Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.             Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har. Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten. Även visade resultatet att de båda skolorna arbetar mycket med att individanpassa undervisningen för alla elever. På skolorna får eleverna den arbetsbelastningen som är tillräcklig för den enskilda eleven. De teman som vi använde oss av vid presentationen av vårt resultat som vi fick fram utifrån intervjuerna var hälsofrämjande skola, individualisering och föräldrarnas delaktighet. Genom vårt resultat fick vi fram att de arbetar kring de flesta riktlinjer för vad en hälsofrämjande skola är. Kommer direktiv om att arbeta med begreppet en hälsofrämjande skola från centralt håll kommer förhoppningsvis merparten av skolorna att ha handlingsplan med riktlinjer för en hälsofrämjande skola.

I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.

Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla. De lärare som hade mindre klasser upplevde att det förenklade problematiken att lyckas se varje enskild individ. Min undersökning visade att det som skiljer de två undersökta grupperna var att de tyckte det var olika viktigt. Lärarna i de teoretiska ämnena såg det mera som ett måste medan lärarna i yrkesinriktade ämnen såg till fördelarna med individualisering i större utsträckning. En annan slutsats var att lärarna i yrkesinriktade ämnen hade en större kontakt med sina elever utanför klassrumssituationen. Lärarna i de teoretiska ämnena nämnde också vikten av detta men betonade det i betydligt mindre omfattning.

Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp. Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden.  Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen. Samtidigt har vi använt oss utav en deduktiv forskningsstrategi som inneburit att vi utgått från teorin. Empirin har sedan samlats in genom observationer och fokusgrupp­intervjuer.     Referensramen behandlar manligt respektive kvinnligt shopping­­beteende. Även könsroller diskuteras och frågan om köns­skillnader eller inte tas upp. Forskningsmodellen presenteras i slutet av referensramen, vilken ligger till grund för vår empiriska studie.        Vi kunde fastslå att de män vi studerat skiljer sig från beskrivningen av det traditionellt manliga shoppingbeteendet. Deras beteende utmärks genom en positiv inställning till shopping, ett intresse för kläder och mode och ett frekvent shoppande. De använder gärna Internet som informationskälla, dessutom pratar de ofta mode och kläder med varandra och lägger stor vikt vid shopping som en social aktivitet. Vi förutsäger att dessa utmärkande drag kommer att förstärkas i framtiden.

The purpose of this study was to see how teachers experience their own leadership style and how they did to get their leadership to work in the classroom. The purpose was also to understand the teachers’ actions, what they think is best for the students’ development and how they describe the leadership in the classroom. I interviewed six female teachers and they all have had many experiences since this is their profession. My research was based on Stensmo (2000). There are five dimensions this leadership is based on. These are planning, control, grouping, motivation and individualization. In this study I will perform how the teachers plan and organise their work based on students and work styles. The method I used in this study was the qualitative method in which I as an interviewer posed questions to my informants. The further into the studies I came I perceived that the teachers had different leadership styles. Some educators had authoritarian tendencies, while some had democratic leadership style and the others had a different leadership which had an intermediate form; some of the authoritarian elements, but also moved towards the democratic leadership style. The last method that one of these six teachers used had a situational leadership style as her management style varied depending in what situation she was in. So the results of this study do not only depend on what specific method you use for one kind of class. It is the activity in the classroom that decides how a teacher should be and which method she should use. The teacher should be well prepared and planned before she enters the classroom. Clear rules and instructions give a functioning leadership in the classroom. The teaching should be fun and interesting and all students should have equal opportunity to achieve goals.

No description available.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a. upplever utbudet av alternativa vägar att välja bland gällande exempelvis studieprogram, yrke, bostadsort eller resmål som meningsfullt och identitetsskapande. Vidare anses att informationssökande gällande olika alternativ tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket kan vara påfrestande. Utbudet av varor och tjänster gör att det uppstår en känsla av press då man förväntas vara aktiv och finna det ”bästa alternativet”. Ungdomarna upplever att deras psykiska välmående påverkas av valalternativ först när de blir alltför många till antalet. Stress upplevs då på grund av önskan om att göra det bästa valet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i år 4, 5 och 6. Vi är intresserade av att se hur olika lärare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de använder sig av samt hur förutsättningarna i elevgruppen inverkar på valet av metod. Vi vill också undersöka hur valet av undervisningsmetod påverkar elevernas intresse och motivation i ämnet. Frågeställningarna är följande:</p><p>• Vilka metoder använder engelsklärare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?</p><p>• Hur tar engelsklärarna hänsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov när det gäller val av undervisningsmetod?</p><p>• Vilken påverkan har valet av undervisningsmetod på eleverna vad gäller deras intresse och motivation i engelskämnet? Skiljer sig lärarnas uppfattningar om elevernas inställning från elevernas egna?</p><p>För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklärare i år 4-6 i en och samma kommun i Sverige. För att få reda på elevernas motivation och intresse i ämnet har vi gjort en enkätundersökning i de klasser där intervjurespondenterna undervisar.</p><p>Resultatet visar att lärarna är ganska lika då det gäller val av undervisningsmetod. Samtliga lärare är kommunikativt inriktade men är inte särskilt insatta i olika undervisningsmetoder utan grundar sig istället på styrdokumentens syn. Vi kan dock se att de har influenser av metoden Communicative Language Teaching i sin undervisning. Eftersom lärarna inte medvetet använder sig av någon specifik metod blev vår andra frågeställning svår att besvara och vi fick istället inrikta oss på hur de gör för att individualisera undervisningen. Lärarna och eleverna har inte alltid samma uppfattning om elevernas motivation. Vi upptäckte att ett bra klassrumsklimat, höga men rimliga krav samt användandet av flera material än läromedlet har en positiv inverkan på motivationen.</p> / <p>The aim with this study is to see how English education can be practiced in the Swedish grades 4, 5 and 6. We are interested in seeing how different teachers in different schools work and what teaching methods they use. At the same time we want to see how the pupils’ needs and interests affect the choice of teaching method. We also want to study how the choice of method influences the pupils’ motivation in the English subject. Our question formulations are:</p><p>• What methods do English teachers use in their teaching and how can they be practiced?</p><p>• How do English teachers take every pupil’s individual needs in consideration when it comes to the choice of teaching method?</p><p>• What effect does the choice of teaching method have on the pupils when it comes to their interest and motivation in the English subject? Do the teachers’ opinions about the pupils’ attitudes differ from the pupils’?</p><p>To implement this study we have chosen to interview five English teachers in the Swedish grades 4-6 in the same commune in Sweden. To find out about the pupils’ motivation and interest in the subject we have done a questionnaire study in the classes where the respondents in the interview are teaching.</p><p>The result shows that the teachers are similar when it comes to the choice of teaching method. All teachers have a communicative approach but are not particularly conversant in different methods. Instead they base their thoughts on the view of the curriculum and the syllabus. However, we can see that they in their teaching, have influences from the method Communicative Language Teaching. Due to the fact that the teachers do not use a specific method, our second question formulation was difficult to answer and instead we had to focus on how they implement individualization. The teachers and the pupils do not always have they same opinion about the motivation of the pupils. We discovered that a good classroom climate, high but reasonable demands and the use of more materials than the teaching aid have positive affects on the motivation.</p>

<p>Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla. De lärare som hade mindre klasser upplevde att det förenklade problematiken att lyckas se varje enskild individ. Min undersökning visade att det som skiljer de två undersökta grupperna var att de tyckte det var olika viktigt. Lärarna i de teoretiska ämnena såg det mera som ett måste medan lärarna i yrkesinriktade ämnen såg till fördelarna med individualisering i större utsträckning. En annan slutsats var att lärarna i yrkesinriktade ämnen hade en större kontakt med sina elever utanför klassrumssituationen. Lärarna i de teoretiska ämnena nämnde också vikten av detta men betonade det i betydligt mindre omfattning.</p>