The purpose of this essay is to examine which perspective that dominates the political debates surrounding equality and diversity in Sweden. The theoretical framework used consists of three ideal types. These are the intersectional perspective, the cultural perspective and the white middle feminism class perspective. Operationalizing the theoretical framework with idealtypes, using Benford and Snowś first two principles in their frame analysis framework, which is the diagnostic and prognostic, as a method, I study the biggest political parties in Sweden due to their legislation and influence power within the field of equality and diversity. The analysis of the study shows that the culture perspective is dominating all the chosen debates, though it also shows that some political parties takes a more passive participation. The white middle class perspective is also visible in two of the three chosen debates, and the intersectional perspective is merely shown in two debates.

The purpose of this paper was to address the issue of democratic restrictions in Macedonia today, 2017, due to all the media attention of the Macedonian political life. It was also an interesting country to study because of its disputes with its neighbouring country Greece, which blocks Macedonia from entering both the European Union and the Northern Atlantic Treaty Organization, NATO. The study was carried out on the grounds of Roberts Dahl’s seven institutions regarding Polyarchy which are elected officials, free and fair elections, inclusive suffrage, right to run for office, freedom of expression, alternative information and freedom of assembly. The method which was applied to this study was an ideal-type of democracy. The seven institutions of Polyarchy is the nearest a democratic governance one can come, and therefore Polyarchy became the main ideal-type. The seven institutions were later compared with both the Macedonian constitution and how these institutions are applied to daily life in the country. The results showed that the institutions inclusive suffrage and right to run for office were the only ones which met up to Dahl’s definition of those two institutions. Further, the institutions elected officials and freedom of assembly are partly restricted by the state. The institutions freedom of expression and freedom of assembly are the ones which are most restricted in Macedonia. The institution free and fair elections is also since 2016 an institution with restrictions because of the political crisis in recent years. Due to these results, one can conclude that Macedonia does not meet up to the requirements of all seven institutions and one can therefore infer that there are several democratic restrictions in Macedonia in 2017.

Populismen är en ideologi som i Europa har fått ett ökat stöd bland väljare. Sverigedemokraternas tillväxt under de senaste åren är någonting som inte är ouppmärksammad. Sverigedemokraterna är det partiet som oftast anses vara populistiskt på grund av deras uttalanden av framför allt invandring. Men det som tydliggör populismen eller populistiska partier brukar inte uppmärksammas, utan ett parti som anses vara populistiskt får den stämpeln främst på grund av deras åsikter kring invandring. Av den anledningen är syftet med denna studie att lyfta den populistiska slöjan och se om påpekanden som Sverigedemokraterna står inför kring populismen endast är retorik eller verklighet.  För att kunna lyfta den populistiska slöjan gällande Sverigedemokraterna har studien lagt fokus på en textanalys som metod med hjälp av en idé- och ideologianalys, med idealtyper kring populismen som analysverktyg. Studien har även använt sig av en analys för att kunna avgöra om Sverigedemokraterna är populistiska, då analysen fokuserar på de demokratiska problemen som avgör anledningen till att väljare röstar på detta parti och om partiet anses vara populistiskt i sig.   Resultatet visar att Sverigedemokraterna har populistiska drag till viss del. Det visar sig att Sverigedemokraternas framväxt tyder på de demokratiska problemen i samhället som har lett till ett ökat väljarstöd. Studien kan slå fast att partiet är ett svar på genuina missnöjen bland en ganska stor del av väljarna.

Uppsatsen handlar om krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren Daniel Landquists sjömaktsteoretiska gärning och genomslag. Daniel Landquist har tillskrivits att vara en av 1900-talets främsta svenska sjömaktsteoretiker, medan andra menar att han snarare var en spegel av andra samtida sjömaktsteoretikers idéer. Uppsatsen undersöker Landquists genomslag i den svenska marina debatten under hans samtid, påverkan från andra klassiska sjömaktsteoretiker och vilka likheter med Landquists teorier som går att finna i dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen. Uppsatsen använder sig av idéanalys, metanalys samt kvantitativ textanalys för att svara på forskningsfrågorna. Uppsatsens resultat visar på att Daniel Landquist hade ett genomslag i den marina debatten under sin samtid både som debattör och tjänsteman. Landquist påverkades även han av den allmänna marina debatten och hans sjömaktsteoretiska tankebanor influerades av marina tänkare som Alfred Mahan, Julian Corbett och under 30- talet även av Otto Groos men kanske främst av den franske kontinentalmaktstrategen Raoul Castex. Resultatet visar även på likheter mellan dagens svenska doktriner inom den marina krigföringen och Daniel Landquists sjömaktsteorier.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

This study is a qualitative analysis of the ideas of the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, and where I compare these two parties with the ideology of Social Democracy. The main purpose of this study is to examine if these parties today differ from Social Democracy. The material used is based on the two different latest “party-programmes” from the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, but also contemporary people on Social Democracy, but also on researchers on Social Democracy. In order to investigate and make this comparison, the key words Freedom, Equality, Solidarity, Class, Reformism and Welfare are used to construct the ideal type of Social Democracy. The constructed idealtype, thus is the basis of this study. The conclusion of this study is that the ideas expressed in the party programme in the Swedish Social Democratic Party are very much similar to Social Democracy, while there are some differences on how The Danish Social Democratic Party portrays Freedom and Class.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé. I analysens resultat konstateras att samtliga av de tre teoretiska idealtyperna kan spåras inom de båda politikområdena, men förekomsten varierar i grad och utsträckning. Avslutningsvis diskuteras om, och i så fall hur, vi kan tolka EU:s syn på utveckling utifrån analysens resultat. / In this essay I seek a deeper understanding of the EU's vision of development. Based on the EU aid and agricultural policies, I want to examine how it is possible that the EU, which is the major trading partner for many developing countries and also stresses free trade and economic integration as the key to global development, on the other hand allows different types of financial subsidies in order to protect the EU agricultural market from international competition. How can these contradictions be incorporated in the EU's approach to global development? With the help of an ideal type analysis, where neo-liberalism, mercantilism and postcolonialism are used as a theoretical framework, the underlying ideas of the EU's development and agricultural policies are going to be characterized. By characterizing which theoretical ideal that is the basis for the political objectives of the EU policies, these can then be associated with a certain type of idea. The result of the analysis shows that all three theoretical ideal types can be detected in the two policies, but the incidence varies in degree and extent. In my concluding discussion, we will see if, and how, we can interpret the EU's vision of development based on the result of the analysis.

Denna studie undersöker hur svenska kriminaljournalister och grävande journalister, med särskilt fokus på granskande reportage om brott och kriminalitet, beskrivs och porträtteras i facktidningen Journalisten, samt med en jämförande utgångspunkt i genus. Studien utgår från en kvalitativ textanalys, med analysfrågor som vi format utifrån Johanna Ledin och Ulla Mobergs (2019) språkliga textanalysmetod. Vi har i studien analyserat sju personporträtt om kriminaljournalister och grävande journalister från tidningen Journalisten. Analysen utgår från ett frågeschema med syfte att identifiera vilka egenskaper som tilldelas journalisternas person, vilka ideal som tilldelas yrkesrollen samt om porträtteringen skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Det teoretiska ramverket är baserat på teoretiska utgångspunkter som berör journalistyrket professionalisering, genus och yrkesideal. Resultatet av den kvalitativa textanalysen visar på ett flertal återkommande journalistiska ideal. De främsta ideal som tilldelas yrkesrollen relaterar till den journalistiska funktionen, men att vara ambitiös och engagerad i sin arbetsroll lyfts också som betydande ideal. Genom textanalysen har vi observerat att de egenskaper som lyfts hos de granskande journalisterna också stämmer bra överens med yrkesidealen. Samt att de egenskaper hos journalisterna som inte relaterar till eller stämmer sämre överens med yrkesrollen får mindre utrymme i texterna. Resultatet visar dessutom att porträtteringen i texterna skiljer sig utifrån ett genusperspektiv, där de kvinnliga granskande journalisterna porträtteras i högre grad utifrån ytliga faktorer samt att texten lägger en större vikt på deras privatliv och känslor.

Bristen på legitimerade lärare i Sverige är ett problem grundat i flera orsaker, däribland en negativ bild av läraryrket och yrkets låga status. Flera röster på området har uppmärksammats men lärarstudenternas röster tycks vara frånvarande. Studien syftade till att lyfta hur ämneslärarstudenter resonerar kring statusbegreppet generellt och läraryrkets status specifikt. Utifrån en tolkande fenomenologisk analys som metodologiskt ramverk genomfördes fyra semistrukturerade en-till-en intervjuer med ämneslärarstudenter för att lyfta deras tankar och perspektiv på statusbegreppet och läraryrkets status. Deras tankar sattes sedan i relation till en idealtyp av ett högstatusyrke för att belysa likheter och skillnader i deras resonemang. Studiens resultat visar att lärarstudenterna resonerar olika kring betydelsefulla faktorer för status och att de förhåller sig olika mycket till idealtypen i sina resonemang. Inom ramen för idealtypen lyfts hög lön och utbildning som viktigt medan andra viktiga faktorer som media, yrkestitlar och att hjälpa människor också användes för att tillskriva status.

Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och analys av värderingar och attityder hos Generation Z konstruera en idealtyp av en organisation, som kommer att kunna användas som ett redskap för förståelse för hur organisationer skulle kunna se ut i framtiden för att passa Generation Z.   Metod: En intervjustudie som behandlar generationsforskning ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en induktiv metod och en kvalitativ strategi.   Slutsats: I Generation Z:s uttalade värderingar och attityder framträdde en paradox. Generation Z värdesatte motstridiga aspekter inom arbetslivet. Resultatet av studien är därför idealtypen ”Prospero”, baserad på Generation Z:s uttalade värderingar och attityder. En tvådelad organisationsstruktur som kombinerar hierarkisk ordning och struktur med adhocratisk kreativitet. Arbetsdagen är uppdelad mellan dessa båda delar, denna uppdelning regleras genom stämpelklockan ”Miranda”. / Purpose: The purpose of this study is to, through interpretation and analysis of values and attitudes of Generation Z, construct an ideal type of organization, which can be used as a tool for the understanding of how organizations could look like in the future to accommodate Generation Z.   Methodology: An interview study that addresses the topic of generational research from an organizational perspective. The study was conducted with an inductive approach and a qualitative method.   Conclusions: From Generation Z's spoken values and attitudes a paradox emerged. Generation Z valued conflicting aspects of working life. The result of the study is therefore the ideal type “Prospero”, which is based on Generation Z's spoken values and attitudes. A dual-sided organizational structure that combines hierarchical order and structure with an ad hoc creativity. The workday is divided between the two sides, this transition is controlled by the punch clock “Miranda”.