<p>Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kan</p><p>uppstå mellan fartyg, hamn och kommun gällande deras källsorteringssystem då tydliga regler</p><p>för detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrån de olika</p><p>aktörernas perspektiv.</p><p>Metoden som vi använde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstrukturerade</p><p>intervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lämpar sig bäst för det valda ämnet då det inte</p><p>finns mycket litteratur att stödja sig på.</p><p>Resultatet vi kom fram till visade sig vara som väntat, ett befintligt problem som alla de</p><p>inblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade en</p><p>betydligt större omfattning än vad vi trott från början. Det som alla aktörerna påpekade var att</p><p>problemen med källsortering måste uppmärksammas och med tiden lösas på ett, för alla</p><p>inblandade parter, smidigt sätt.</p> / <p>With this thesis, we would like to present the problems that might arise, for vessels, ports and</p><p>municipalities, due to the fact that there are no rules regulating the interaction between vessels</p><p>and shoreside garbage management. The problem will be described from the different</p><p>participants’ point of view.</p><p>The method used in this thesis, is based on a qualitative study where different interviews have</p><p>been made. We elected this method because it is best suited for the purpose of the chosen</p><p>subject. The result will mostly be based on material from interviews since there is only a</p><p>limited amount of literature to refer to.</p><p>Our result point to, as was expected, an existing problem. The extent of the problem was not</p><p>clear to us in the beginning of the study, but as the process went along we quickly became</p><p>aware of the proportions of the problem. All participants’ have pointed out the importance of</p><p>drawing attention to the problem and hopefully finding a solution.</p>

Skolan inkluderar idag såväl Förskoleklass som Fritidshem utöver den traditionella Grundskolan.Även om det i grunden handlar om tre olika institutioner med olika mål och pedagogiska traditionerär de fullt integrerade med varandra i fråga om såväl elever som personal samt de fysiskalärmiljöerna i skollokalerna. Det är av vikt för alla pedagogiska verksamheter att ha tillgång tilländamålsenliga lokaler men hur dessa ser ut och fungerar kan vara vida skilt mellan skolor.Syftet med den här studien är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter somfritidshemspersonal möter i de dagliga övergångarna, de så kallade horisontella övergångarna, närfritidshemmet och skolan är rumsligt integrerade.För insamlingen av det empiriska materialet har vi valt att använda oss av intervjumetoden TheWalk and Talk (W&amp;T). W&amp;T är en narrativ, berättande, metod som kan användas för att komma närade deltagande informanternas perspektiv och upplevelser av en plats eller ett skeende. Vi utgår frånett fenomenologiskt perspektiv i analysen av materialet. Analysens tyngdpunkter ligger i att sökafinna det mönster som framträder samt likheter och skillnader i deltagarnas upplevelser ocherfarenheter.I resultatet av studien framträder en bild av fritidshemmen som underordnade skolan och därsvårigheterna med att dela lokaler, helt eller delvis, överskuggar möjligheterna med en skola isamverkan och en sammanhållen skoldag för eleverna. De strukturella hinder somfritidshemspersonalen stöter på dagligen begränsar verksamhetens flexibilitet och på så vis förmåganatt leva upp till målen i läroplanen. Dessa hinder kan utgöras av samarbetet med lärarna, bristen påändamålsenliga lokaler, logistiken i olika förflyttningar eller föreställningen om vad skola och fritidsär och bör vara.Att dagligen förvandla traditionella klassrum till en miljö lämpad för fritidshemsverksamhet –och därefter återställa allt igen – kräver både tid och engagemang. En ommöblering är heller ingengaranti för att lyckas med detta. Skolans starka kultur tycks leva kvar i det fysiska rummet ochpåverkar alla som vistas där, oavsett vilken verksamhet som för tillfället pågår.Fritidshemmen blir i många fall en hemlös verksamhet som begränsas av yttre förutsättningar.Deltagarna i studien förmedlar likväl en känsla av yrkesstolthet med förhoppningar om vad fritidsskulle kunna vara om fritidshemmen fick möjligheten att äga sin tid, plats och profession. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Vårt samhälle är mångkulturellt och i grundskolan har en femtedel av alla elever ett annat modersmål än svenska. Läget som råder i världen gör att det kommer många flyktingar till Sverige och många av dem är barn, så elever med annat modersmål kommer att öka i våra skolor. Rapporter visar idag att det finns brister i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Att fortsätta utveckla sitt modersmål är gynnsamt för övrig språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om och hur de integrerar modersmålet i undervisningen. För att få kunskap i frågan genomfördes en kvalitativ intervjustudie med sju lärare med olika erfarenheter av flerspråkiga elever. Lärarna arbetade på fyra olika skolor och dessa skolor hade olika slags erfarenheter av flerspråkiga elever. Studien visade att alla lärare uppger att de integrerar modersmålet på något sätt i undervisningen. I det stora hela handlar det dels om att lyfta fram språket genom att visa intresse för elevers språk i den dagliga undervisningen genom att fråga om hur saker uttalas och låter. Det framkom också att lärarna samarbetade med modersmålsundervisningen till viss del. Alla lärare var eniga om att modersmålsundervisningen är viktig för språkutvecklingen men att det är långt ifrån alla som har möjlighet att ha ett samarbete med modersmålslärare. / <p>Svenska</p>

Idag råder det delade meningar om vad som är det bästa sättet att undervisa på. Det har pendlat mellan ämnesspecifik och ämnesintegrerad undervisning i takt med olika beslut och läroplaner i vårt samhälle. Fördelar och nackdelar har lyfts fram i olika sammanhang om skolan bör undervisa ämnesintegrerad eller ämnesspecifikt. I denna empiriska studie kommer jag ta reda på fem grundskolelärares inställning till ämnesintegrerad undervisning inom SO-ämnen och hur lärarna arbetar enligt detta arbetssätt. Utifrån det insamlade materialet kommer också fokus ligga på de fördelar och nackdelar som lyfts fram med detta arbetssätt. Resultatet visade att lärare ser flera fördelar med integrerad undervisning som att det oftare arbetades i teman och att eleverna därmed fick en starkare anknytning till verkligheten. Det blir också lättare att förstå samhället genom ämnesövergripande undervisning då verkligheten inte är uppdelad i ämnen och då bör inte skolan vara det heller. Resultatet diskuterades utifrån Bernsteins begrepp inramning och klassifikation. I diskussion och slutsats tas fördelar och nackdelar upp och kopplas ihop med tidigare forskning. Resultatet kopplas också ihop med Bernsteins begrepp i en slutsats. / <p>SO</p>

Som elev mottagen i särskolan kan du ha integrerad skolgång i grundskolan eller gå i sammanhållen klass. Extra anpassningar är ett stöd som ska ges inom ramen för den ordinarie undervisningen för att en elev ska kunna nå de lägst ställda kunskapskraven i ett ämne. Det står i Skollagen och gäller för elever i alla skolformer. Åtgärden extra anpassningar är av betydelse inte bara för att nå kunskapskraven utan också för att ha tillgång till en socialt, pedagogiskt och fysiskt tillgänglig lärmiljö vilket i sin tur är en av de aspekter som förutsätter delaktighet.  Denna uppsats belyser hur ett antal lärare som undervisar integrerade elever respektive de som undervisar elever i sammanhållen klass, beskriver att de arbetar med extra anpassningar samt vilken betydelse detta har för elevernas utbildning. Jag har använt mig av kvalitativ metod och underlaget för studien bygger på semistrukturerad intervju. Resultatet är analyserat utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori, olika specialpedagogiska perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar framförallt att det finns en tendens bland respondenterna att betrakta placeringen i särskola eller liten undervisningsgrupp som en extra anpassning och att det inte finns ett fungerande samarbete med Elevhälsan.

No description available.

No description available.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna. Samtliga lärare sa att det är viktigt att eleverna känner att de har en klasstillhörighet. De nya eleverna placeras i en klass då de kommer till skolan, även om de till en början är mer på svenska som andraspråksundervisningen än vad de är i klassensundervisningen. Det kom även fram att visa av lärarna vill ha mer kontinuitet i sin undervisning, samt att eleverna även lär sig mycket av sina klasskamrater.

This study aims to investigate primary school teachers' perceptions of mainstreaming pupils in special needs to distinguish obstacles and the teachers’ perspective on pupils’ differences. Through qualitative interviews with a phenomenographical approach, four teachers' perceptions about individual integration obstacles and opportunities have been analyzed. The result has been sorted into description categories to visualize different aspects of obstacles and opportunities for individual integration. These are then analyzed on the basis of perceptions of pupils' differences in order to distinguish between the teacher's perceptions of pupils in special needs and inclusion and segregation. From an inclusive perspective, all teachers emphasize the social benefits of individual integration. The teachers' perceive individual integration as an opportunity to normalize differences and disabilities. At the same time, teachers perceive that individual integration requires including values in the classroom. Three of the teachers perceive the knowledge-sharing of specialists as more effective in the lesser teaching group. Three of the teachers perceive that teaching of SEN pupils requires individualized tuition and that a shortage of resources constitutes an obstacle for individual integration. The teachers' perceive individual adaptation as a balance between knowledge-orientation and social participation in the classroom. At the same time, they recognize that this adaptations also benefits other pupils. Analysis based on inclusive and compensatory perspectives on pupils 'differences shows that the teachers' perceptions varies and that none of them can be said to represent one perspective. There are both compensatory and critical perspectives in all teachers' perceptions. My analysis shows a connection between teachers' compensatory perceptions and the experienced lack of resources as an obstacle to individual integration while an inclusive view tends to lead in to less material and more value-focused challenges.

Byggnadssektorn står idag för en betydande del av den totala konsumerade energin i världen. God och hälsosam livsmiljö kan uppnås med ökad användning av förnybara energikällor. Ett essentiellt kriterium är att integrera solceller i byggnader. Lindholmens Tekniska Gymnasium är i behov utav nya lokaler, där efterfrågas en integration av solceller i byggnadens klimatskal. Solcellsprodukter utformas ofta med fokus på energiproduktionen, och inte på deras design. Vid en lyckad integration skall den estetiska kravbilden så som den funktionella och tekniska uppfyllas. Detta skall göras med hänsyn till den arkitektoniska kvaliteten. I den här rapporten framställs ett förslag till valet av solceller, med syftet att påvisa en integrering av solceller ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.