Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer. Lärarna grundar framför allt sina pedagogiska val på egna tidigare studier och praktisk erfarenhet, på synpunkter från kolleger och elevernas individuella situation.

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med individualisering inom taluppfattning. Taluppfattningen är en av de mest fundamentala delarna inom matematiken och är viktig inför det kommande arbetslivet. Inom ramen av matematikundervisningen är det dock omöjligt att kräva lika arbete av alla elever, där varje barn förväntas arbeta på samma sätt och i samma takt, vilket gör att individualiserade arbetsformer är nödvändiga. Ett individualiserande arbetssätt kan vara avgörande för barnets akademiska framtid, därmed bör undervisningen gestaltas på ett sätt som tillgodoser varje elevs behov.   Med hjälp av nio kvalitativa intervjuer, med utgångspunkt i den fenomenologiska ansatsen, har arbetets två frågeställningar besvarats. Frågeställningarna har dels efterfrågat hurlärare i Västsverige med behörighet i matematik i årskurs 1 arbetar med taluppfattning, och dels varförlärarna arbetar på det sätt de gör.    Resultatet visar att de flesta lärarna utövar nivåindividualisering (undervisningsstoffet anpassas till elevernas kunskapsnivåer), miljöindividualisering (anpassade gruppkonstellationer och lokaler) och materialindividualisering (materialet anpassas utifrån elevernas behov) inom ramen av matematikundervisningen och området taluppfattning. Lärarna i studien hade svårt att besvara varförde arbetar på det sätt de gör, men resultatet visar att de främst jobbar utifrån egna erfarenheter inom området. / The purpose of this study is to investigate how teachers in grade 1 work with individualization when teaching number sense. Number sense is one of the most fundamental parts of mathematics and is important for children’s upcoming working life. It is at the same time impossible in mathematics education to expect the same work, in the same pace from every pupil, which makes an individualized approach necessary. Individualization can be crucial for the academic future of the child, hence the teaching should be shaped in a way that accommodates every pupils need.   With nine qualitative interviews, based on the phenomenological approach, have the two issues of this work been answered. The issues have partly asked howteachers in western Sweden with competence in mathematics in year 1 work with speech perception, and partly whythe teachers work the way they do.   The result shows that most of the teachers imply level individualization (the teaching material is adapted to the students' knowledge levels), environment individualization (custom group configurations and premises) and material individualization (the material is adapted to the needs of the students) within the framework of mathematics education and the area of number sense. The teachers of the study had difficulties explaining why they work the way they do, but the results show that their work is based on their own experience in the field.

Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå.  Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.

Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur piano- och gitarrlärare ser på och upplever sig arbeta med individualisering i gruppundervisning. Metoden som använts är enskilda intervjuer i semistrukturerad form. Resultatet från studien visar att de intervjuade instrumentallärarna diskuterar flera olika typer av strategier för individualisering som de säger sig arbeta med i gruppundervisning. Varierande kunskapsnivå inom elevgruppen är något som samtliga informanter menar kan vara en svårighet med undervisningsformen och fem av de sex intervjuade lärarna uppger också att de delar in sina elevgrupper efter kunskapsnivå. Informanterna är eniga om att gruppundervisning ger goda förutsättningar för samspel, dock upplever de att undervisningsformen försvårar arbetet med elevers instrumenttekniska färdigheter. Några av informanterna uttrycker också att de använder olika didaktiska strategier för individualisering i gruppundervisning som innefattar vad vi tolkar som kamratlärande och scaffolding. Analys av insamlad empiri kopplad till studiens teoretiska utgångspunkter antyder att tillgång till gemensamma kulturella redskap, lärare och elever emellan, kan gagna elevers musikaliska utveckling. Vidare diskuteras en möjlig komplexitet i de avvägningar en lärare behöver göra i samband med tillämpning av didaktiska strategier som syftar till att möjliggöra scaffolding elever emellan. Dessutom diskuteras huruvida lärande i grupp kan ha möjligheter att ge elever större musikaliska upplevelser än vad som är möjligt i individuell undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om barnlitteratu-rens roll i grundsärskolans verksamhet samt deras val av barnlitteratur. Tre lä-rare som är yrkesverksamma i grundsärskolan samt med inriktning tränings-skola, som är ett ämnesområde inom grundsärskolan, intervjuades från tre olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om barnlitteraturen i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde böckerna, hur en lässtund ser ut, hur de upplevde att eleverna valde böcker, hur de arbetade med den lästa litteraturen samt vad de ansåg att barnlitteratur och högläsning fyller för funktion i verksamheten. I resultatdelen visas att lärarna anser littera-turen som en viktig del i verksamheten för elevernas språkutveckling, verklig-hetsuppfattning och samhörighet. Samtliga lärare sade att eleverna gärna väl-jer samma bok att läsa som t.ex. en elev som alltid valde ”Bockarna Bruse” men under intervjuerna fann jag att de tycktes ha olika förklaringar på varför detta skedde. Alla tre lärare tryckte på att det är högst individuellt i grund-särskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för vilka typer av böcker och att en stor utmaning är att kunna individanpassa. Under alla inter-vjuer särskilde samtliga lärare på den schemalagda högläsningen samt den spontana högläsningen. / <p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Den här systematiska litteraturstudien tar utgångspunkt i två frågeställningar med inriktning mot skolans lägre årskurser. Studien fokuserar på hur elever med fallenhet för matematik definieras samt hur individualisering kan komma till uttryck i matematiska uppgifter för att gynna dessa elevers fortsatta lärande. Utifrån resultatet i studien har det framkommit att elever med fallenhet definieras genom olika synsätt och förmågor. Det har även framkommit att det finns olika benämningar för begreppet fallenhet vilket den här studien belyser. Detsamma gäller definitionen av en matematisk uppgift. Utifrån studiens resultat kan det utläsas att elever med fallenhet för matematik innehar förmågor som att generalisera, vara flexibel, ha ett matematiskt minne samt ha en vetgirighet och nyfikenhet utöver det vanliga. Genom resultatet kopplat till frågeställning två konstateras det att en matematisk uppgift bör bygga på problemlösningen som grund med möjlighet för eleven att välja olika vägar för att nå ett resultat. Den här studien kan gynna professionen genom att synliggöra hur lärare kan bemöta elever med fallenhet för matematik samt vidareutveckla deras förmågor.