The purpose of the study was to contribute to the knowledge of how primary teachers design their teaching when aiming for inclusive education. The study focuses on how the teachers describe how they use teaching resources and other materials when designing their teaching. It is a qualitative study based on semi-structured interviews with ten primary teachers who teach mathematics in grades 1-3. The Framework Design Capacity for Enactment has been used to analyze and discuss the results of the study. Through the analysis of the interviews two different types of approaches  emerged: the one who has great confidence in teaching materials and the one who uses teaching materials as inspiration. The first type of teacher prefers to use the textbook in an individual and quiet setting, while the second type of teacher works in several different ways to support and challenge the students.    Several teachers describe that they would like to teach more individualized but for various reasons they do not have the opportunity. / Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur lågstadielärare utformar matematikundervisningen så att den anpassas till alla elevers behov. Specifikt studerades hur lärare förhåller sig till undervisningsresurser och övrigt material. Det är en kvalitativ studie som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik. Ramverket Design Capacity for Enactmenthar använts för att analysera och diskutera resultatet för studien. Genom analysen av intervjuerna framträdde två typer av lärare, den läromedelstrogna och den läromedelsinspirerade läraren. Den läromedelstrogna läraren använder sig mest av tyst, enskilt, arbete i matteboken medan den läromedelsinspirerade läraren arbetar påett varierat sätt för att stötta och utmana eleverna.  Flera lärare beskriver att de skulle vilja undervisa mer individualiserat men att de av olika anledningar inte har möjlighet till det.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares syn på läxor och synliggöra lärares arbets- och förhållningssätt till läxor i årskurs 1. Avsikten är att skapa förståelse för varia­tioner i åsikter om läxor och nyansera den pågående debatten. Denna undersökning baseras på både kvalitativ och kvantitativ metod genom sju semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig metod samt kompletterande enkäter. Som analysmodell har kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys använts. Resultatet visar att lärarna har ett överlag posi­tivt förhållningssätt gentemot läxor. Alla lärarna i undersökningen använder sig av läxor och i hög utsträckning individualiserade sådana. Enligt lärarna i undersökningen är det huvudsakliga syftet med läxor i årskurs 1 att befästa och repetera kunskaper och färdig­heter som det arbetats med i skolan. Andra syften med läxor som uppgavs var att invol­vera vårdnadshavare i skolan och ge dem insyn i sitt barns lärande samt att läxor bidrar till elevernas personliga utveckling genom att skapa rutiner kring läxläsning och ansvar kring sitt eget lärande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare anpassar undervisningen i engelska i årskurs 4 till 6 hos elever med olika förutsättningar och behov, samt att diskutera hur dessa anpassningar kan bidra till utvecklingen av kunskaper och färdigheter i det engelska språket. Lärarens metoder för att anpassa engelska språkundervisningen undersökts utifrån de här två frågeställningarna: Hur planerar de deltagande lärarna anpassningar av undervisningen efter elevernas behov? Och vilka effekter ser deltagarna att olika anpassningar får för eleverna? Teorin som används är det sociokulturell teori. Metoden är intervjustudie och tematisk analys är analysmetod. Sju engelsklärare intervjuas och deras tankar och erfarenheter sparats som empiriska material vilka analyseras utifrån sociokulturell teori och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultat visar att det måste göras anpassningar för alla ska utvecklas och lyckas. Läraren använder olika metoder för att göra anpassning genom att tillämpa några undervisningsformer. Grupparbete och förenkla uppgifter är de mest tillämpade. Dessa arbetssätten ger eleverna möjligheter att engagera, samspela och delta utifrån deras kunskaper. Dessutom att alla läraren håller med att varierat material kan underlätta elevernas anpassning i undervisningen. Detta kan bidra till att eleverna har möjlighet att få kunskaper på ett sätt som passar elevens inlärningsstil. En annan undervisningsmetod a som används i denna studie är differentiering. Detta innebär att anpassa uppgifter och aktiviteter, inte eleverna.     I denna studie har vi försökt belysa alla aspekter kring att anpassa undervisningen till elever som behöver det utifrån inlärningsteori, pedagogers erfarenheter och tidigare forskning. På detta vis att vi kan bidra till att ge bra, målmedvetna och konstruktiva arbetsformer som bidrar till språkutveckling i engelska för elever i alla skolor.

Syftet med studien var att undersöka och presentera en fördjupad förståelse för individualisering i ämnet svenska som andraspråk utifrån fyra SVA-lärares arbetssätt i relation till hur dessa lärare arbetar med individualisering vid utformning av elevuppgifter och återkoppling för hög- respektive lågpresterandeelever. Studien var baserad på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade interjuver där fyra lärare som undervisar inom Komvux deltog. Resultatet i studien visade att de intervjuade lärarna använde sig av olika undervisningsmetoder för att individualisera sin undervisning utifrån elevernas behov, tidigare erfarenheter och förutsättningar. Utformningen av elevuppgifter och återkoppling samt valet av undervisningsmetoder som framkom i resultatet var i olika former, exempelvis digitala lärplattformer och flera andra metoder som kan främja elevernas inlärning. Slutsatsen i denna studie visade att lärare dagligen möter elever med olika kunskapsnivåer och att individualisering är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling.

Being an adolescent today is about being in the transition between childhood and adulthood and living in a society that is characterized by individuality. The opportunities to shape one's own life in today's society have increased compared to the past when there are more choices around work and education. As the COVID-19 pandemic spread around the world, our everyday lives changed drastically in different ways, high school students' studies switched to distance and traditional student celebrations were cancelled, an important milestone in young people's lives on their way to the adult world. The purpose of this study is to develop in-depth knowledge of how the young people who graduated in 2020 feel that the COVID-19 pandemic has affected and/or changed their vision and thoughts about their future. In this study, a qualitative method with elements of discourse analysis has been used where the empirical material was collected through semi-structured interviews. The study involved eight young people, including four boys and four girls. To analyze the empirical, discourse theory and theories of individualization were used. The results showed that young people's faith in the future as a whole has not been affected by the COVID-19 pandemic but is strongly influenced by individualization and the power to shape their own lives. The results also showed differences between the sexes in how formulated the future plans were and to varying degrees. / Att vara ungdom idag handlar om att befinna sig i övergången mellan barndom och vuxenliv och att leva i ett samhälle som präglas av individualitet. Möjligheterna att forma sitt eget liv i dagens samhälle har ökat jämfört med förr i tiden då det finns fler valmöjligheter kring arbete och utbildning. När covid-19 pandemin spreds över världen förändrades vår vardag drastiskt på olika sätt, gymnasieungdomars studier övergick till distans och det traditionella studentfirandet ställdes in, en viktig milstolpe i ungdomarnas liv på väg mot vuxenvärlden. Syftet med denna studie är att utveckla fördjupade kunskaper om hur de ungdomar som tog studenten under 2020 upplever att covid-19 pandemin påverkat och/eller förändrat deras syn och tankar kring deras framtid. I denna studie har en kvalitativ metod med inslag av diskursanalys använts där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta ungdomar varav fyra killar och fyra tjejer. För att analysera empirin användes diskursteori och teorier om individualisering. Resultatet visade att ungdomarnas framtidstro i sin helhet inte påverkats av covid-19 pandemin utan är starkt präglat av individualiseringen och makten att forma sitt eget liv. Resultatet visade även på skillnader mellan könen kring hur formulerade framtidsplanerna var och i olika utsträckning.

Abstract Bengtsson Sjöström, Anneli & Björkholtz, Kristina, (2018). En fallstudie av läs- och skrivarbetet i grundsärskolan. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas ge oss större kunskap kring läs- och skrivundervisning i grundsärskolan och hur vi vidare kan använda oss av denna kunskap i grundskolan. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur läs- och skrivundervisning ser ut i grundsärskolan, vilka metoder som används och hur man arbetar praktiskt med läs- och skrivinlärning. Frågeställningarna som belyses är: •Vilka arbetssätt och metoder i läs- och skrivundervisning används i den utvalda grundsärskolan? •Vilka är framgångsfaktorerna, enligt specialpedagogerna i den utvalda grundsärskolans läs- och skrivundervisning? •Vilka arbetssätt och metoder kan vara relevanta även för grundskolans läs-och skrivundervisning? Teori Forskning kring lärandet tar ofta sin utgångspunkt i sociokulturell teori. Därför har vi valt att utgå från denna eftersom vår studie handlar om vilka arbetssätt och metoder som används i läs- och skrivundervisningen i en utvald grundsärskola. Metod Som metod har vi valt att använda oss av en fallstudie. Intervjuer, observationer och läromedelsgenomgång har använts för att belysa och få kunskap om arbetet kring läs- och skrivundervisningen. Eftersom studien inte är så omfattande har vi valt att utgå från metodtriangulering. Detta ger ett mer kompletterande underlag till studien, belyser problemet från olika infallsvinklar och ger en vidare bild. Resultat Det går inte att dra några generella slutsatser då underlaget och studien är liten. Resultatet pekar dock på att lärarnas kompetens, förhållningssätt och bemötandet är mycket betydelsefullt och är i fokus när det gäller elevernas läs-och skrivundervisning. Vidare visar resultatet att artefakter är av stor betydelse i undervisningen. Specialpedagogiska implikationer Elever i behov av stöd är beroende av en omgivning i skolan som bland annat är tydlig, flexibel och lugn. Elevens svårigheter är allas angelägenhet i skolan, där arbetslag och speciallärare har ett särskilt ansvar. Elevens svårigheter uppstår i relationen mellan eleven och omgivningens krav och förväntningar. För specialläraren blir det en viktig uppgift att finna pedagogiska lärsituationer och aktiviteter som gynnar eleven. Nyckelord Framgångsfaktorer, grundsärskola, individualisering, lärares förhållningssätt, läs- och skrivundervisning, sociokulturell teori

I denna literaturstudie undersöks forskningsfrågan Vilka utmaningar finns det med inkluderande arbete i matematik för elever i behov av särskilt stöd? Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över de utmaningar som finns för elever med matematiksvårigheter vid inkludering i helklassundervisning i matematik. I litteratursökningen har processen utgått både från nationell och internationell forskning inom detta område för att få en bred bild över det inkluderande arbetet i skolan och dess variation. Att arbeta med inkludering i skolan för elever med matematiksvårigheter är mycket aktuellt. Idag är dock forskningen kring inkludering något outforskad och för att skolorna skall kunna anpassa arbetet efter den grad av inkludering som bör implementeras så behöver även forskningen fördjupas. I denna litteraturstudie används 13 relevanta källor till forskningsfrågan för att lyfta fram vad forkningen säger om utmaningarna med det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter. Forskningen är baserade på bland annat empiriska studier, varav vissa genomförda av doktorander och forskare vid Malmö Universitet. Den internationella forskningen är hämtad från Finland och Storbritannien. För att få en djupare förståelse för området sker definition av relevanta begrepp i bakgrunden, bland annat begreppen; matematiksvårigheter, inkludering och integrering. Litteraturstudiens sökprocess förklaras tydligt i metoden men det går även se en mer detaljerad tabell med samtliga sökningar i bilagor. Resultat och analys är sammanslaget för att kunna föra tydliga resonemang kring det resultat som anses relevant utifrån arbetets valda källor kring. Denna del är uppdela i fyra olika delar för att få en tydlig struktur. De delar är; Beslutsfattande kring inkludering, Inkluderingsprocessens komplexitet, Inkluderingsprocesser i praktiken och Konsekvenser för bristande inkludering. Resultatet redogör för relevant forskning kring inkluderingsprocesserna i skolan och utifrån litteraturen diskuteras bland annat de utmaningar som forskningen har presenterat. Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Utifrån resultatet är inkluderingsprocessen komplex med ett stor inflytande från politiska bestämmelser när det handlar om hur det bör implementeras i skolorna. För ett fungerande inkluderande arbete krävs god pedagogisk kompetens, starkt kollegialt samarbete och ett gott tålamod. Slutligen kan det konstateras att det inkluderande arbetet är en utmaning men att det är fullt möjligt.

Syftet med denna studie är att utforska vilka individualiseringsmetoder musiklärare på gymnasiet och kultur- och musikskolan använder samt i vilket syfte de använder dem. Tidigare forskning berör individualisering, inre motivation och yttre motivation. Studien har individualisering- och differentieringsmodeller som utgångspunkt. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Tematisk analys användes för att avkoda och analysera all data. I resultatet framkommer musiklärares individualiseringsmetoder och syftet med individualiseringen. I diskussionen relateras resultatet med tidigare forskning och följande teman tas upp. Individualisering för att påverka elevernas motivation, individualiseringar för att få eleverna att känna sig trygga på musiklektionen och med läraren, individualiseringar för att få eleverna att känna sig mer delaktiga i undervisningen, individualisering för att möta elevernas kunskaper och färdigheter och att ge dem meningsfulla utmaningar och till sist individualiseringar för att öka elevernas autonomi. Därefter förs en diskussion över studiens valda metod. Slutligen diskuteras arbetets betydelse och värde för yrkesområdet samt behovet av framtida forsknings- och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is to explore which individualization methods music teacher working in high school and culture- and music schools and what their purpose is with using the individualizations. Former research refers to individualization and differentiation. The study is based on individualization and differentiation models. The study is qualitative and semi-structured interviews were used to gather the data. Thematic analysis was used to code and analyse the data. In the result following themes occur. Individualization to affect students motivation, individualization to make the students feel safe in the music class and with the teacher, individualizations to make the students feel more involved in the education, individualization to meet the students’ knowledge and skills and to give them meaningful challenges and lastly individualizations to increase students’ autonomy. Afterwards there is a discussion about the chosen method of the study, the study’s meaning and worth for the profession and the need for future research.

The aim of the study “Gender and societal norms in change - Quantitative study on women's attitudes to childbearing and parenting” was to investigate women's attitude towards childbearing and parenthood, as well as women's attitude towards becoming a parent on their own. The goal was to develop knowledge regarding women's attitude towards having children in order to contribute with possible explanations for the downward trend of childbearing in Sweden. The study also investigates which factors can influence women's decisions towards having children. The questions that the study answered were: What does women's attitude towards becoming a parent look like on their own? What factors are important for women to consider when having children? How do the factors affect the timing of having children? The study was carried out using a quantitative method in the form of a survey. A total of 112 women participated in the study, which was based on theories of individualization, female individualization and gender socialization. The results of the study showed that the women did not experience a strong influence of gender and societal norms regarding childbearing and parenthood. However, the women felt that there are several important factors that they want to achieve before having children, which affect the timing. The majority of women were also positive about single parenthood and the use of medically assisted conception. / Syftet med studien var att undersöka kvinnors inställning till barnafödande och föräldraskap, samt kvinnors inställning till att bli förälder på egen hand. Målet var att utveckla kunskap gällande kvinnors inställning till att skaffa barn för att bidra med möjliga förklaringar till den nedåtgående trenden av barnafödande i Sverige. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kvinnors beslut att skaffa barn. De frågor som studien besvarade var: Hur ser kvinnors inställning ut till att bli förälder på egen hand? Vilka faktorer är viktiga för kvinnor att ta hänsyn till när de skaffar barn? Hur påverkar faktorerna tidpunkten för att skaffa barn? Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Totalt deltog 112 kvinnor i studien som tog avstamp i teorier om individualisering, kvinnlig individualisering och könsocialisering. Resultatet i studien visade att kvinnorna inte upplevde en stark påverkan av köns- och samhällsnormer när det gäller barnafödande och föräldraskap. Däremot ansåg kvinnorna att det finns flera viktiga faktorer som de vill uppnå innan ett barnafödande, vilket påverkar tidpunkten. Majoriteten av kvinnorna var dessutom positiva till ett ensamt föräldraskap och användning av medicinsk assisterad befruktning.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende.