Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ”Art and Design City”. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur. Teorier och koncept om informationssamhället, kreativa städer och den ”kreativa klassen” har använts för att diskutera en trend inom samhällsplaneringen som tillsammans med en global marknad, ny teknologi och livsstilar ställer krav på den fysiska miljön. Flera faktorer visar att Arabiastranden långsiktigt är ett exempel på en urban trend att marknadsföra städer med redan existerande värden i en allt högre global konkurrens.

<p>Upphovsrätten har alltid varit föremål för två motstående intressen, dels upphovsrättsinnehavarens intresse, dels det allmännas intresse. Det är upp till lagstiftaren att bibehålla denna balans och samtidigt förse båda parter med tillfredställande lösningar. De enheter som interagerar i denna balansakt för den här uppsatsen är: upphovsrätten i sig, undantag till och inskränkningar i upphovsrätten, Trestegsregeln vilken skall reglera undantagen och inskränkningarna samt skyddet av tekniska åtgärder. Den sistnämnda enheten är en indirekt reaktion på informationssamhällets ankomst där upphovsrättsskyddade verk kan kopieras digitalt samt spridas med minimal ansträngning. Det som utmärker informationssamhället är ett ökat antal av digitala intrång, särskilt över Internet, samt det faktum att kopian av verket helt motsvarar originalets kvalité. För att motarbeta piratkopiering i informationssamhället samt harmonisera medlemsstaternas olikheter gällande undantag till och begränsningar i upphovsrätten, har ett upphovsrättsdirektiv framarbetats. Sverige implementerade direktivet 1 juli, 2005 och syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida implementeringen har upprätthållit eller förvrängt denna känsliga balansakt. Informationssamhällets ankomst har särskilt påverkat undantaget för privat bruk, dels p.g.a. att intrång från aktörer i denna sektor är svårkontrollerade, samt dels p.g.a. den olägenhet som ett intrång i användarnas privata sfär skulle utgöra. Utifrån det som behandlas i denna uppsats visar det sig att balansen har upprätthållits rent generellt, men att det även har uppstått särskilda effekter som kan orsaka, eller kan komma att orsaka en förvriden balans. Exempelvis har den svenska lagstiftaren intagit en mycket restriktiv ställning, inte bara gentemot digitalt privat bruk, utan även gentemot analog användning. Det framgår också att Trestegstestet och dess ställning i nationell lag kan vara beroende av lagstiftningstraditioner. Vidare riskerar verk som är föremål för förmånstagare av ett lagstiftat undantag till upphovsrätten, att låsas in p.g.a. skyddet av tekniska åtgärder. Problemet är relaterat till den svenska lagstiftarens val att inte implementera en bestämmelse för ett ikraftträdande av undantag för privat bruk. Generellt sett är detta problem mycket komplext vilket förhindrar en lösning på ett sådant här tidigt stadium.</p> / <p>Copyright has always been the subject of two conflicting interests, that of the copyright owner and that of the public. It is up to the legislator to maintain this balance in order to provide a solution somewhat satisfying for both parties. The constituent elements in the balancing act for this thesis are the copyright, the exceptions and limitations to the copyright, the Three-Step Test limiting the exceptions and limitations and the protection of technological measures. This last element is a reaction to the Information Society, where copyrighted work can be copied digitally and disseminated with minimal effort. An increasing amount of infringements, especially on the Internet, and the fact that the copy becomes identical in quality to the original have become typical for the Information Society. To combat piracy in the Information Society and to harmonise the discrepancies in the exceptions and limitations of the Member States’ national laws, the InfoSoc Directive has been issued. Sweden implemented the Directive on July 1, 2005 and the purpose of this thesis is to examine whether the implementation has maintained or distorted the delicate balancing act. The Information Society has affected the exception for private use in particular, partly because digital infringements in this sector are hard to control since the users are anonymous and partly because of the inconvenience of encroaching on the private sphere of the users. As concluded in this thesis, the balance has been generally maintained, however there are specific effects that may have caused or are capable of causing a distorted balance. For instance, the Swedish legislator has restricted not only digital private use, but also analogue private use. Moreover, the Three-Step Test and its impact in national law may be dependent on national legal traditions. Furthermore, works subjected to beneficiaries of the exception for private use, risk a lock-up because of the protection of technological measures. This problem is related to the Swedish legislator’s choice of not implementing an enforcement provision related to the exception for private use. As for this problem in general, its complexity prevents a solution at this stage.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang. För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik. Den kan ytterligare ses som en utveckling av tidigare forskning av bland andra Stefan Stieger som kretsar kring orsakerna till medieavhopp. Studien visade att avståndstagande från sociala medier är en företeelse som ser ut på många skilda sätt och innefattar en mängd orsaker och konsekvenser som främst bör förstås på ett individuellt plan. Handlingen omges av en positiv uppfattning och pendlar mellan aktiv mediekritik och identitetssökande som präglas av individuella och apolitiska resonemang.

I ett allt mer digitaliserat samhälle ämnar studien undersöka äldres upplevelser och erfarenheter av digitaliserade vardagliga tjänster. Dessa upplevelser och erfarenheter har undersökts med kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av sex kvinnliga informanter över 70 år. Utsagorna från intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod och kategoriserades till fyra teman som berör uppfattningar, känslor och framtid, upplevda risker med att använda internet och digitaliserade tjänster, inställning till att använda IT och det tveeggade brukandet av IT. Tematiseringarna är grunden till studiens analys vilken bygger på socialgerontologisk teori med inriktning mot disengagemangsteorin. Vidare har analysen utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vars syfte är att synliggöra hur samhälleliga fenomen och konstruktioner skapar normer och uppfattningar om sina medborgare. Läsaren kommer att möta äldre individers tankar om vardag i ett allt mer digitaliserat samhälle där det framkommer en kluvenhet till digitaliseringens för- och nackdelar och hur samhället skulle kunna mildra denna kluvenhet.

I ett allt mer informationsrikt samhälle ställs det nya krav på dagens ungdomar att klara av att möta och hantera det. Syftet med denna litteraturstudie var att ge en överblick över aktuell forskning som behandlar vilka typer av förmågor som är nödvändiga att ungdomar utvecklar i dagens globaliserade och digitala informationssamhälle. Vidare var syftet även att redogöra för det forskningen tar upp gällande hur detta på olika sätt utmanar skol-och utbildningsväsendet för att stödja och främja ungdomars möjlighet att hantera information. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av dels svensk som internationella studier. Forskningens resultat har analyserats i relation till Siemens lärandeteori konnektivismen och UNESCO:s definition av begreppet MIK som står för media-och informationskunnighet. Anledningen till detta var för att få djupare svar på våra frågeställningar gällande vilka förmågor ungdomar behöver utveckla samt vad skolan och dess lärare behöver förändra. Resultatet i litteraturstudien har visat att ungdomar bör utveckla förmågor i att hantera digitala verktyg och att utvärdera och kritiskt granska information. För att ungdomars livslånga lärande ska gynnas krävs det att skolan gör förändringar i sitt nuvarande arbete med att utveckla barn och ungdomars förmågor i att hantera information.

Barn lever i ett informationssamhälle där de redan i tidig ålder behöver ta ställning till vad de möter i olika medier, något som kan vara nog så svårt även för vuxna. I detta arbete avhandlas barns utveckling av kritiskt tänkande. Ämnets aktuella karaktär gjorde det intressant att inventera hur förskollärare resonerar om att stötta förskolebarns utveckling av kritiskt tänkande. Förskollärarnas resonemang samlades in genom intervjuer, och analyserades därefter genom en konventionell innehållsanalys med det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. När förskollärarnas resonemang kategoriserats, framträdde ett resultat som visade hur förskolan som social arena skapar många möten som kan utmana barns kritiska tänkande och därmed gynna utvecklingen av källkritik, men att det inte är självklart hur utvecklingen ska stöttas. De intervjuade förskollärarna hade en god uppfattning om hur de stöttar barnens kritiska tänkande genom att främja deras självförtroende och självkänsla, men osäkerheten var större angående riktad undervisning i kritiskt tänkande. De pedagogiska implikationerna visar att kritiskt tänkande i förskolan behöver synliggöras ytterligare och fortsatt forskning kan med fördel undersöka praktiska exempel på riktad undervisning.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.

<p>Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. </p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.</p>

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.

There are numerous of ideas and theories around the present development in our global society, describing an ever changing era based and propelled by information and communication technology (ICT). How influential has this development been on political visions and intentions and on the business worlds views on important competencies? The purpose of this thesis is to describe the national and international visions of important competencies in the “information society”. Through a case study, focused on how the training and consultancy industry apprehends and answer to this change and development, as they often act as agents for new trends in the business world both as accommodators and originators. The growth and speed of the universally available information demands knowhow in seeking, analyzing and managing information, and this competence is crucial today. To place my study in an adequate theoretical context it is placed in the realms of Information Literacy (IL). I will describe and discuss connections between IL and workplace processes. All political visions in my research are unanimous and have an extremely positive, almost naïve approach to the future effects that the ICT development will have on our society. The case study shows that, even if the predecessors don’t speak or use the term information literacy they are well aware of the challenges and problems related to Information Literacy. / Omvärldsbevakning och Omvärldsanalys