor. Vårdnadshavarna till barnen fick vid sista uppföljande mätningen även fylla i en utvärdering om hur de upplevde behandlingen. Korrekt producerade segment och kluster i orden i LINUS beräknades och jämfördes med barnens produktion vid baslinjemätningarna. Percentage Phonems Correct och Reliable Change Index för deltagarnas samtliga bedömningar beräknades för att ta reda på om eventuell förändring var reliabel. De segment och kluster som utgjorde mål för interventionen förbättrades mer än andra segment och kluster. Kluster förbättrades i högre grad än enskilda segment. RCI-index var >1,96 för samtliga deltagare, vilket innebär att förbättringen var reliabel. Baserat på vårdnadshavarnas utvärdering framkom det att behandlingen varit värdefull för dem, att de hörde en förbättring hos barnen samt att de upplevde att barnen fann behandlingen rolig. Studien visar att en intervention baserad på en icke-linjär fonologisk analys är effektiv och med fördel kan användas kliniskt.

Video learning material has reported benefits to in-person lectures, and it can improve knowledge transfer (Bishop & Verleger, 2013; Kim, 2013). Modern educational methods such as flipped classroom and MOOCs (MOOC, 2016) depend on implementing video as a learning resource. Furthermore, the traditional linear video has long been challenged by nonlinear video, both in terms of having interactive material (Zhang et al. 2006) and sectioned, indexed contents. In a critical approach (Bardzell, J & Bardzell, S, 2013) we investigated disadvantages to the non-linear way of using video; in particular if non-linear video streamlines the retrieval of information. We conducted an observational experiment to examine the efficiency of non-linear video compared to linear video. Results from the observation experiment conducted in this thesis, shows that the non-linear video group tended to answer less questions, within the same amount of time as the group which used the linear video. / Video påvisas förbättra kommunikationen av kunskap genom att förmedla fakta i samband med att visuellt demonstrera information i praktiken (Bishop & Verleger, 2013; Kim, 2013). Moderna pedagogiska metoder som det flippade klassrummet och MOOCs (MOOC, 2016) grundar sig att implementera video som en lärande resurs. Det traditionella linjära videoformatet har länge ifrågasatts genom icke-linjär video, både när det gäller interaktivt material men även segmenterat och indexerat innehåll (Zhang et al. 2006). Med ett kritiskt förhållningssätt (Bardzell, J & Bardzell, S, 2013) undersöker vi det icke-linjära video formatet, i synnerhet om det icke-linjära formatet påverkar effektiviteten av inlärning. Vi har utfört ett observationsexperiment för att undersöka effektiviteten av icke-linjär jämfört med linjär video. Resultaten från experimentet visar på att gruppen som använde icke-linjär video svarade på färre frågor än gruppen som använde linjär videon.

Studiens syfte är att undersöka expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5-4;9 år som följer en atypisk tal- och språkutveckling och jämföra den med en åldersmatchad kontrollgrupp.  Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Elva barn med konstaterade uttalssvårigheter rekryterades från logopedmottagningar och språkförskolor i Stockholm och i Östergötland. Barnen testades i en för dem välkänd miljö med bedömningsmaterialet LINUS. Barnens svar audioinspelades och transkriberades och utifrån transkriptionerna gjordes en analys med utgångspunkt från icke-linjär fonologi samt beräkning av Percentage Phonemes Correct och Word Complexity Measure. Resultatet jämfördes sedan med kontrollgruppen. Åtta av barnen i studiegruppen testades även med PPVT-IV för att undersöka eventuella samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Resultatet visade att barnen i de båda grupperna uppvisade uttalsavvikelser från vuxet målordsuttal på ord-, stavelse och segmentnivå, stavelsenivån var den nivå där flest avvikelser förekom i båda grupperna, men att avvikelserna förekom i högre grad hos barnen i studiegruppen. På stavelse- och segmentnivå kunde signifikanta skillnader ses men inte på ordnivå mellan grupperna. På stavelsenivå förekom klusterreduktioner i större utsträckning än uteslutning av enskilda segment för båda grupperna. På segmentnivå uppvisade barnen i studiegruppen problem med samtliga särdrag (sätt, plats och ton), till skillnad från barnen i kontrollgruppen som endast uppvisade problem med särdraget plats. Barnen i studiegruppen fick lägre värden på såväl PPC och WCM. En signifikant skillnad sågs mellan PPC och WCM i studiegruppen men inte i kontrollgruppen. Inget samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga kunde påvisas i följande studie. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till alla fonologiska nivåer vid en bedömning och resultatet motiverar att ett icke-linjärt perspektiv kan vara till fördel vid planering av intervention. Då stavelsenivån ger upphov till störst svårigheter är det viktigt att ta hänsyn till detta vid fonologisk intervention. Studiens resultat kan ligga till grund för hur en icke-linjär analys kan användas inom klinisk verksamhet. / The aim of the study is to investigate the expressive phonological ability in children aged 3;5-4;9 following an atypical speech and language development and make a comparison to an age-matched control group following a typical speech and language development. A further purpose is to investigate whether there is a relation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. Eleven children with speech sound difficulties were recruited from Speech-Language Pathology clinics and preschool language units in Stockholm and Östergötland. The children were tested in a familiar environment, with the swedish phonological assessment material LINUS. The children's responses were audio-recorded and transcribed and based on the transcriptions, a non-linear phonology analysis and calculations of Percentage Phonemes Correct and Word Complexity Measure were made. The results were then compared to the control group. Eight of the children were also tested with PPVT-IV to investigate a possible correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. The results showed that the children in both groups had deviations at word-, syllable- and segmental levels, the syllable level appeared to be the most affected level in both groups, but that the deviations were more frequent in the study group. The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference at word level was not significant between the groups. At the level of syllable, cluster reductions occurred to a greater extent than the exclusion of individual segments for both groups. At the segmental level, the study group showed problems with all features (manner, place and tone), whereas the children in the control group only had problems with the feature place. The study group had lower PPC and WCM than the control group. A significant difference was seen between PPC and WCM in the study group but not in the control group. No correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability was found. The results of the study indicate that it’s important to address all phonological levels in assessment and motivate that a non-linear approach could be beneficial as basis for planning of treatment. Since the syllable-level is the most affected it is important to address it in intervention. The report could serve as a guide for clinicians when applying a non-linear analysis.

Understanding how a system behaves when exposed to different scenarios is key when improvingand developing complex structures. The amount of different approaches is immense and variesfrom case to case. One of the simpler approaches is black-box modelling as it only targetsan input and output to a system, and not necessarily the mathematical interpretations. Fora nonlinear system such as a remote controlled weapon station, this approach is appropriate,as it allows to only focus on a certain scenario and the results obtained for that case. In thisstudy, a remote controlled weapon station is further investigated when exposed to disturbancesfrom a combat vehicle. The data obtained is simulated on a platform and the results are usedin Matlab to analyze and find the best model from these tests. A Hammerstein-Wiener modelwith nonlinear wavelet networks is deemed the best as it gives the most accurate representationof the station’s behavior. The results obtained are considered to be moderately accurate dueto its precision and should only be used as reference point, rather than being interpreted as atrue representation of the system. / Att förstå hur ett system beter sig när det utsätts för olika scenarier är viktigt när man skaförbättra och utveckla komplexa strukturer. Mängden olika tillvägagångssätt är näst intillobegränsad och varierar från fall till fall. Ett av de enklare tillvägagångssätten är "blackbox" modellering eftersom det bara riktar sig till in- och utsignal till ett system, och intenödvändigtvis de matematiska tolkningarna. För ett icke-linjärt system så som en fjärrstyrdvapenstation, är detta tillvägagångssätt lämpligt, eftersom det tillåter att bara fokusera på ettvisst scenario och de resultat som erhålls för det fallet. I denna studie undersöks en fjärrstyrdvapenstation när den utsätts för störningar från ett stridsfordon. Den erhållna datan simuleraspå en plattform och resultaten används i Matlab för att analysera och hitta den bästa modellenfrån dessa tester. En Hammerstein-Wiener-modell med icke-linjära wavelet-nätverk anses varaden bästa eftersom den ger den mest exakta representationen av stationens beteende. Deerhållna resultaten anses vara mediokra på grund av dess precision och bör endast användassom en referenspunkt, snarare än att tolkas som en sann representation av systemet.

Detta examensprojekt i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, utforskar och utvecklar metoder för hur inredningsarkitektur kan gestaltas utifrån musik. Genom ett praktikbaserat undersökande analyseras subjektiva upplevelser av musik, vilka beståndsdelar som finns och hur musiken är uppbyggd. Ett undersökande som skapar ramar för inredningsarkitekten att förhålla sig till i en gestaltningsprocess. Inte som en begränsning, utan som ett gränssnitt som välkomnar alternativa arbetssätt och undersöker nya gestaltningsmöjligheter. Utifrån ett utvalt musikstycke gestaltas en interiör översättning av musiken och upplevelser den genererar. Projektet itererar mellan musikteori, studier av subjektiva upplevelser och färg-, ljus- och materialutforskning. Resultatet blir ett förslag på metoder för att analysera och studera rumslighet i direkt relation till musik, men också ett konkret gestaltningsförslag utifrån denna metodutveckling. Ett exempel på en översättning av ett medium till ett annat, som i sig blir ett fristående verk. Rytm, mörker och ljus formar tillsammans en temporal upplevelse. Ett musikstycke blir till interiör i långt, smalt rum, där ljuset hamnar i fokus mellan två skikt av väggar, med inslag av överraskningar som visar sig i ljusfärg, ytfärg eller material. / This degree project in interior architecture and furniture design at Konstfack, explores and develops methods for how interior architecture can be designed based on music. Through practice-based studies, the project analyzes subjective experiences of music, which components that exist and how the music is structured. Studies that creates frames for the interior designer to relate to in a design process. Not as limitations, but as an interface that welcomes alternative ways of working and investigates new design possibilities. Based on a selected piece of music, a translation into interior is created of the music and experiences it generates. The project iterates between music theory, studies of subjective experiences and color, light and material exploration. The result is a proposal for methods created for analyzing and studying spatiality in relation to music, but also a design proposal based on this method development. An example of a translation of one medium into another, which in itself becomes an independent work. Rhythm, darkness and light form a temporal experience together. A piece of music becomes an interior in a long, narrow room, where the light comes into focus between two layers of walls, with elements of surprises represented in colored light, surface color or material.

This thesis presents studies on III-V semiconductor waveguides with particular emphasis on second-order optical nonlinearity. The nonlinear processes that were investigated in this thesis are the Second Harmonic Generation (SHG) and the Spontaneous Parametric Down-Conversion (SPDC). The optical waveguides are made of InGaP and the waveguide design includes tapered parts for in- and out-coupling of guided light. Simulation of light propagation and modal solutions were done using Lumerical MODE, FDTD, and COMSOL Multiphysics software. The in- and outcoupling for the design of tapered waveguide that utilize the bulk non-linearity is 65 % when the waveguide is 145 nm thick and 2.60 μm wide having PMMA as top cladding. The SHG conversion efficiency for this configuration when the waveguide length is 2 μm long, is found 31 %/W. Three cases of the utilization of the surface non-linearity are proposed too. Preliminary steps toward the fabrication of the waveguide structures are also reported. The particular mesa-isolated substrates are fabricated having a side wall with a negative angle profile that result to a significant undercut. InGaP waveguides were transferred to the target substrates successfully and the process that was used can enable heterogeneous integration of InGaP and SOI platform. / Denna avhandling presenterar studier av III-V-halvledarvågledare med särskild tonvikt på andra ordningens optisk olinjäritet. De olinjära processer som undersöktes i denna avhandling är SHG och SPDC. De optiska vågledarna är gjorda av InGaP och vågledardesignen inkluderar avsmalnande delar för in- och utkoppling av styrt ljus. Simulering av ljusutbredning och modala lösningar gjordes med Lumerical MODE, FDTD och COMSOL Multiphysics mjukvara. In- och utkopplingen för konstruktionen av avsmalnande vågledare som utnyttjar bulkolinjäriteten är 65 % när vågledaren är 145 nm tjock och 2,60 μm bred med PMMA som toppbeklädnad. SHGkonverteringseffektiviteten för denna konfiguration när vågledarlängden är 2 μm lång, är 31 %/W. Tre fall av utnyttjande av ytolinjäriteten föreslås också. Preliminära steg mot tillverkningen av vågledarstrukturerna rapporteras också. De speciella mesa-isolerade substraten är tillverkade med en sidovägg med en negativ vinkelprofil som resulterar i en betydande underskärning. InGaP-vågledare överfördes till målsubstraten framgångsrikt och processen som användes kan möjliggöra heterogen integration av InGaP och SOI-plattformen.

These days, a wide range of autonomous systems, such as automobiles, delivery drones, and embedded household systems, are becoming more and more common in our society. This trend is projected to continue in the future. To effectively manage these dynamic systems, ensuring their safe operation is crucial for the well-being of our lives. Control of safety-critical systems has gained significant attention in recent years, particularly in the field of nonlinear control. While the mathematical tools for characterizing safety are well-established, there are still numerous challenges to be addressed when it comes to developing methodologies for synthesizing nonlinear control systems. This report investigates the similarity between the two control schemes, the prescribed performance control and control barrier function. Its purpose is to shed light on the development of control methodology in safetycritical systems. While both methods have been successfully constructed and developed recently, there is no existing report that clarifies their similarities. To gain a deeper understanding of the latest safety-critical control and investigate these similarities, this report aims to provide interesting insights and contribute to the further development of methodology. The key insight arises from the fact that the prescribed performance control can be considered a method based on barrier functions. Consequently, it can be regarded as a control barrier-based controller. In order to demonstrate the similarities and make a comparison between the two, a unified problem setting is presented. Once we have properly converted the problem, we can proceed with a comparison using numerical simulations. The results presented in this report demonstrate that the prescribed performance controller can be implemented using separate reciprocal CBF methods. Furthermore, it shows that the performance achieved is comparable to that of the CLF-CBF QP, which utilizes optimization techniques to ensure stability and safety requirements. These findings raise new questions regarding the relationship between these two approaches. Ultimately, the report delves into a deeper understanding of how model-free methods achieve superior performance compared to model-based methods that heavily rely on optimization. / Idag blir ett brett spektrum av autonoma system, som bilar, leveransdrönare och inbyggda hushållssystem, allt vanligare i vårt samhälle. Denna trend förväntas fortsätta i framtiden. För att effektivt hantera dessa dynamiska system är det avgörande att säkerställa att de fungerar på ett säkert sätt. Styrning av säkerhetskritiska system har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren, särskilt inom området icke-linjär styrning. Även om de matematiska verktygen för att karakterisera säkerhet är väletablerade, finns det fortfarande många utmaningar att ta itu med när det gäller att utveckla metoder för att syntetisera olinjära styrsystem. Denna rapport undersöker likheten mellan de två kontrollsystemen, den föreskrivna prestandakontrollen och kontrollbarriärfunktionen. Syftet är att belysa utvecklingen av styrmetodik i säkerhetskritiska system. Även om båda metoderna har konstruerats och utvecklats framgångsrikt på senare tid, finns det ingen befintlig rapport som klargör deras likheter. För att få en djupare förståelse för den senaste säkerhetskritiska kontrollen och undersöka dessa likheter, syftar denna rapport till att ge intressanta insikter och bidra till den fortsatta utvecklingen av metodiken. Den viktigaste insikten härrör från det faktum att den föreskrivna prestandakontrollen kan betraktas som en metod baserad på barriärfunktioner. Följaktligen kan den betraktas som en styrbarriärbaserad styrenhet. För att visa på likheterna och göra en jämförelse mellan de två presenteras en enhetlig problemställning. När vi har omvandlat problemet på rätt sätt kan vi gå vidare med en jämförelse med hjälp av numeriska simuleringar. De resultat som presenteras i denna rapport visar att den föreskrivna prestandaregulatorn kan implementeras med separata reciproka CBF-metoder. Dessutom visar de att den uppnådda prestandan är jämförbar med den för CLFCBF QP, som använder optimeringstekniker för att säkerställa stabilitets- och säkerhetskrav. Dessa resultat väcker nya frågor om förhållandet mellan dessa två metoder. I slutändan ger rapporten en djupare förståelse för hur modellfria metoder uppnår överlägsen prestanda jämfört med modellbaserade metoder som i hög grad förlitar sig på optimering.