Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden. Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna. I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete. Detta kan medföra hinder för medarbetarnas samordning och skymmasikten för myndighetens praxis, det vill säga de rutiner och arbetssätt som styr hur myndigheten arbetar,både på ett medvetet och omedvetet plan.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet. Studien har även en ambition att övergripande resonera om den svenska skolans realiserbara möjligheter att verka för ett kritiskt förhållningssätt och ett djupare samhällsmedvetande.

Traditionally the nation of individualization is being used to signify a pedagogical method, where teachers differentiate tasks and work load among students, based on their interests and abilities. Such conceptions, turning individualization into a matter of instruction adapted to individual students, however, provide a very narrow and restricting perspective. In this thesis I therefore approach the issue of individualization from quite a different angle. In my view, arriving at a more basic conception of individualization implies that you have to pose the general questions of what is an individual and what kind of change processes increased individualization would refer to. At the background of this ambition, the thesis contains two sections taking on the charader of conceptual investigation, and one section where the results of the theoretical work is confronted with empirical material based on classroom observations. In the first section I take a point of departure in the works of Norbert Elias and Lorentz Lyttkens, providing an extensive historical account of how people, from the Middle Ages to the Industrial Society, have become increasingly individualized in various respects. I conclude my analysis in this section by proposing a definition of what is an individualized person, pointing at the capacity of individuals to conceive of themselves as autonomous subjects with the ability to consciously reflect on their interaction with their environment. Individualization in such a context refers to people transcending their immediate circumstances, extending their horizon of understanding and action repertoire, etc. In a sense they thus both step out of and remain in their community. In the second section I return to the school context by connecting the above conclusions to the itleas of John Dewey and Lev Vygotskij. As a result a model recognising differendeacher-student relations that might contribute to individualization, is suggested. Finally this model is applied to four case studies of classroom practices. As it appears, the conceptual framework developed is helpful in identifying different kinds of structures and processes that further the students experiences of themselves as individualized persons.

<p>I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan,<em> Lpo 94</em>. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.</p><p>Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats.</p><p>Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta.</p> / <p>In the school of today, the individual's needs are the focus. This is expressed in Lpo 94. The intention of the curriculum (Lpo 94) is that education should be adjusted to the needs and conditions of every pupil. The purpose of the study is to examine how pedagogues adjust education to the individual. Furthermore, the purpose is to illustrate pedagogues' view on individually based education, and what dictates how it is carried out.</p><p>Four pedagogues, all working in school year 3, responded to the study. This case study used observations and interviews, which have been analysed.</p><p>The result shows that pedagogues use a variety of ways to meet the needs of every single pupil. They use planning books, working schedules and/or assignments as learning tools. This implies that the pupils work independently, and that work is often self-instructive. The pedagogues state that it is easier to adjust to the individual's needs in mathematics and Swedish than in physical education, foreign languages, social studies and science. All pedagogues see from a pupil's perspective when talking about the advantages with individually based teaching. They emphasize that the advantage is the possibility to adjust to the abilities and needs of each individual pupil, which leads to a more positive pupil and sense of accomplishment. Individually based teaching also gives the pedagogues the possibility to challenge high achieving pupils. All pedagogues want to work more individually based, but see external factors as impediments.</p>

<p> </p><p>Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering. Respondenterna vidhöll även att denna arbetsform är till fördel för de svagpresterande eleverna, något som skiljer sig från den forskning som framkommit inom området. En annan intressant aspekt som vi kunde urskilja utifrån resultatet, var att det fanns motsättningar mellan pedagoger och forskare huruvida individanpassad undervisning, är en illusion eller verklighet. Ett hinder som respondenterna lyfter fram är att det i dagens skola förekommer stora klasser med bara en pedagog, vilket innebär att det kan vara svårt att få tiden att räcka till för att organisera en individanpassad undervisning.</p><p> </p> / <p>Literature that contains the concept individual tailored education show both positive and negative aspects, regarding this method. With this background, we found it interesting to examine how active teachers, in the compulsory school, express about individual tailored education. In order to study how it is in the reality, we have chosen to use us of a qualitative method, with interviews for collecting of information. The information that was gathered have then been analyzed and described with the aid of theory connection. The result showed that timerelated individualization is the most common type that teachers applies in their education, but the respondents also points out the importens to adapt the education on the basis of each individual, in another word difficultrelated individualization. The respondents maintained also that this work form is to advantage for the pupils who have difficulties, something that distinguish from research within the area. The study also showed another interesting aspect, namely that there were contradictions between teachers and researchers, whether individual tailored education is an illusion or if it is reality. An obstacle that the respondents points out is that the school of today has big classes with only one teacher, which means that it, according to time, can be difficult to organize individual tailored education.</p>

I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar. Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.

Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har. / Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lärare på en specifik minoritetsskola går tillväga för att utveckla barn med annat modersmål inom det svenska språket samt vilka svårigheter lärare och elever möter på under processens gång. Mitt syfte var att ta reda på vad lärare idag gör för att hjälpa andraspråkselever att tillägna sig det svenska språket och vilka svårigheter/hinder som kan uppstå. Jag har under arbetets gång intervjuat lärare om hur de arbetar med andraspråkselever och vilka svårigheter som de tycker är uppenbara. Jag har även gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag främst har kommit fram till är att många lärare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andraspråkselever. En viktigt sak att tillägga är att min fallstudie endast gäller en specifik skola och hur just den skolan arbetar inom ämnet. Intressant att veta är också att skolan där fallstudien utförts är en minoritetsskola gällande andraspråkselever, dvs, att endast ett fåtal elever har annat modersmål än svenska

Syftet med detta arbete är att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i år 4, 5 och 6. Vi är intresserade av att se hur olika lärare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de använder sig av samt hur förutsättningarna i elevgruppen inverkar på valet av metod. Vi vill också undersöka hur valet av undervisningsmetod påverkar elevernas intresse och motivation i ämnet. Frågeställningarna är följande: • Vilka metoder använder engelsklärare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken? • Hur tar engelsklärarna hänsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov när det gäller val av undervisningsmetod? • Vilken påverkan har valet av undervisningsmetod på eleverna vad gäller deras intresse och motivation i engelskämnet? Skiljer sig lärarnas uppfattningar om elevernas inställning från elevernas egna? För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklärare i år 4-6 i en och samma kommun i Sverige. För att få reda på elevernas motivation och intresse i ämnet har vi gjort en enkätundersökning i de klasser där intervjurespondenterna undervisar. Resultatet visar att lärarna är ganska lika då det gäller val av undervisningsmetod. Samtliga lärare är kommunikativt inriktade men är inte särskilt insatta i olika undervisningsmetoder utan grundar sig istället på styrdokumentens syn. Vi kan dock se att de har influenser av metoden Communicative Language Teaching i sin undervisning. Eftersom lärarna inte medvetet använder sig av någon specifik metod blev vår andra frågeställning svår att besvara och vi fick istället inrikta oss på hur de gör för att individualisera undervisningen. Lärarna och eleverna har inte alltid samma uppfattning om elevernas motivation. Vi upptäckte att ett bra klassrumsklimat, höga men rimliga krav samt användandet av flera material än läromedlet har en positiv inverkan på motivationen. / The aim with this study is to see how English education can be practiced in the Swedish grades 4, 5 and 6. We are interested in seeing how different teachers in different schools work and what teaching methods they use. At the same time we want to see how the pupils’ needs and interests affect the choice of teaching method. We also want to study how the choice of method influences the pupils’ motivation in the English subject. Our question formulations are: • What methods do English teachers use in their teaching and how can they be practiced? • How do English teachers take every pupil’s individual needs in consideration when it comes to the choice of teaching method? • What effect does the choice of teaching method have on the pupils when it comes to their interest and motivation in the English subject? Do the teachers’ opinions about the pupils’ attitudes differ from the pupils’? To implement this study we have chosen to interview five English teachers in the Swedish grades 4-6 in the same commune in Sweden. To find out about the pupils’ motivation and interest in the subject we have done a questionnaire study in the classes where the respondents in the interview are teaching. The result shows that the teachers are similar when it comes to the choice of teaching method. All teachers have a communicative approach but are not particularly conversant in different methods. Instead they base their thoughts on the view of the curriculum and the syllabus. However, we can see that they in their teaching, have influences from the method Communicative Language Teaching. Due to the fact that the teachers do not use a specific method, our second question formulation was difficult to answer and instead we had to focus on how they implement individualization. The teachers and the pupils do not always have they same opinion about the motivation of the pupils. We discovered that a good classroom climate, high but reasonable demands and the use of more materials than the teaching aid have positive affects on the motivation.