Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad. / Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.

Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically.   The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions.   My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS). Throughout the survey a sense of how common the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds were amongst these girls was formed. The girls' critical views of their bodies permeate my research, whereas almost half of all girls are experiencing dissatisfaction with their body weight and the majority of the girls want to lose body weight. Regarding the girls' attitudes towards the use of illegal weight loss compounds, one result accounted that almost half of all girls could think of using one if it guaranteed them to be thinner. My research also shows that more information needs to be targeted towards young girls; in order to make them conscious about the dangers of these illegal weight loss compounds. / Tidningsartiklar och media har belyst att bruk av illegala viktminskningspreparat såsom efedrin och Melanotan blir allt mer vanligt bland unga flickor och som riskerar att bli en ny grupp missbrukare. Dessa flickor är sällan medvetna om riskerna och följderna som negativt kan påverka deras kroppar både psykiskt och fysiskt vid bruk av dessa preparat.   Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av bruk och attityd till illegala viktminskningspreparat bland flickor i årskurs tre på gymnasiet. För att kunna ge svar på syftet utfördes en enkätundersökning på 120 flickor på fem olika gymnasieskolor, med varierande studieförberedande och yrkesförberedande programinriktning. Genom undersökningen skapades en uppfattning om hur förekommande bruket av och attityder till illegala viktminskningspreparat var bland flickorna.   Min enkätundersökning visar att 7 % av respondenterna har använt ett illegalt viktminskningspreparat, främst efedrin. Detta resultat överstiger tidigare undersökningars och studiers resultat avseende pojkars bruk av anabola androgena steroider (AAS). Flickornas kritiska syn på sina kroppar genomsyrar min undersökning då nästan hälften upplever missnöje med sin kroppsvikt och majoriteten av flickorna önskar att gå ned i vikt. Avseende flickornas attityd gällande bruk av illegala viktminskningspreparat svarade nästan hälften att de inte är främmande till ett bruk ifall det garanterade dem att bli smala. Min undersökning visar också att mer information behöver riktas mot unga flickor för att medvetandegöra dem om farorna av dessa illegala viktminskningspreparat.

Hur nådde jag elitnivå? Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien. Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj. För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten. / How I reached the elite level? The beginning of the study will touch on areas such as child development and talent concept that I believe are important aspects to know about in order to conduct the study. The purpose of this study was to find out how Swedish ice hockey players describe that they took the step to establish itself at the elite level. The results section will tell the players themselves in the various categories of how their careers have been like, how they've trained and what support they had from his family. For the players' development, the environment has played a very important role and the family has been very supportive. They have all gone hockey school where the training focused and become more purposeful.

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ”Morgondagens idrott” utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning. Resultatet av intervjuerna visaratt möjligheter som kontaktpersonerna såg var meningsfullhet,stöd, framtidstänk, rekrytering och utbildning. Hindrena varekonomi, ledarrekrytering och genomförande. / Morgondagens idrott

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största städer byggs det fotbollsarenor för närmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny fräsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plånboken och bygger en ny arena. Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll. Men det är inte bara arenorna i sig som skapar möjligheter utan flera faktorer (interna & externa) runt om påverkar den aktuella utvecklingen. De politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna påverkar de möjligheter fotbollen kan ta till sig genom den expansion och förändring som sker. Det är därför viktigt att belysa hur dessa faktorer samverkar och få reda på hur faktorerna förhåller sig till varandra och ut mot fotbollens intressenter, det vill säga publik, kommun, förening och näringsliv. Vägen mot en attraktivare, mer underhållande och säkrare fotboll har tagit sin början och det är nu upp till arenaägare och lag att locka till sig befintliga och nya kundgrupper. Målet med uppsatsen är att analysera hur de interna och externa faktorerna påverkar den utvecklingen som sker och hur man kan gå tillväga för att öka mervärdet kring fotbollen. / Swedish soccer is building for the future. In the three biggest cities in Sweden new soccer stadiums are being built. Approximately 2, 5 billion Swedish crowns are being invested for this cause. In Solna, Stockholm, the new national stadium will be built and it will be the new home for the Swedish national team. In Gothenburg Gamla Ullevi is demolished and makes way for a new central soccer stadium for the leading city clubs. And in Malmö, the club Malmö FF has begun digging and they are waiting for their new stadium to be finished in 2009. The goal with this thesis is to analyze the internal and external factors and se how they affect each other and stadium development. New stadiums create new opportunities for Swedish soccer. The new infrastructure gives soccer a whole new spectrum of possibilities. The new stadiums are off course an important element but other factors play their part, such as the following internal and external factors. These political, economical, social and technological issues have affects on future development and power of sway resulting in new ways of attracting people. Interactions between these factors are therefore essential when investigating correlations between local authorities, spectators, clubs and local businesses. Working for an attractive, more entertaining and safer soccer experience has begun.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla? Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.

Syfte och frågeställning I hur stor utsträckning används tävlingspraktiken i Idrott och Hälsa, och hur påverkar detta ämnets karaktär? Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tävlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att använda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs närmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de känslor och tankar som uppstår då eleverna försätts i den s.k. tävlingspraktiken, där aktiviteten i sig handlar om jämförande. Jag kommer även kort att försöka undersöka hur en pedagog i ämnet ser på tävlande i skolan och om dennes uppfattning om tävlingar stämmer överens med barnens. Metod Jag har i denna studie valt at göra en kvalitativ undersökning, dvs. att försöka att på djupet se de kvaliteter och benägenheter som framkommer från studien. Tillvägagångssätt för att samla data har varit intervjuer med 8 elever och 1 pedagog och observationer av 10 lektioner i ämnet Idrott och Hälsa. Resultat Denna studie är relativt liten, därför går det inte att dra några faktiska slutsatser, men av de elever jag intervjuat och vad jag sett på lektionerna får jag uppfattningen att det nog kan vara så att tävlande ändå är omtyckt hos de flesta elever. Merparten svarade på mina frågor att tävling är engagerande och roligt och att aktiviteterna då får mer poäng. Ett fåtal påpekade negativa aspekter av tävling såsom jämförande, stress och press att göra rätt och den oro detta skapar. Slutsats Det kan nog vara så att tävling gärna kan användas i skolan, men på ett genomtänkt sätt som inte pekar ut någon. Själva jämförande momentet verkar inte vara gynnsamt på något sätt, varken enligt pedagogen eller barnen, så det kan vara detta man måste få bort. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011