Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering. Respondenterna vidhöll även att denna arbetsform är till fördel för de svagpresterande eleverna, något som skiljer sig från den forskning som framkommit inom området. En annan intressant aspekt som vi kunde urskilja utifrån resultatet, var att det fanns motsättningar mellan pedagoger och forskare huruvida individanpassad undervisning, är en illusion eller verklighet. Ett hinder som respondenterna lyfter fram är att det i dagens skola förekommer stora klasser med bara en pedagog, vilket innebär att det kan vara svårt att få tiden att räcka till för att organisera en individanpassad undervisning. / Literature that contains the concept individual tailored education show both positive and negative aspects, regarding this method. With this background, we found it interesting to examine how active teachers, in the compulsory school, express about individual tailored education. In order to study how it is in the reality, we have chosen to use us of a qualitative method, with interviews for collecting of information. The information that was gathered have then been analyzed and described with the aid of theory connection. The result showed that timerelated individualization is the most common type that teachers applies in their education, but the respondents also points out the importens to adapt the education on the basis of each individual, in another word difficultrelated individualization. The respondents maintained also that this work form is to advantage for the pupils who have difficulties, something that distinguish from research within the area. The study also showed another interesting aspect, namely that there were contradictions between teachers and researchers, whether individual tailored education is an illusion or if it is reality. An obstacle that the respondents points out is that the school of today has big classes with only one teacher, which means that it, according to time, can be difficult to organize individual tailored education.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a. upplever utbudet av alternativa vägar att välja bland gällande exempelvis studieprogram, yrke, bostadsort eller resmål som meningsfullt och identitetsskapande. Vidare anses att informationssökande gällande olika alternativ tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket kan vara påfrestande. Utbudet av varor och tjänster gör att det uppstår en känsla av press då man förväntas vara aktiv och finna det ”bästa alternativet”. Ungdomarna upplever att deras psykiska välmående påverkas av valalternativ först när de blir alltför många till antalet. Stress upplevs då på grund av önskan om att göra det bästa valet.

Syftet med denna studie är att studera några utvalda lärares syn på individualise­ring i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lärarna i studien ser på individualisering och vilka möjligheter och begränsningar de upplever, vad lärare grundar sin individuali­sering på och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjälp av en urvalsenkät, där lärare svarade kortfattat på ett fåtal frågor angående deras individualisering i matematikundervisning, valdes lärare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att få en djupare förståelse för lärares syn, förhållningssätt, målsättningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lärarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning. För att individualisera i sin matematikundervisning använ­der sig lärarna i studien av en stor variation av arbetsmoment och arbetsmate­rial för att innehålls-, omfångs-, nivå-, hastighets- och materialindividualisera. Trots detta ser de individualisering främst som något som förekommer i ele­vernas enskilda arbete och inte i lika hög grad som anpassning av hela under­visningssituationen.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet. Frågeställningarna handlar om hur man konstruerar sitt individualistiska jag när man bloggar, vilka mönster som präglar detta jag, samt vilka externa diskurser bloggidentiteten påverkas av. De teoretiska ramar som studien utgår från är Zygmunt Baumans, Ulrich Becks och Anthony Elliott & Charles Lemerts respektive perspektiv på det individualiserade samhällets identiteter, i litteratur från 2000-talet. Metoder som använts är textanalys med innehållsanalys som främsta verktyg. Även diskurspsykologiska teorier såsom rollteori och humanistisk teori (Potter & Wetherell, 1987, s 97, 99) har använts för att betrakta självet i bloggvärlden. Studien kom bl. a fram till att identitetsskapande genom bloggning till stor del vilar på kontextuellt och socialt skapade värden, att bloggidentiteten är nära besläktad med företagsvärlden, samt att självet framställs genom retoriska strategier byggda på egenintressen. / This study focuses on how individualized forms of identities are constructed within the sphere of blogging. The premiss of the study is that changes in society brought about by globalization has changed peoples ways of forming identities, and that blogging functions as a new kind of tool for identity-construction. The object of analysis is a webbased blogging-course made by three successful female bloggentrepreneurs, Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg and Frida Ramstedt. The purpose of the course is according to them to teach bloggers how to portray themselves in the best way, with the aim of becoming visible in the blog-world, expand and turn blogging into business. The purpose of the study is to contribute with observations of how contemporary social activities - through certain discourse - forms social reality and by that, identity. The question formulation is about how the individualized identity is created through blogging, what patterns this identity is made up of, and also what external discourses the blogging-self is affected by. The theoretical framework include the theorization of Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Anthony Elliott & Charles Lemert, with their various perspectives on identity in an individualized society, in literature of the 21st century. Methods used are text analysis, with content analysis as the primary tool. Role-theory and humanistic theory originated from discourse psychology have been used to understand and portray the blog-identity. The study resulted in the conclusion that the constuction of identity through blogging is to be regarded as dependant of contextual and socially constructed values, that the blog-identity is closely related to the businessworld and that the self is displayed via rethorical techniques derived from various self-interests.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhållningsätt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamos kommuner (GGVV regionen). Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare väcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. Då stöden gått från att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att få en djupare förståelse av stöden har det även undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men även hur anhörigstödjare anser att stöden påverkar dem. Efter intervjuer, deltagande observationer samt en livshistoria fanns tillräckligt med material att analysera data med hjälp av teoretiska begrepp. De teoretiska begrepp som använts är Gemeinschaft och Gesellschaft, livsformen Främlingen samt Empowerment. Analysen visar att GGVV regionen erbjuder stöd av olika former som exempelvis träffar för anhörigstödjare, Må bra dagar och Gapet. En betydelsefull familjär gemenskap verkar innefattas på alla de olika stödformerna. Anhörigstödjarna upplever att stöden ger dem ny energi, kraft samt att de lättare att prata om sin situation med andra personer i liknande situation. Stöd vi studerat når generellt ut till en viss grupp av människor, kvinnor över 65 år och dessa kvinnor har svensk etnisk bakgrund. Dessutom erbjuder de fyra kommunerna inte samma former av stöd till anhörigstödjare. / This sociological essay is about support for relatives prop. It has a hermeneutic attitude, and data were collected through qualitative methods. The focus has been directed to the municipalities of Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd and Värnamo (the GGVV region). Contact with relative’s supporters caused interest to examine the various relatives prop that are available in the GGVV region. As the support changed from being based on general terms to be individualized, an interest aroused to investigate what support the respective municipalities offer. To gain a deeper understanding of the support, the beneficiaries have been examined as well as the experience of the community and how the families believe that the supports affect them. Through interviews, participant observations, and a life story, sufficient material was gathered for analyzing the data using theoretical concepts. The theoretical concepts used are Gemeinschaft, Gesellschaft, The Stanger and Empowerment. The analysis shows that the GGVV region offers support for various forms of family gatherings for example, "feel good days" or "the Gapet". A significant family community seems to be included in all of the forms of assistance. The families feel that the support gives them new energy, and give them strength to talk about their situation. Unfortunately, the support we have studied only reach out to a certain group of people, women over 65, with a Swedish ethnic background. Besides four of the municipalities we reviewed do not offer the same assistance relatives prop.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge. Stronger students according to teachers can be affected positively while the weaker students may be affected more negatively. For a school for all in accordance with the new reforms should exist, calls for teachers to access to resources that do not currently exist. Furthermore, future research could evaluate the consequences of how students' learning and development are affected by these reforms.

The Voices of Parliament Congruence between party and person The purpose of this study is to determine the congruence between the opinions of members of parliament and their respective party policies, in order to further determine the cause of poor voter-party congruence and whether or not the individualization of the parliament could affect the character of legislation. To do so, the study asks two primary research questions; - "Are the communicated party policies representative of the opinions of the members of parliament?" - "Is the discrepancy between party policies and the opinions of the members of parliament sufficient for the individualization of parliament to substantially affect the parliament's decisions?" The study answers these questions by comparing the average of self-described left-right stances of members of parliament with the average of voter-described left-right stances of party policies, using existing survey data and a constructed left-right dimension. The lower average is then subtracted from the higher average, creating a value of congruence that is then inserted into a constructed congruence dimension. The primary findings of the study suggest that there is substantial congruence between party policies and the opinions of the members of parliament, and that the discrepancy between them is unlikely to substantially affect the parliament's decisions. / Rösterna i Riksdagen Samstämmighet mellan parti och person Syftet med denna studie är att avgöra vilken grad av samstämmighet som kan återfinnas mellan åsikterna hos riksdagsledamöterna och deras respektive partilinjer, för att vidare avgöra orsaken till undermålig åsiktsrepresentativitet och huruvida riksdagens individualisering kan komma att påverka lagstiftningens utformning. För att göra detta ställs två primära forskningsfrågor; - "Är de kommunicerade partilinjerna representativa för vad partiernas respektive riksdagsledamöter tycker?" - "Är diskrepansen mellan partilinjernas och deras respektive riksdagsledamöters åsikter tillräcklig för att riksdagspolitikens individualisering skall kunna göra ett substantiellt avtryck på riksdagens beslut?" Studien besvarar dessa frågor genom att jämföra medelvärdet av riksdagsledamöternas självbeskrivna vänster-högerpositioner med medelvärdet av partilinjernas väljarbeskrivna vänster-högerpositioner, användande existerande enkätdata och en konstruerad vänster-högerdimension. Det lägre medelvärdet subtraheras sedan från det högre medelvärdet, vilket skapar ett samstämmighetsvärde som sedan inlemmas i en konstruerad samstämmighetsdimension. Studiens primära resultat antyder att samstämmigheten mellan riksdagsledamöterna och deras partilinjer är omfattande, och att det förefaller osannolikt att diskrepansen mellan dem skulle kunna substantiellt påverka riksdagens beslut.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt. De gemensamma genomgångarna hamnar ofta i skymundan och eleven får ensam söka kunskap. Elevens sökande efter kunskap vilar i lärarens förtroende att inflytandet och ansvaret ska styra dem i rätt riktning. Utmaningen är att läraren skall tillåta ett lärande där både individen och kollektivet ingår i ett socialt samspel.Nyckelord Individualisering, eget arbete, ansvar, inflytande, lärande och socialt samspel

Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5. Förutom intervjuer har vi i undersökningen använt oss av forskningslitteratur och vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet och som visar att ämnet är relevant inom dagens skola. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna individualiserar med hjälp utav eget arbete för att alla elever ska kunna arbeta i egen hastighet. Resultatet visar även att pedagogerna är positivt inställda till individualisering och nämner ingen negativ effekt. Hastighetsindividualisering är inget begrepp som är bekant för dem, däremot menar de att de använder det i sin undervisning.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.