The aim of this narrative research was to explore the relationship between lifestyle and self-confidence within adolescent football players. The research questions were formulated as follow; (1) What sources let adolescent football players build self-confidence? (2) What issues characterize adolescent football player’s lifestyles? (3) How do adolescent football players perceive an association between lifestyle and self-confidence in sport? The results showed eight different sources for building self-confidence, where earlier performances and social support were considered as the strongest. Ten different lifestyle factors were observed. Football, social support, performance intent and good health were common factors for all the participants. The study showed three types of perceived associations between self-confidence and lifestyle. First of all, there is an overlap between the lifestyle issues and sources of self-confidence. Second lifestyle issues influence the degree to which sources of self-confidence work for the participant to build self-confidence. Third lifestyle pattern provides a balance (or misbalance) which influences particular sources of self-confidence and in the end self-confidence itself. The author discuss how the result can be interpreted in perspective of every single participant and in common for all the participants.

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.

En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras.   Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen.   Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007.     Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt.   Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys. / You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue.   Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave".   We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007.     The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way.   The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real.  However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.

Sammanfattning   Syfte Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?   Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.   Resultat Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.   Slutsats Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.

Sammanfattning Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination.   Metod   Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen.   Resultat   Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer. Tittar man på deltagandegraden i interventionen ser man dessutom att det är flickorna som varit mer deltagande än pojkarna trots att pojkarna är den grupp som gjort störst förbättringar. Det finns därmed ingen korrelation mellan deltagande i interventionen och signifikant förbättring.   Slutsats   Att utifrån en 10 veckors intervention med en extra timmes rörelseträning per vecka uttala sig om 8-åringars motoriska utveckling har visat sig vara svårt. Vi kan dock konstatera att deltagarna i studien till viss del har utvecklat sin motoriska förmåga oavsett om de deltagit i interventionen eller inte. Studien antyder att träning av moment som innefattar grundformer i kombination kan ge resultat efter endast 10 veckor, men det faktum att det inte finns någon statistisk korrelation mellan deltagandegrad och förbättring gör att vi ej kan dra några absoluta slutsatser kring detta. / "Nya vanor"

This study examines the conditions of womens´s participation in organized sport. The Swedish Sport Confederation and the two associations with the largest number of female members, the Swedish Gymnastics Federation and the Swedish Football Association, have been studied. Gymnastics is a traditional sport for women and is mainly a fitness sport. Soccer is a competitive sport and a new sport for women. The discussions and decisions of the sports associations regarding women and sport have been analyzed through studies of official documents, minutes and debates. An interview study with female leaders in gymnastics and soccer completes the analysis of the documents. Women represent just over a third of the members of the sports movement. Women participate in fewer sports than men. They only dominate in non-competitive and in aesthetic sports. According to this study there is no female sport or womens´sport - apart from gymnastics - only male sport with female participants. The attitude of the sports movement is that women and men are different but the form and rules of competitive sport are based on equality. The social gender system and thus mens´control over womens´ participation in sport is obvious in the sport movement. Three female counterstrategies have been identified: in the beginning of the 20th century female gymnastics coaches developed a form of gymnastics for women based on the ideology of peculiarity; in the 1970s women claimed equality with men for their breakthrough into soccer; in the 1980s women try to combine the ideologies of equality and peculiarity through male sport behaviour and the accentuation of traditional femininity. Womens´subordinate position in the sports movement is reflected in the lower valuation of womens´sport performances. Sport is an essential part of male character building. The motives of health have always been emphasized for women. The official ideology has in recent years passed on to a general accentuation of the aspects of health, which has facilitated womens´participation in sport. This is contradicted by the development of top-level sport and its manifestations in the form of for example drug-taking. / digitalisering@umu

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande. I kränkningsdiskursen gav eleverna uttryck för att bakomliggande orsaker att inte delta bottnar i en rädsla för att andra ska se deras ”rätta” jag och betrakta dem som avvikande. I simhallens avklädda miljö kan eleverna inte skydda jaget utan tvingas relatera sig till rådande normer och kroppsideal. För att inte riskera att bli kränkt och för att behålla en positiv självkänsla väljer elever därför att inte delta.

Abstract Background: The Gluteus Medius (GM) muscle has an important role in stabilizing the pelvis and controlling the knees during athletic activities. Weakness in the GM can affect performance negatively and increase the risk of lower extremity (LE) injuries. During functional activities different parts of the muscle becomes activated depending on the degree of hip flexion. However, many GM strength exercises only train the GM in one fixed degree of hip flexion. Purpose: The purpose of the present study was to develop and validate a new training device designed to increase the muscle activation of the GM during progressive hip flexion in squats. Methods: The new device was developed to offer resistance training against hip abduction during squats. To be able to validate the new device in activating the GM, 32 female athletes (mean age 20 ± 3) with various athletic backgrounds was included in the study. All subjects performed squats on and off the device while surface electromyographical (SEMG) activity was recorded from GM on both sides of the body. Results: All test subjects were able to perform the squat and to activate the GM. When the squats were performed on the new device the muscle activation in GM was significantly higher compared to bodyweight squats (Z=-4.9, p < 0.001). Correlation tests between a complete sequence of five squats and one selected repetition revealed that activation was consistent throughout the exercise, (right GM: rs = 0.93, p < 0.001, left GM: rp = 0.92, p < 0.001) . No differences in activation were found between the right and left GM when squatting on the device. Conclusion: This study showed that the newly developed training device increased the muscle activity in GM during squats. Moreover, the results showed that squatting on the device activates the left and right side of the body equally and that the GM was activated during the whole exercise, under ongoing hip flexion. This information could be used to develop new training methods with the aim to improve stabilization of the pelvis and lower extremities during functional activities. / Sammanfattning Bakgrund: Gluteus medius (GM) fyller en viktig funktion vid idrottsliga aktiviteter genom att den stabiliserar bäckenet och kontrollerar knäna. Svaghet i GM kan påverka prestationen negativt samt öka risken för skador i de lägre extremiteterna (LE). Vid funktionella aktiviteter aktiveras olika delar av GM beroende på graden av höftflexion. Många styrkeövningar för GM tränar emellertid muskeln i endast en fixerad grad av höft flexion. Syfte: Syftet med den här studien har varit att utveckla samt validera ett nytt träningsredskap, designat för att optimera muskelaktiveringen av GM under höftflexion. Metod: Träningsredskapet utvecklades för att erbjuda motstånd mot abduktion vid knäböj. För att validera redskapets förmåga att aktivera GM inkluderades 32 kvinnliga idrottare (medelålder, 20 ± 3 år) med varierande idrottslig bakgrund. Alla försökspersoner utförde knäböjningar med och utan träningsredskapet samtidigt som elektromyografisk aktivitet mättes i höger och vänster GM. Resultat: Alla försökspersoner kunde utföra knäböjningar och lyckades aktivera GM. Knäböjningar som utfördes på träningsredskapet resulterade i signifikant högre aktivering av GM jämfört med knäböjningar utan redskapet (Z=-4.9, p < 0.001). Korrelations test mellan kompletta sekvenser om fem repetitioner och enstaka repetitioner visade att aktiveringen var konstant under hela övningen, (höger GM: rs = 0.93, p < 0.001, vänster GM: rp = 0.92, p < 0.001). Inga skillnader i aktivering hittades mellan höger och vänster GM vid knäböjningar på redskapet. Slutsats: Studien visade att det utvecklade träningsredskapet ökade aktiveringen av GM vid knäböjningar. Resultaten visade också att denna aktivitet var jämnt fördelad mellan höger och vänster GM samt att aktiveringen var konstant under hela övningen. Resultaten i denna studien kan användas för att utveckla nya träningsmetoder med syfte att förbättra stabiliseringen av bäckenet och de lägre extremiteterna vid funktionella aktiviteter.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. / Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

2011 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik inom Idrottsvetenskapliga programmet, 15 hp Sofia Pettersson (2011). Miljön kring Dalarnas damfotbollsspelare – Vad påverkar deras möjligheter till utveckling? (The environment surrounding female football players in Dalarna, Sweden – What factors affect their opportunities to develop?) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education The following study investigated the environment in which female football players in the district of Dalarna in Sweden operate. The aim was to identify the elements that affect the players’ ability to develop according to their own potential, values and differences. Questions regarding how coaches and leaders perceive the availability of football in Dalarna and in which way players are given opportunities to develop in accordance with their own potential, values and differences were answered. Questionnaires were used as method, using the answers from 22 active coaches and leaders for female football as responders. Different factors in the environment were reported as influential for the players’ individual development among which the access to appropriate training facilities and the number of active players in each team were identified as existing and prevalent problems. In spite of this many coaches reported a need for more female football teams, creating an interesting organization paradox for future research.