Nowadays actors within the business context are presented with a vast menu of different ideas which they can potentially adopt. This begs the question why actors choose to adopt a specific idea out of all the other available options. Our study explores the theoretical topic concerning travel of ideas, through the empirical context of leaders who practice extreme athleticism. The research question is: How and why do leaders adopt the idea of extreme athleticism? To answer this question, we assort several theoretical insights into six themes that are foremost predicated upon Scandinavian institutionalist contributions. The six themes are translation, previous practices, strategic purposes, fashion, legitimacy, and field, which is synthesised into a novel conceptual framework to help us understand how and why actors adopt an idea. The study is qualitative and collects data from 12 semi-structured interviews and 48 newspaper articles. Our main finding is that each of the six themes explored in this study are salient and helps us understand how and why actors adopt an idea, with a particular emphasis on the interplay between the intrinsic and extrinsic benefits. A suggestion for further research is therefore to develop and refine the conceptual model presented in this study.

Innovation as the most important way for firms to retain their long-term competitiveness has been extensively researched lately. In this thesis, the author perceived innovation from the bottom up approach, where innovation spans over a broad spectrum of actors, reaching the initiative at a very low level. From this perspective, although innovation starts from an initial idea within an individual’s mind, the connections and interactions between individuals in a social context are very important for idea generation and innovation implementation. Thus social links and interaction within the enterprise context hold an important role in the firms’ innovation. Enterprise Social Network (ESN), defined as “a set of technologies that creates business value by connecting the members of an organization through profiles, updates, and notifications”, comes as one strategy to facilitate professional social networking activities within firms to support better collaboration and communication. However, nowadays when social networking becomes very popular, theimplementation of ESN appears more of a trend for firms instead of a well planned strategy. Most ESN implementations lack means of evaluation of their impacts towardthe firms’ performance, including innovation. In response to that, this thesis’s aim is to answer the ‘how’ question on ESN support toward 9 innovation climate characteristics and social interaction within firm. In this research, an interpretive research methodology was applied towards a case in a global telecom company, Ericsson, with their ESN called MyNET. As part of the methodology, a survey and interviews were done to assess MyNET users’ experience and opinion in this matter. The social network graph was also used in this methodology as an additional input for the interviews. There were 672 respondents participating in the survey and 10 interviews were conducted. The results show that the targeted goals of MyNET implementation support innovation climate characteristics. The results also show that professional social networking activities supported by MyNET such as individual user profile, add colleague in the social network, share information, ask and answer questions, join community, etc, provide an innovative way for social interaction supporting better communication and collaboration which is important for innovation in a global ompany.

The aim of this study is to analyze how the EU perceives a European cultural heritage and its role in the EU project during the period 1970-2020. These perceptions do something with the notion of ”the Europeanness” and are part of a narrative construction that expresses conceptions of a European place. This European place is a place beyond territorial locability and something that this thesis seeks to investigate. Attentions is brought to how changes in EU’s cultural heritage discourse are interwoven partly with notions of crisis, partly with renegotiation of a European diversity. Even though, during the 2010s, the EU begun to stress interconnections between ”the Europeanness” and its ”other”, I argue that this interconnectivity is based on a conception of a unique European past. In contrast to previous research I thereby highlight a paradoxical tension between the EU’s perceptions of a European past and a European ”today”. Moreover, this thesis goes beyond the dominant trend in cultural heritage studies and its preoccupation on what is declared to be a heritage, as well as the concentration on what EU wants us to remember. Thereby this study provides an alternative perspective on the EU’s construction of a European cultural community. It’s a perspective that gives emphasize to how a sense of European situatedness is created through notions of a European cultural heritage.

Syftet för denna uppsats är att undersöka centrala aspekter av socialmedicinens professionaliseringsprocess i Sverige under 1900-talets mitt – när socialmedicin under 1950-talet gick från att vara ett kunskapsområde till att bli en medicinsk etablerad ämnesvetenskap hela perioden upp till att det upphöjdes till statusen av en medicinsk specialitet 1974. Materialet som undersöks i denna studie är Socialmedicinsk tidskrift vilken grundades som ett forum för läkare och andra intresserade att diskutera socialmedicinska frågor. Den teoretiska utgångspunkten i studien baserad på begreppet ”gränsdragningsarbete” enligt Thomas F. Gieryns definition, vilket innebär att studera hur gränserna för ett vetenskapligt ämne etableras mot andra vetenskapsfält, hur den särskiljer sig från det ovetenskapliga, samt hur en vetenskap avgränsas mot politiska. Resultaten från undersökningen visar bland annat på att syftet med etablerandet av en vetenskaplig socialmedicin var att skapa klarhet gällande ämnets definition. Men definitionsfrågan kom att omgärdats av oklarhet och delade meningar. Socialmedicinen handlade om de sociala aspekterna i förhållande till hälsa vilket kom att inkludera hela den svenska sjukvården och det svenska välfärdssamhället som studieobjekt för socialmedicinska studier. Detta hade också en inverkan på dels socialmedicinarnas intresse av att utbilda läkarstudenterna i ett socialmedicinskt perspektiv, dels hur socialmedicinens gränser drogs gentemot den politiska sfären med socialmedicinarnas engagemang i formandet av socialpolitiska beslut och det nära samarbetet med det sociala arbetet i Sverige.

År 1998 tillkallades en kommission för att utreda giftskandalen i Hallandsåsen som inträffat ett år tidigare, projektet präglades tidigt av såväl organisatoriska som tekniska motgångar och slutade i en miljöskandal. Kommissionens främsta uppgift blev att kartlägga händelsen och ta fram både orsaker för de inträffade och åtgärder för att det inte skulle kunna ske igen, arbetet resulterade i två statliga utredningar. Mängden tillsatta kommissioner hade ökat stadigt under 1900-talet och stor tillit tillskrevs utredningsväsendet som en arena för samhällsforskning. Denna rapport undersöker hur kommissionens syn på teknik och tekniska misslyckanden uttrycks i de statliga utredningarna om händelserna i Hallandsåsen. Undersökningen belyser hur tekniksyn kan påverka vad som blir samhällsforskning och hur detta i sin tur kan användas som politisk resurs. Statliga utredningar är ett slags gränsland mellan politik och vetenskap och ses ofta som en frizon för kunskapsproduktion. Det blir på så vis högst relevant att undersöka de omständigheter som råder när en statlig utredning blir till, både för att förstå dess roll som gränsorganisation men även för att nyansera bilden av vad en SOU är.

No description available.

Sexualmoral var i början av 1900-talet ett viktigt skydd för spridningen av könssjukdomar. Johan Almkvist, en av Sveriges främsta venereologer, skrev böcker som behandlade sexualmoralen och hur den kan bekämpa könssjukdomar. Samtidigt började sociala problem att anses vara medicinska vilket bidrog till att läkarna fick en ny roll. I Almkvist böcker Sexuell kultur och Trohet och otrohet: ett sexuellt problem syntes befolkningspolitiska diskussioner som handlade om hur fler och bättre barn ska kunna födas. Uppsatsen kommer undersöka relationen mellan sexualmoral, könssjukdomar och politik utifrån Almkvists två böcker. Almkvist framhöll att den sexuella troheten, som var en del av sexualmoralen, var det säkraste och bästa skyddet mot könssjukdomar. Det berodde på att det inte fanns ett helt säkert medicinskt skydd mot könssjukdomarna, då behandlingarna ofta var långvariga och plågsamma. Samtidigt skulle den sexuella troheten upphöja moralen bland befolkningen och gynna samhället. Sexualmoralen relaterade tydligt till befolkningspolitiken då Almkvist framhöll vid ett flertal ställen att pliktkänslan gentemot samhället, som var en del av sexualmoralen, var ytterst viktig. Det skulle leda till att friskare barn föddes. Tidigare forskning har behandlat relationen mellan sexualmoral och medicin samt sexualmoral och politik. Jag vill med min närstudie av Almkvist fördjupa kunskapen om hur sexualmoral, könssjukdomar och politik faktiskt samverkade i 1930-talets Sverige.

The native people of Sweden have in the last decade or so fallen under the spotlight when it comes to their rights. In the last few hundred years, the Sámi people have experienced what can only be described as colonization, racism, and discrimination from the Swedish state. During the 17th and 18th centuries, the Swedish crown got more invested in the land that has previously been occupied by the Sámi people. The discovery of natural resources in Lappmarkerna along with the drawing of the border between Sweden and Norway/Denmark lead to the mapping of the north. With the drawing of the border came the first legal document, Lappkodicillen, to recognize the Sámi people as an ethnic group. Lappkodicillen concluded that the Sámi had to become citizens of either Sweden or Norway and lost the land that they had held on the other side of the new border. While the intention of the document was to preserve and protect the Sámi people, with time it gave the Swedish crown the opportunity to claim more control over Lappmarkerna and its natives. In the process of colonization, the Sámis’ right to ownership of land was starting to be questioned and the Swedish crown started to claim more and more of it as theirs. This paper analyses the relationship between the Sámi people and the Swedish crown during the years 1670 to 1770,a time when the natives of Sweden lived through both recognition and oppression.

The importance of experience in relation to intellectual work has been of growing interest within historical research, as it focuses on the subjective, biographical, and thus historical conditions preceding any claim to abstract or objective knowledge. This paper explores the connection between experience and intellectual thought in relation to the Swiss psychologist Carl Gustav Jung (1875–1961), primarily through an examination of his autobiography. The analysis shows that experience was essential to Jung in several ways, and that he struggled with it as an intellectual, epistemological, and personal problem. His encounters with Kant, Nietzsche and Freud were especially formative in this regard, as they brought him theoretical and practical insights into the limits of communicable knowledge. Mystical experiences, beginning from hischildhood, gave rise to a dichotomy between the inner and the outer world, and with it a deep sense of solitude, which remained important throughout his life and work. The sense of being outside of his time informed his psychological conceptions of “the shadow”, individuation and the collective unconscious. However, Jung’s struggle to lend credibility to his experiences resulted not so much in recognized scientific knowledge as in what Nietzsche once called a “personal confession”.

Den här uppsatsen behandlar ämnet luftskydd i Uppsala under det andra världskriget. Att försvara den civila befolkningen från luftanfall skulle visa sig vara högt prioriterat hos lokala beslutsfattare. Men även om städer i mångt och mycket fick organisera sina egna utrymningsplaner, även om byggandet av skyddsrum var en kostnad som de flesta fick stå för själva, så fanns det övergripande statliga bestämmelser som gällde alla.  I Uppsala var en av de stora politikerna under perioden en man vid namn Axel Johansson som identifierade sig som liberal. Förutom att han under en längre tid suttit på flera tunga positioner både på kommunal och länsnivå, var han även delägare och chefredaktör för en av stadens största tidningar, den liberala Upsala nya tidning. Med hjälp av tidningen har vi en unik möjlighet att dels följa den lokala uppbyggnaden av Uppsalas luftskydd, dels få en djupare förståelse för vad Johansson själv ansåg om kriget och hur han tyckte att Sveriges roll skulle se ut. Dessutom får vi en inblick i hur lokalpolitiska liberaler ansåg att den svenska staten, med Socialdemokraterna i spetsen förtar städers förmåga att försvara sig själva. Samtidigt som de tar politiska beslut för att hålla sig på god fot med tyskarna. Dessa beslut kan eventuellt ses som kontroversiella idag, men för tidpunkten var dessa beslut förmodligen det bästa, både för landet och för Uppsala.  Historian om skapandet av det som senare skulle bli det svenska civilförsvaret, är något som ofta förbises inom den svenska historieskrivningen. Att få en djupare förståelse för hur det växte fram på en lokal nivå, är nyttigt för kunskapen om hur vi som samhälle ska möta framtida kriser.