Föräldraskapsidealet i västvärlden har under de senaste decennierna på flera sätt intensifierats och blivit alltmer expert-orienterat. Idag finns det till exempel en hel uppsjö av handböcker fyllda med olika strategier och råd riktade till föräldrar. Barn och föräldraskap kan samtidigt sägas utgöra ett viktigt område inom fältet socialt arbete. Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur bilden av ett eftersträvansvärt föräldraskap idag presenteras i två svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är två utvalda svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar som kan anses vara populära i sin genre just nu. Med känsla för barns självkänsla (2015) av Petra Krantz Lindgren och Smart föräldraskap (2018) av Mattias Ribbing. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och, förutom ett övergripande intersektionellt teoretiskt ramverk, teorierna kritisk vithetsteori, individualisering och Bourdieus begrepp kapital. Två huvudteman hittades i materialet: närvaro och utveckling. Det uttrycks i materialet som eftersträvansvärt att som förälder vara närvarande i form av att vara engagerad, beslutsam, resursstark, tillgänglig och lyhörd i relation till sina barn. Det framställs även som eftersträvansvärt att som förälder sträva efter utveckling i form av självutveckling men också genom att vilja vara en god förebild och utveckla sina barn i termer av lärande och framgång. Resultatet visar att de teman vi fann ger uttryck för en individualiserad syn på föräldraskap, där de eftersträvansvärda idealen inte tar hänsyn till samhälleliga maktstrukturer som individen lever under, såsom vithet och klass. Det eftersträvansvärda föräldraskapet presenteras istället i de utvalda handböckerna som ett dekontextualiserat ideal. Detta kan ses i linje med neoliberala tendenser som genomsyrar samhällsklimatet idag. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till stämmer vårt resultat till stor del överens med denna men indikerar att det inom ämnet finns behov av fortsatt forskning. / In recent decades, ideals around parenting practices have in many western cultures intensified and become increasingly expert-oriented. Today, for example, there are a whole host of handbooks filled with different strategies and advice for parents. At the same time, the experiences of children and issues around parenting practices can be said to be important areas in the field of social work. This bachelor thesis aims to investigate, through qualitative methods, how the image of a desirable parenthood is presented in two Swedish popular science handbooks for parents. The material on which this essay is based is two selected Swedish parenting handbooks that can be considered popular in their genre right now. Med känsla för barns självkänsla (2015) by Petra Krantz Lindgren and Smart föräldraskap (2018) by Mattias Ribbing. The material has been analyzed using thematic content analysis and, in addition to an overall intersectional theoretical framework, critical whiteness theory, individualization theory and Bourdieu's concept of capital. Two main themes were found in the material: presence and development. It is expressed in the material as desirable that a parent be present in the form of being committed, decisive, resourceful, available and responsive in relation to their children. It is also presented as desirable as a parent to strive for development in the form of one’s own personal development but also in striving to be a good role model and helping one’s children to develop in terms of learning and success. The themes found throughout the material express an individualized view of parenting, where the ideals presented as desirable do not take into account the social power structures under which the individual lives, such as whiteness and class. Desirable parenting was instead presented in the selected handbooks as a decontextualized ideal. This can be seen in line with neoliberal tendencies that permeate the social climate of Sweden and many other Western cultures today. In relation to previous research, our results largely correspond to earlier findings, but indicate that there is a need for further research in this area.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka informanternas upplevelse av och anledningar till att frysa ägg, respektive tankar på att frysa ägg, i Sverige. Studien baserades på sex semistrukturerade intervjuer med karriärkvinnor. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod och därefter applicerades tre huvudsakliga teoretiska perspektiv om: (1) queer temporalitet, (2) performativitet och genussystem, samt (3) individualisering och agens. Informanternas berättelser gav upphov till det första temat som var den positiva och negativa upplevelsen av äggfrysning. Där den positiva upplevelsen av äggfrysning var att det gav en känsla av att ta kontroll, ett avspänt förhållningsätt, samt skapade trygghet för framtiden. Medan den negativa upplevelsen av äggfrysning bestod av informationsbrist, det ekonomiska hindret samt den kroppsliga påverkan. Hur de intervjuade kvinnorna formar sina liv och vill bilda familj präglades av individualisering, som i sin tur blev uppsatsens andra huvudtema. De intervjuade kvinnornas individualiserade liv kännetecknades av ett självförverkligande, att barn var ett aktivt beslut, tvåsamhetens obetydelse samt hur genusnormer påverkade och ibland begränsade det individualiserade livet. Tid och den ”biologiska klockan” blev motverkande krafter i kvinnornas liv, där äggfrysning var ett sätt för informanterna att förlänga möjligheten till barn och att kunna kombinera ett arbetsliv med ett familjeliv.

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. De frågeställningar som använts i studien är: Hur individanpassar lärare undervisningen? Samt vilka hinder ser lärare för att kunna individanpassa undervisningen? Det sociokulturella perspektivet används för att analysera resultatet. Urvalet bestod av fem lärare från två olika skolor. Kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för att få fram resultatet. Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning planerar och förbereder för en undervisning som möjliggör att eleverna kan delta och utmanas efter sina förutsättningar och behov. Goda relationer lyfts fram som en förutsättning för individanpassad undervisning. Vidare framgår grupparbeten, varierade arbetsmetoder, nivåanpassat läromedel samt digitala verktyg som framgångsrika strategier och hjälpmedel i arbetet med att att individanpassa undervisningen. Resultatet visar även en gemensam syn på att det finns hinder i genomförandet. Det framgår att oförutsedda händelser ständigt sker och att eleverna som grupp prioriteras. Andra hinder som framgår i resultatet är brist på tid samt för få resurser till stora klasser. Slutsaten som kan dras från studien är att det är svårt som lärare att hinna med att individanpassa på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltid mer att göra. En viktig del är att se samspel och gruppen som betydelsefull och utgå ifrån de möjligheter som finns.

The concept of bibliotherapy is subject to different views of its meaning and potential place in the library. Through a critical discourse analytical approach, this thesis examines bibliotherapy in relation to a Swedish library context by analyzing Swedish articles from daily and monthly press, and relating the discourses identified in them to Zygmunt Bauman’s theory of late modernity. Using bibliotherapy and library as key concepts to analyze, seven different discourses are identified, the first four related to the concept of bibliotherapy and the three latter related to the norms, beliefs, and values of libraries: a curative discourse, a universal discourse, a discourse based on reading as a way of looking inward, one based on reading as a way of recognition, traditional library discourse, bibliotherapeutic library discourse, and crisis discourse. These discourses are related to each other as well as to the social structures of late modern society, and the role of bibliotherapy as a whole is examined in this context. Bibliotherapy emerges as a tendency in late modern society, interacting with aspects of it consisting of undermining of the welfare society, the construction of identity, and seeking of community and safety.

Detta arbete tar avstamp i frågan kring samhällets påverkan på studie- och yrkesvägle- darens (SYVs) uppdrag och i SYVs tankar kring sitt uppdrag. Syftet var att undersöka vad yrkesrollens uppdrag är idag samt vad som kan tänkas influera riktningen på detta uppdrag. Frågeställningarna för arbetet är 'Vilket uppdrag upplever SYV att deras yrkesroll har idag?' samt 'Hur tänker SYV kring detta uppdrag?'.Den empiriska datan insamlades via sex stycken semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade SYV-are. De analysverktyg som använts är Baumans begrepp flytande modernitet, individualisering (2012) och arbetsestetik (1999) samt Beck & Beck- Gernsheims (2002) begrepp livsberättelser i en undflyende och individualiserad värld.Arbetets huvudresultat visar på att yrkesrollens uppdrag starkt korrelerar med den samhällsbild som Baumans och Beck & Beck-Gernsheims beskriver. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna upplever sitt uppdrag i första hand att vara att vägleda individen till individualisering, aktivt egenansvar för sitt liv och flexibilitet. Samtidigt nämns även en förväntan gällande matchning som uppfattas komma ifrån högre politiskt håll. Intervjupersonerna menar att detta matchningsperspektiv inte stämmer överens med deras syn på hur de skall arbeta, samtidigt som de kan se ett samhällsbehov av riktad arbetskraftstillförsel till arbetsmarknaden.Vidare forskning kring hur SYV-utbildningen aktivt kan synliggöra och omforma yrkesrollens uppdrag till att inkludera ett emancipatoriskt perspektiv föreslås.

Elever som börjar en klass i gymnasieskolan i Sverige kommer oftast från olika högstadieskolor. Deras skilda bakgrunder leder till att de har med sig skilda kunskaper till skolan. Detta har bidragit till att eleverna skriver en diagnos i matematik i början av gymnasiet för att läraren skall kunna kartlägga elevernas kunskaper. Vidare är syftet med diagnoserna att läraren skall kunna använda kartläggningen för att stödja eleverna och anpassa undervisningen efter deras behov. Syftet med detta examensarbete är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärarna använder resultaten av matematikdiagnoserna för planering, undervisning, uppföljning och stöd. Ett andra syfte med studien är att få syn på hur diagnoserna kan användas i ett formativt syfte. Vi valde att undersöka våra frågor genom att skicka ut en enkät till samtliga matematiklärare på tre gymnasieskolor i en stad i södra Sverige. Vår studie genomförs utifrån en sociokulturell syn på lärandet med fokus på formativ bedömning.Resultatet visar att lärarna på de skolorna vi har undersökt har en relativt klar bild över vad syftet med matematikdiagnoserna är, även om det skiljer sig i detaljerna. Trots lärarnas medvetenhet om syftet framgår det i undersökningen att de inte använder resultaten av diagnoserna i undervisningen för att stödja eleverna i den utsträckningen som är möjligt. Däremot visar studiens resultat att samtliga lärare önskar att arbeta mer med diagnoserna formativt för att stödja eleverna samt att det största behovet för att kunna uppnå detta är mer tid.

Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Som lärare är det viktigt att jag utgår från det och anpassar min undervisning utifrån eleven. För att möta varje individ finns det behov av anpassningar för att på så sett ge elever möjlighet till ökad att lyckas med sina studier. En intressant fråga i sammanhanget och som kan skapa förutsättningar för en ökad förståelse kring anpassning i vuxenutbildning är att ställa sig frågan hur anpassning uppfattas i undervisning och vilka strategier finns för anpassning utifrån vuxna elevers behov. Syftet med denna studie är att ur ett elev – och lärarperspektiv undersöka uppfattning om anpassning i vuxenutbildning relaterat till elevers lärande, engagemang och välbefinnande. Utifrån en fenomenografisk ansats genomfördes studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra vuxna elever. Resultatet visade att vuxna elever uppfattar anpassning i undervisning utifrån beskrivningskategorierna tillgänglig undervisning, stöd i språklig utveckling, gruppanpassning och delaktighet samt trygghetsskapande. Resultatet visade också att lärares uppfattning och strategier kan kategoriseras i att skapa goda relationer, att motivera, att samverkan med andra, att skapa anställningsbarhet, att vara professionell.

Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för individanpassad undervisning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Fokus ligger på att få ta del av lärares reflektioner angående möjligheter och svårigheter som de upplever i klassrummet, men även vid planering av undervisning. Vidare undersöks det vad lärare tycker om läroplanens formuleringar kring individualisering. Den första teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är Howard Gardners teori om multipla intelligenser. Teorin har valts för att belysa elevernas intellektuella styrkor och svagheter. Med hjälp av denna kan vi analysera lärarnas planering av individualiserad undervisning. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna undersökning är undervisningsprincipen - MAKIS. Denna princip ger tydliga och konkreta reflektioner kring hur individualisering kan användas i praktiken. Detta undersökningsinstrument bidrar till hur vi kan synliggöra och analysera lärares sätt att individualisera. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där sex behöriga lärare i de samhällsorienterande ämnena har intervjuats. Lärarna har fått berätta om sina erfarenheter, tankar och åsikter om individualisering, vilket resulterar i att det är en fenomenologisk ansats i undersökningen. En semistrukturerad intervjuform har använts för att kunna öppna upp för följdfrågor. Detta material har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning. Resultatet från denna undersökning påvisar att det finns möjligheter med att individualisera undervisningen i de samhällsorienterande ämnena men att lärarna anser att svårigheterna överstiger möjligheterna. De medverkande lärarna berättar även att tidsaspekten, för stora klassuppsättningar på för få lärare och en för liten skolbudget påverkar möjligheterna till att individualisera. Det framkommer också att läroplanen inte ger tydliga riktlinjer hur undervisningen ska individualiseras men att alla lärare inte heller anser att detta behövs.

Många forskare och samhällsteoretiker menar att den tid vi lever i präglas av individualism, strävan efter självbestämmande och självförverkligande. Några forskare problematiserar detta och menar att individualismen inte bara befriar utan också lägger ett orimligt ansvar på individen att forma sitt eget liv. Den här studien tar avstamp i en del av Sveriges vägledarförenings riktlinjer som talar om att vägledningen sätter individen i centrum och verkar för självbestämmande och fria val . Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledare förhåller sig till individens självbestämmande och egna fria val. Vidare är syftet att synliggöra om den individualiserade grundsynen i vägledning kan innebära dilemman för vägledarna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats genom begreppen frigörelse , ontologisk trygghet och motstånd hämtade främst från Ulrich Beck, Anthony Giddens och James Scott.Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna värderar individens självbestämmande högt och att den genomsyrar tanken om vad vägledning är för samtliga respondenter. Samtidigt ger resultatet en tydlig bild av hur respondenterna ställs inför dilemman när de ska få ihop de etiska riktlinjerna och individualiserade grundsynen inom vägledning med de enskilda individernas behov. Här urskiljer vi ett antal paradoxer som vi diskuterar i studiens sista kapitel.