Digitaliseringen utgör en allt större del av vår vardag och ett område som digitaliseringen har växt inom är den tillverkande industrin som ständigt strävar efter att förbättras. En filosofi som bland annat bygger på ständiga förbättringar är lean, där syftet med förbättringarna är att minska slöserier. Maskinstopp är en typ av slöseri och är en potentiell förbättringskälla i produktioner runt om i världen. En annan viktig komponent är synlighet och att göra information tillgänglig och synlig vid rätt tid, på rätt plats och till rätt målgrupp genom hela fabriken. Ett sätt att synliggöra nödvändig information på är via tavlor och med Industri 4.0 i åtanke och den digitalisering som sker är digitala tavlor ett aktuellt alternativ. Detta motiveras speciellt i skrivande stund då pandemier som covid-19 tvingar industrier till att snabbt ställa om till ett nytt arbetssätt med distansarbete.  Ovanstående motiverar till syftet med detta arbete som är att undersöka för- och nackdelar med digitala respektive analoga tavlor för att visualisera nyckeltal och rådande status i produktion. Utöver detta ska en digital tavla som kan användas vid förbättringsarbete kring stopporsaker utformas. För att kunna uppfylla arbetets syfte har information hämtats från litteratur och de intervjuer som utförts med de medverkande företagen. Detta för att undersöka hur förbättringsarbetet kring stopporsaker ser ut i praktiken samt undersöka vilka erfarenheter de har kring analoga och digitala tavlor.  Angående digitala och analoga tavlor i allmänhet har det i litteraturen och genom intervjuerna påträffats både för- och nackdelar. Några fördelar är att en digital tavla uppdateras automatiskt och inte är knuten till en fysisk plats. Några nackdelar är att en digital tavla är mer kostsam än en analog och att de anställda kan identifiera sig mindre med informationen och bli kritiskt inställda till den. Det har framkommit att arbetssättet kring stopporsaker skiljer sig bland de intervjuade, men att det finns en röd tråd i deras förbättringsarbete. De intervjuade använder datorprogram som analyserar de stopporsaker som uppstår och får därefter framföra förbättringsförslag om hur dessa kan åtgärdas.  Slutsatsen är att det både finns för- och nackdelar med digitala jämfört med analoga tavlor. Däremot är antalet fördelar som påträffats i detta arbete fler och att det dessutom är fler fördelar än nackdelar som återfinns i både litteratur och praktik. När det kommer till utformandet av den digitala tavlan har en röd tråd i förbättringsarbetet observerats genom intervjuerna. Denna röda tråd har motiverat till att bland annat följande exempel bör synliggöras på en digital tavla: inkomna förbättringsförslag i samband med tänkta åtgärder, ansvarsfördelning bland de anställda och en översikt över aktuella stopporsaker. / Digitalization constitutes a larger part of our everyday lives and one area where digitalization has grown is within the manufacturing industry that is constantly striving to improve. Lean is a philosophy that among other things, is based on continuous improvements and the purpose of the improvements is to reduce waste. Machine stoppage is a type of waste and a potential source of improvement in productions around the world. Another important component is visibility and making information accessible and visible at the right time, in the right place, and to the right target group throughout the factory. One way to make the necessary information visible is through boards. Considering Industry 4.0 and the digitalization that is taking place, digital boards are a current alternative. This is especially motivated currently when pandemics such as covid-19 force industries to quickly transition to a new way of working from different places. The above motivates the purpose of this work, which is to investigate the advantages and disadvantages of digital and analog boards in order to visualize key performance indicators and current status in production. In addition to this, a digital board that can be used in improvement work around stoppage causes will be designed. To fulfil the purpose of the work, information has been obtained from literature and through interviews with the participating companies. This is to investigate what the improvement work on stoppage causes looks like in practice and to investigate what experiences they have regarding analog and digital boards. Regarding digital versus analog boards in general, both advantages and disadvantages have been found in the literature and through interviews. Some advantages are that digital boards are updated automatically and not tied to a physical location. Some disadvantages are that digital boards are more costly than analog boards and that employees can identify less with the information and be critical of it. It has emerged that the process of working with stoppage causes differs among those interviewed, but that there is a connection in their improvement work. The interviewees use computer systems that analyze the stoppage causes that emerge and are then able to present improvement suggestions on how they can be managed. The conclusion is that there are both advantages and disadvantages to digital boards in comparison to analog boards, although the advantages, discovered in both literature and interviews, outweigh the disadvantages. When it comes to designing the digital board, a connection has been discovered throughout the interviews. This connection has justified that the following examples, among others, should be made visible on a digital board: received improvement proposals in conjunction with planned measures, division of responsibilities among employees, and an overview of current stoppage causes.

The study aims to study if it is possible to reduce lead time or resource needs by studying the PD process, Product Development Process linked to the improvement area Unclear requirements from managers on measuring the process. This is done by studying current control, the possibility of using other measuring points and how a measurement system could be established, including Scorecard within Scania R&D, Research and Development. The study is based on the questions What does the product development process look like? What could be measured in the product development process? and How could a measurement system with integrated Scorecard be implemented for better control of the product development process? Theories include the areas of processes, process control, process measurement and process management. Interviews, group interviews, document studies, literature studies and previous research were the basis for studying the problem and opportunities for improvement. All data collection was done remotely as Covid-19 had major impacts. The result of the study shows that R&D does not currently measure the PD process, but measurement is regulated in internal documents. Measurement of lead time, resources and costs was desired by interviewees to measure. Basing the measurement on the current KPI, Key Performance Indicators, and R&D strategic plan 2020 implies established support from the functions that produced the internal documents. The developed measurement system includes the measurement points lead time, cost and resource requirements as well as selected milestones. An introduction of the measurement system would, for Scania R&D, provide an opportunity to control the PD process linked to the measurement points. The measurement system has largely been based on internal documents to increase the relevance of the measurement system and the possibility of an introduction. / Studien syftar till att studera om det går att minska ledtid eller resursbehov genom att studera PD processen, Product Development Process, kopplat till förbättringsområdet Otydliga krav från chefer på mätning av processen. Det utförs genom att studera nuvarande styrning, möjligheten att använda andra mätpunkter samt hur ett mätsystem skulle kunna upprättas inkluderat Scorecard inom Scania R&D, Research and Development. Studien baserar sig på frågeställningarna Hur ser produktframtagningsprocessen ut? Vad skulle kunna mätas i produktframtagningsprocessen? samt Hur skulle ett mätsystem med integrerat Scorecard kunna implementeras för bättre styrning av produktframtagningsprocessen? Teorier berör områdena processer, processtyrning, processmätning och processledning. Intervjuer, gruppintervju, dokumentstudier, litteraturstudier och tidigare forskning låg till grund för att studera problemet och förbättringsmöjligheter. Samtlig datainsamling utfördes på distans då Covid-19 hade stora påverkningar. Studiens resultat visar att R&D i nuläget inte mäter PD processen men mätning finns reglerat i interna dokument. Mätning av ledtid, resurser och kostnader var önskat av intervjupersoner att mäta. Att basera mätningen på nuvarande KPI, Key Performance Indicators, och R&D strategisk plan 2020 innebär ett etablerat stöd hos de funktioner som tagit fram de interna dokumenten. Det framtagna mätsystemet inkluderar mätpunkterna ledtid, kostnad och resursbehov samt utvalda milstolpar. Ett införande av mätsystemet skulle för Scania R&D innebära en möjlighet till att styra PD processen kopplat till mätpunkterna. Mätsystemet har till stor del baserats på interna dokument för att öka mätsystemets relevans samt möjligheten till ett införande.

Erfarenhetsåterföring (EF) leder till flera fördelar som ökat resultat och nöjdare kunder. Det traditionella byggandet saknar en metod och modell för erfarenhetsåterföring. Det industriella byggandet har kommit längre i arbetet med erfarenhetsåterföring men generellt finns det utrymme för en bättre erfarenhetsåterföring inom byggbranschen. Inom tillverkningsindustrin arbetas det framgångsrikt med erfarenhetsåterföring genom ständiga förbättringar och Lean. Studiens syfte var att undersöka hur industriella byggare och tillverkningsindustrin arbetar med erfarenhetsåterföring och hur det kan implementeras hos en traditionell byggentreprenör. Genom frågan vad som skapar en bra erfarenhetsåterföring var målet att utforma en modell för implementering av erfarenhetsåterföring hos målföretaget Contractor. För att få inblick har en litteraturstudie genomförts, samt intervjuer med branschföretag.  Studien visar att de industriella byggarna arbetar med dagliga möten och det finns en eller flera personer med ansvar för erfarenhetsåterföringen. Inom tillverkningsindustrin använder de inte begreppet erfarenhetsåterföring även fast syftet och målet är detsamma som hos byggsektorn; att förbättra och nå ett högre resultat. Därför kan begreppet erfarenhetsåterföring användas i båda branscher men tillverkningsindustrin arbetar mer systematiskt. De har en starkare kultur och ser ett större värde i arbetet eftersom det är högre prioriterat. Det som visat sig skapa en bra erfarenhetsåterföring är först och främst när företagsledningen har en tydlig strategi kopplat till erfarenhetsåterföring. Det ska finnas en person som driver arbetet med erfarenhetsåterföring, en koordinator som skapar ett dragande efter erfarenheter. Strukturering av arbetet sker genom kontinuerlig användning av pulsmöten där avvikelser, förbättringar och planering diskuteras. Motiverade medarbetade behövs för att lyfta avvikelser och erfarenheter, där feedback och insyn i resultatet är viktigt för motivationen att rapportera. Avslutningsvis kan implementeringen av EF-modellen ske i ett pilotprojekt där arbetssätt med pulsmöten testas i en mindre skala för att sedan utvärderas och testas igen, för att sedermera fastställas. Det fastställda arbetssättet kan sedan spridas till fler arbetslag och till sist hela organisationen, där efterfrågande ledarskap fortsatt är viktigt. Det måste ständigt arbetas med frågan kring erfarenhetsåterföring, annars är den inte viktig. / Experience feedback leads to several benefits such as increased results and more satisfied customers. Traditional construction lacks a method and model for experience feedback. Industrial construction has come a long way in the work with experience feedback, but in general there is room for a better experience feedback in the construction industry. In the manufacturing industry, they work successfully with experience feedback through continuous improvement and Lean.  The purpose of the study was to investigate how industrial builders and the manufacturing industry work with experience feedback and how it can be implemented with a traditional construction company. Through the question of what creates a good experience feedback, the goal was to design a model for implementing experience feedback at the target company Contractor. To gain insight, a literature study was conducted, as well as interviews with industry companies. The study shows that the industrial builders work with daily meetings and there is one or more people responsible for the feedback of experience. In the manufacturing industry, they do not use the concept of experience feedback even though the purpose and goal are the same as in the construction sector; to improve and achieve a higher result. Therefore, the concept of experience feedback can be used in both industries, but the manufacturing industry works more systematically. They have a stronger culture and see a greater value in the work because it is a higher priority.  What has been shown to create a good experience feedback is first and foremost when the company management has a clear strategy linked to experience feedback. There must be a person who drives the work with experience feedback, a coordinator who creates a desire for experience. Structuring of the work takes place through continuous use of pulse meetings where deviations, improvements and planning are discussed. Motivated employees are needed to highlight deviations and experiences, where feedback and transparency in the results is important for the motivation to report. Finally, the implementation of the EF model can take place in a pilot project where working methods with pulse meetings are tested on a smaller scale and then evaluated and tested again, to be determined later. The established way of working can then be spread to more work teams and finally the entire organization, where in-demand leadership remains important. The issue of experience feedback must be constantly worked on, otherwise it is not important.

Informationsteknik (IT) har i samband med ett växande behov att transformera verksamheter till digitala fått en större betydelse för beslutsfattande i företag, då utvecklings- och investeringsinitiativ i allt större utsträckning inkluderar specifika IT element. Likafullt kvarstår utmaningar med att motivera nyttor av en investering i digitala verksamhetssystem. Utmaningarna indikerar ett behov av att tydliggöra nyttor med användningen av ett digitalt verksamhetssystem.  Syftet med studien var att utforska nyttor och relevanta nyckeltal relaterade till användningen av ett företags digitala verksamhetssystem. Fortsatt var syftet att göra en ansats i att ta fram innehåll till en generell nyttokalkyl för användning av ett integrerat verksamhetssystem, vilken kan åskådliggöra faktiska nyttor och mätbara effekter samt användas vid försäljning av produkten. En kvalitativ fallstudie genomfördes på CANEA, där fem medarbetare på olika hierarkiska nivåer intervjuades och forskning inom ämnesområdet insamlades.  Det har påvisats att investeringar i digitala verksamhetssystem genererar både kvantitativa- och kvalitativa nyttor. Likaså har det påvisats att forskningen antyder att det inledningsvis kan vara fördelaktigt att inkludera finansiella nyttor i en nyttokalkyl för investeringar i digitala verksamhetssystem. Fortsatt har det indikerats att kalkylen behöver inkludera både kvantitativa-, kvalitativa- och finansiella nyckeltal. Givet till kalkylens utformning och design har studiens resultat implicerat att val av output för respektive nyckeltal bör anpassas till organisationen och systemet i fråga. / In connection with a growing need to transform businesses into digital, information technology (IT) has become increasingly important for decision-making in companies, as development and investment initiatives increasingly include specific IT elements. Nevertheless, challenges remain in motivating the benefits of investing in digital business systems. The challenges indicate a need to clarify the benefits of using a digital business system. The purpose of the study was to explore benefits and relevant key figures related to the use of a company's digital business system. The aim of the study was furthermore to make an effort to produce a content proposal for a general benefit calculation for the use of an integrated business system, which can illustrate actual benefits and measurable effects andbe used in the sale of the product. A qualitative case study was conducted at CANEA, where five employees at different hierarchical levels were interviewed and research in the subject area was collected.  It has been shown that investments in digital business systems generate both quantitative and qualitative benefits. Similarly, it has been shown that research suggests that it may initially be beneficial to include financial benefits in a benefit calculation for investments in digital business systems. The result has continued to indicate that the calculation needs to include both quantitative, qualitative and financial key figures. Given the design and design of the calculation, the results of the study have indicated that the choice of output for each key figure should be adapted to the organization and system in question.

Syfte: Eftersom byggbranschen är en av de mest olycks- och dödsfallsdrabbade branscher finns det anledningar att tro att det någonstans i arbetsmiljöarbetet brister. Inom arbetsmiljö och säkerhet sker en ständig utveckling vilket påverkar hur viktigt det är med en bra kommunikation från arbetsledaren till yrkesarbetaren. Målet med studien var att identifiera kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som kunde skapa tillfälle för olyckor och tillbud. Syftet med att göra den här undersökningen var att utveckla ett eget förbättringsförslag och implementera det i praktiken och utvärdera hur detta mottogs. Metod: Studien utfördes som en aktionsforskning där brister i dagens informationsflöde identifierades för att sedan implementera en lämplig handling för att åtgärda problemet. Efter detta utvärderades den nya handlingen. För att utföra denna undersökning och besvara frågeställningarna har flera undersökningsmetoder för datainsamlingens använts: semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier, dokumentanalys och deltagande observationer vilka har analyserats genom en triangulering för ett trovärdigt resultat. Resultat: Informationen om de risker som identifierades i ett arbetsmoment kommunicerades genom arbetsberedningar, vilka skulle ske genom ett överlämnings möte tillsammans med yrkesarbetarna. Dagens arbetsberedningsmall upplevdes som bristfällig samt med stort rum för utveckling. I identifieringen av bristerna i dagens informationsflöde var det informationen gällande kringliggande arbeten som var mest återkommande. Detta resulterade i att förbättringsförslaget begränsades till den frågan. En ny arbetsberedning togs fram med frågeställningar berörande arbetsmoment som sker i närheten och vilka risker samt riskreducerande åtgärder som skall vidtas. Konsekvenser: Det upplevdes förekomma ett samband mellan bristande kommunikation och tillbud samt olyckor. Individers personliga inställning till arbetsmiljöfrågor ansågs vara en faktor till att det sker olyckor. Detta kunde vara en faktor till att arbetsmiljön inte prioriterades mer under arbetsberedningar och påverkade i sin tur både överlämningen samt mängden information som återkopplas till arbetsledarna. För att minska tillbud och olyckor borde yrkesarbetarna informerats om kringliggande arbeten och de risker som tillkommer. Detta bidrog även till att yrkesarbetarna kände sig mer delaktiga och involverade i frågor som berörde deras arbetsmiljö. Begränsningar: Den här studien undersökte endast kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som påverkade arbetsmiljöns efterlevnad. Resultatet ansågs vara generaliserbart i byggbranschen. Förbättringsarbetet syftade till att förbättra redan befintliga dokument och eftersom arbetsberedningar är företagsspecifikt blir även funna brister i arbetsberedningarna det. / Purpose: Since the construction industry is one of the most harmful and lethal industries there is reason to believe that there is something wrong with the work environment planning. There is constant ongoing progress within the area of safety issues and work environment which affects how important good communication is from the supervisor to the carpenter. The objective of this study is to identify communication deficiencies between the supervisor and carpenter, which in turn raises the probability for accidents and incidents to occur. The purpose of this study is to develop an improvement proposal to implement and evaluate how it is received. Method: The study is conducted as an action research study where deficiencies are identified in today’s information channels. Furthermore, an appropriate action is proposed to address the problem, followed by an evaluation of the new action. When conducting this research, and when answering the research questions, several methods been utilized, such as: structural interviews, literature studies, document analysis, and participant observations which have been analyzed through triangulation for a credible result. Findings: The information about the risks identified in a work activity was communicated through a work sets, which was be done through a meeting with the construction workers. Today’s work set template was perceived as inadequate, with a lot of room for development. When identifying the deficiencies in today’s information flow, the information regarding surrounding work was identified as the most recurring. This resulted in the improvement proposal being limited to that issue. A new work set was made with questions regarding work activities that are taking place nearby and what risks and risk mitigation measures are to be taken. Implications: The connection between lack of communication and incidents as well as accidents was identified. An individual's attitude toward work environment issues are a factor in the occurrence of accidents. This is a factor when it comes to the work environment as it is not prioritized higher when planning work sets which affects both the handover and the amount of information that is given back to the supervisors. To reduce incidents and accidents, construction workers need to be informed about the surrounding work and the risks involved, this also makes the construction workers feel more involved in issues that affect their daily work environment. Limitations: This study only examines communication deficiencies between supervisors and construction workers regarding the work environment. The result is regarded as general to the construction industry. The improvement work is limited to improving existing documents. Furthermore, work sets are company-specific, shown deficiencies are as well.

Studien syftade till att undersöka hur kvinnojourer arbetar med missbrukande och våldsutsatta kvinnor och hur de bedriver ett förbättringsarbete. Studien visade att arbetet med de dubbelt utsatta kvinnorna är ett komplext område där de missbrukande och våldsutsatta kvinnorna råkar ut för dubbel exkludering- och stämpling. Fem kvinnojourer har intervjuats där en yrkesverksam från varje jour har presenterat kvinnojouren. Bristande resurser, kunskap och en begränsad ekonomi är faktorer som påverkar möjligheten till att hjälpa de dubbelt utsatta. En stark vilja uppdagades hos kvinnojourerna i att förbättra och utveckla arbetet till de dubbelt utsatta kvinnorna. Analysen utfördes med hjälp av teorin om social exkludering och stämplingsteorin.  Den teoretiska analysen bekräftade situationen med dubbel stigmatisering och social exkludering av de kvinnorna med missbruksproblematik och våldsutsatthet. När det gäller socialt arbete finns det ett akut behov av att uppmärksamma de dubbelt utsatta kvinnorna och förbättra deras livssituation utifrån ett könsperspektiv. / The aim of the study was to investigate how women's shelters work with women who are victims of substance abuse and violence (double vulnerable) and how they carry out improvement work. The results of the study showed that the work with the double vulnerable women is a complex area where the double vulnerable women are exposed to double exclusion and stamping. Five women's shelters have been interviewed where one professional from each shelter has represented the shelter. Lack of resources, knowledge and limited economy are factors that affect the possibility of helping the double vulnerable. A strong will was revealed in the shelters to improve and develop the work for the double vulnerable women. The analysis is based on the theory of social exclusion and the stamping theory. The theoretical analysis confirmed the situation of double stigmatization and social exclusion of the double vulnerable women. In terms of social work, there is an urgent need to pay attention to the doubly vulnerable women and improve their life situation from a gender perspective.

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och står för uppskattningsvis 9,6 miljoner dödsfall varje år, eller var sjätte dödsfall totalt sett. Detta innebär en enorm börda för de människor som drabbas. Allt fler överlever många typer av cancer tack vare tidig upptäckt och snabbt fastställande av diagnos. Hudcancer är efter prostatacancer den näst vanligaste cancerdiagnosen i Sverige och behovet för att ta hudbiopsier har därmed ökat till följd av mycket solande hos invånare.  Patologilaboratoriet i Jönköpings län har under 2020 till 2022 haft en långsamt växande kö av hudprover på grund av brist på patologer och att samarbete med extern underleverantör löpte ut. Syftet med förbättringsarbetet är att hitta sätt att förkorta svarstider för hudprover.  Region Jönköpings län har valt att använda sig av kvalitet som strategi för sin organisationsutveckling. Ambitionen är att värderingarna kring kvalitet ska genomsyra hela organisationen. För att lyckas med förbättringsarbeten krävs det att medarbetare både har fått kunskap och förutsättningar för att tillsammans driva verksamheten framåt.  Syftet med studien var att belysa medarbetares drivkrafter bakom ett framgångsrikt kvalitetsarbete och identifiera vilka strategier som leder till detta. Hörnstensmodellen tillämpas för att dra slutsatser kring resultatet och metoden är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer av medarbetare genomfördes.   Förbättringsarbetets resultat illustreras med hjälp av kvantitativ data och SMARTA målet uppnås redan innan slutdatum. Studien visar att det finns flera faktorer som är viktiga för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Både engagerat ledarskap och medarbetares möjlighet till delaktighet är avgörande faktorer för att lyckas med kvalitet som strategi inom organisationer. Utöver detta är arbetet med att sätta upp mål en viktig strategi för att lyckas. Vidare kan studiens resultat användas i det fortsatta kvalitetsarbetet både inom verksamheten och utanför. / Cancer is the second largest leading cause of death globally and causes an estimated 9.6 million deaths each year, or one in six deaths in total. This means an enormous burden for the people affected. More and more people are surviving many types of cancer thanks to early detection and rapid diagnosis. Skin cancer is after prostate cancer the second most common cancer diagnosis in Sweden, and the need to take skin biopsies has increased due to a lot of sunbathing among residents.  From 2020 to 2022, the pathology laboratory in Jönköping County has had a slowly increasing queue of skin cancer samples due to a lack of pathologists and the fact that collaboration with an external subcontractor expired. The purpose of the improvement work is to find ways to shorten the response times for skin samples.  The County of Jönköping has chosen to use quality as strategy for its organizational development. The ambition is for the values around quality to permeate the entire organization. In order to succeed with improvement work, it is necessary that employees have both gained knowledge and that they have conditions to focus on improvement work.  The aim of the study is to shed light on employees' driving forces behind a successful work on quality and to identify which strategies lead to this. The “cornerstone model” is applied to draw conclusions on the findings while the method of the study is a qualitative one. Semi-structured interviews with employees were conducted.  The results of the improvement work are illustrated with the help of quantitative data and the goal is achieved before the deadline. The study shows that there are several factors that are important for achieving a successful quality work. Both leadership and employees’ opportunities to participate are decisive factors for success with quality as a strategy within organizations. In addition to this, the work of setting goals is an important strategy for success. The results of the study can be used in the continued quality improvement work both within the unit and outside.

Syftet med studien är att undersöka och kartlägga en översyn över hur bemanningsenhetens huvudprocess; matchningsprocessen ser ut i nuläget, vidare ska rapporten undersöka hur matchningsprocessen kan förbättras, samt att identifiera kvalitativa förbättringar vilka kan underlätta bemanningsplanerarnas vardagliga arbete. Studien bygger på två frågeställningar; Hur ser matchningsprocessen ut i nuläget? Och Hur kan matchningsprocessen förbättras? Studien är en kvalitativ fallstudie där datamaterialet består av intervjuer, insamling av individuella processkartläggningar samt granskning av officiella och interna dokument. Resultatet av det insamlade datamaterialet påvisar att bemanningsenheten består av en sammansvetsad grupp medarbetare som upplevs ha känslan av meningsfullhet och tillit till sitt arbete. Vidare resulterar studien i att det finns otydligheter och brister inom befintliga rutiner, kvalitetssäkring, ansvarsfördelning, samt inom kommunikations- och informationsvägarna. Vilket leder till att det dels kan bidra till onödiga stressmoment, långa väntetider och otydligheter som upplevs finnas i bemanningsenhetens samverkan med andra verksamheter. Dels att det leder till att upplärningen av nya och tillfälliga medarbetare i nuläget sker muntligt, att uppföljningar och kontroller genomförs vid mån av tid. Förbättringsmöjligheterna som därav föreslås till bemanningsenheten, är två arbetssätt, processledning och språngbrädan. Genom att införa arbetssätten, dokumenteras den kunskap som i nuläget inte finns dokumenterade, en tydlig struktur framträder på hur samverkan mellan verksamheterna ska se ut, och tydliga rutiner på kvalitetssäkringen skapas. Resultatet blir att bemanningsplanerarens vardagliga arbete kan underlättas. / The purpose of the study is to investigate and map a review of how the staffing unit's main process; The matching process is currently in place, and the report will examine how the matching process can be improved, so that qualitative improvements can facilitate the everyday work of staffing planners. The study is based on two questions; What does the matching process currently look like? And how can the matching process be improved? The study is a qualitative case study where the data material consists of interviews, collection of individual process mappings and review of official and internal documents. The results of the collected data show that the staffing unit consists of a close-knit group of employees who are perceived to have the feeling of meaningfulness and trust in their work. Furthermore, the study concludes that there are ambiguities and shortcomings within existing routines, quality assurance, division of responsibilities, as well as within the communication and information channels. This means that it can partly contribute to unnecessary stress, long waiting times and ambiguities that are perceived to exist in the staffing unit's collaboration with other activities. Partly because it leads to the training of new and temporary employees currently taking place orally, that follow-ups and checks are carried out when time allows. The improvement possibilities proposed to the staffing unit are two ways of working, process management and the springboard. By introducing the working methods, the knowledge that is currently not documented is documented, a clear structure emerges on how the collaboration between the operations should look, and clear routines on quality assurance are created. The result is that staffing planners’ everyday work can be facilitated.

Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.

Sickness absence in society increases, which implies that organizations must find internal factors in the work that may be contributing factors to this. In an associated pilot study, a lack of structured work towards the organizations objectives was identified as a possible cause for perceived deficiencies of employees in the studied organization. Therefore, an action based research with a deductive approach was chosen for the conduction of this study, based on a study that suggests that work based on the principles of Total quality management creates efficiency while at the same time promoting health in organizations. The purpose of this study has been to identify and enable implementation of identified opportunities for improvement, with the aim of the studied organization achieving set goals. As support, the following questions have been used (1) What does management need to improve in their work so that the organization can achieve set goals? and (2) how can management implement principles of Total quality management in its work for consisting results? Through mainly workshops and observations the results have been collected in order to identify, together with the participants constituted by the department's management, a current situation with improvement opportunities, and a desired location with an associated action plan. With the help of quality technical tools, four basic causes have been identified. These root causes need to be solved in order to then allow changes in structure followed by a supportive culture in order to achieve changed behavior with a focus on original assignment. The root causes identified are: (1) management's lack of knowledge in customer-centered quality work (2) management's priorities, (3) that management does not identify basic causes of problems, and (4) that management does not evaluate their own work in a systematic way. An action plan proposes concrete solutions to the identified root causes to enable implementation. The solution proposals consist in part of a general improvement model with proposals for the development of a relevant toolbox. Furthermore, the solutions consist of management needing to acquire knowledge and at the same time develop learning in order to broaden the scope within which knowledge acquisition takes place, and to evaluate their priorities and create time for tasks that enable behavioral influence. The conclusions are that (1) the management needs to improve work on structure by starting from the original assignment, which needs to be followed by a formal culture that supports the work. When the management has designed culture and structure based on the original assignment, the management can implement a trust-based approach and management (2) The management can implement principles from Total quality management by designing the culture of the organization drawing from these principles. In order to achieve lasting results, a unified design of structure and culture are needed, and in addition that the management must first handle the identified root causes. / Sjukfrånvaron i samhället ökar vilket ställer krav på organisationer att identifiera interna faktorer i arbetet som kan vara bidragande orsaker. I studiens tillhörande förstudie identifierades en avsaknad av strukturerat arbete mot verksamhetens mål som en möjlig orsak till upplevda brister hos medarbetarna i den studerade organisationen. För genomförandet av studien valdes därför en aktionsforskning med deduktiv ansats med utgångspunkt i en studie som föreslår att ett arbete utifrån offensiv kvalitetsutveckling skapar effektivitet samtidigt som det långsiktigt främjar hälsa i organisationer. Studiens syfte har varit att identifiera och möjliggöra implementering av identifierade förbättringsmöjligheter för att den studerade organisationen ska kunna nå uppsatta mål. Som stöd har följande frågor använts (1) vad behöver ledningen förbättra i sitt arbete för att organisationen ska nå uppsatta mål? och (2) hur kan ledningen implementera principer för offensiv kvalitetsutveckling i sitt arbete för bestående resultat? Genom i huvudsak workshopar och observationer har resultatet samlats in för att tillsammans med deltagarna, som utgjorts av avdelningens ledning, identifiera ett nuläge med förbättringsmöjligheter samt ett önskat läge med tillhörande handlingsplan. Med hjälp av kvalitetstekniska verktyg har fyra grundorsaker identifierats. Dessa grundorsaker behöver lösas för att sedan möjliggöra förändringar i struktur återföljt av en stödjande kultur för att åstadkomma förändrat beteende med fokus på ursprungligt uppdrag. Grundorsakerna som identifierats är: (1) ledningens bristande kunskap inom kundcentrerad verksamhetsutveckling (2) ledningens prioriteringar, (3) att ledningen inte identifierar grundorsaker till problem samt (4) att ledningen inte utvärderar sitt eget arbete på ett systematiskt sätt. En handlingsplan föreslår konkreta lösningar till de identifierade grundorsakerna för att möjliggöra implementering. Lösningsförslagen består delvis i en generell förbättringsmodell med förslag om framtagande av tillhörande verktygslåda. Vidare består lösningarna i att ledningen behöver tillgodogöra sig kunskap och samtidigt utveckla lärandet för att vidga ramen inom vilken kunskapsinhämtningen sker. Ledningen behöver vidare utvärdera sina prioriteringar och skapa tid för arbetsuppgifter som möjliggör beteendepåverkan. Slutsatserna är att (1) ledningen behöver förbättra utformningen av strukturen genom att utgå ifrån ursprungliga uppdrag vilket behöver återföljas en formell kultur som stödjer arbetet. När ledningen utformat kultur och struktur utifrån ursprungligt uppdrag kan ledningen implementera ett tillitsbaserat arbetssätt och ledning (2) Ledningen kan implementera principer från offensiv kvalitetsutveckling genom att utforma kulturen i organisationen utifrån dessa principer. För att åstadkomma bestående resultat behöver utformning av struktur och kultur följas åt samt att ledningen först måste hantera de identifierade grundorsakerna.