Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever mottagna i grundsärskolan och elever i grundskola i år 7-9. Detta har skett genom en enkätstudie där 21 rektorer har agerat respondenter.De teoretiska utgångspunkterna som har valts är sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv samt stämpling och identitet. Resultatet har kategoriserats utifrån olika faktorer som påverkar möjligheterna till samspel och visar att elever från de olika skolformerna samspelar i väldigt begränsad form trots att det finns goda förutsättningar i de flesta fall. Utifrån de valda teorierna har resultatet analyserats med en kvalitativ ansats för att försöka förstå vilka samhälleliga villkor som styr och påverkar människor. Vi kunde genom vårt resultat bland annat se att fem av de 21 undersökta skolorna är segregerade från grundskolan och eleverna får där inte möjlighet till samspel med jämnåriga.Vår datainsamling som omfattar 21 undersökta skolor är för liten för att kunna göra större generaliseringar men vi ser ändå tendenser till att grundsärskolan fortfarande inte är fullt inkluderad. De antaganden vi gör är att det handlar om gamla synsätt och värderingar som är svåra att bryta och därför fortfarande får stort inflytande på de förutsättningar skolan har för att möjliggöra samspel.

Alla elever ska ges goda möjligheter till utveckling och lärande samt en likvärdig utbildning oavsett i vilken skolform de undervisas. För elever med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller svag teoretisk begåvning kan integrering i annan skolform bli aktuell. Studien syftade till att bidra med kunskap om integrerade elevers skolsituation i respektive skolforms lärmiljö genom frågeställningarna; vad är framgångsfaktorer men även hinder för de integrerade elevernas sociala utveckling och lärande och vilka stödinsatser behöver respektive skola erbjuda för elevernas välmående och utveckling? Vi ämnade även undersöka anledningar till integrering samt hur samverkan sker mellan grund- och grundsärskola. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts för ta reda på vilka åsikter och erfarenheter 12 rektorer, speciallärare och lärare verksamma i grund- och grundsärskolan har kring organisationen med integrerade elever. Resultatet har analyserats utifrån ett kategoriskt-, relationellt- och dilemmaperspektiv samt det salutogena perspektivet/KASAM. Studiens litteraturgenomgång belyser komplexiteten med att undervisa elever i behov av särskilt stöd och ställer stora krav på lärmiljö och lärarkompetens. I resultatet framkommer att grundsärskolans organisation, lärmiljöer och kompetens ger goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Ambitionen hos lärare och rektorer i grundskolan är att tillämpa adekvata stödinsatser och tillgängliga lärmiljöer men det saknas organisatoriska förutsättningar. Slutsatser är att grundsärskolans pedagogik behöver implementeras i grundskolan genom samverkan och fler speciallärare behövs.

Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.

Studiens syfte var att undersöka sex sfi-lärares syn på integration samt om och hur de arbetar med det i och utanför det fysiska klassrummet. Studien gällde också lärares uppfattningar om styrdokument samt vem som ansvarar för att arbete med integration sker. Metoden som användes var en semi-strukturerad intervju som utfördes enskilt med varje lärare. Resultaten visar att lärarna arbetar med integration i och utanför det fysiska klassrummet och att de anser att det är nödvändigt för att elever ska lyckas i det svenska samhället. Lärarna är positivt inställda till att elever tidigt kommer i kontakt med  yrkeslivet och de är alla överens om att språket är en viktig del av integrationen. Vidare menar lärarna att även om de per automatik arbetar mycket med integration i det fysiska klassrummet, krävs det mycket tid och planering för att planera aktiviteter utanför. Tid är också något som lärarna menar att de inte har tillräckligt av. Resultaten stämmer delvis överens med den tidigare forskning som gjorts gällande elevers uppfattningar om integration inom sfi.

This work has been done with Ramboll Water, in cooperation with Eskilstuna Energi & Miljö (EEM), where the activated sludge process at Ekeby wastewater treatment plant (WWTP) has been themodeling object. The simulation study, using Sumo, shows that the nitrogen reduction using a separate digester supernatant treatment can be at most 3,7 mg/l, or 17 %, over a year when the maximum degree of treatment is assumed to be 90 %. With respect to the new emission requirements for Ekeby WWTP that starts in 2022, a 60 % degree of removal of the nitrogen in the supernatant is enough with unchanged population. With the 90 % nitrogen removal some room for a higher influent load might be possible. Business integration is elaborated applying quantitative and qualitative growth, learning and exploitation paired with model and model tool capability and a matrix combining assignment types and model tool functionality.Further studies in form of process capability and dynamic simulation is proposed.

Syftet med detta arbete som utgått genom en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare som jobbar i skolor i Malmö stad, har varit att se över vilka utmaningar som förekommer inom religionskunskapsundervisningen och även hur läraren bemöter och arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar.    Med hjälp av intervjufrågor till lärarna, det sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning har det hjälpt mig att besvara mina frågeställningar;   ·       Vad finns det för utmaningar, enligt läraren, inom religionskunskapsundervisning?  ·       Hur bemöter lärarna utmaningarna som uppstår, samt arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar?  I min studie framkommer till viss del samma typ av utmaningar i undervisningen som redan tidigare forskning påvisat och belyst. Empirin och tidigare forskning har kommit fram till att de utmaningar som uppstår i religionsundervisningen beror till stor del av olika fördomar och brist på kommunikation och samspel mellan eleverna.  För att jobba vidare med dessa utmaningar enligt forskning och lärare att fokus skall vara en målmedveten undervisning och strukturerad planering, för att kunna möta elevernas kunskapsinlärning på elevernas olika nivåer.

Detta arbete utgår från tanken att utveckla undervisningen genom att integrera matematik med  andra ämnen. Projektet har genomförts genom att designa och utvärdera lektioner tillsammans med slöjd- och teknik- och hemkunskapslärare. Studien har utförts i åk 7–9, på en skola i Västmanland och en skola i Östergötland. Arbete syftar till att eleverna på högstadiet ska kunna dra nytta av sina matematiska kunskaper i reella situationer. Lektionerna bidrar till att utveckla elevernas tänkande och förmåga att kunna lösa olika problem. Vi har observerat lektioner, som de deltagande lärarna har genomfört, och då noterat moment som kan användas för vårt projekt. Efter det har vi intervjuat dem och de har fått bedöma sina kunskaper i den pedagogiska modellen, samt vilka möjligheter de har att genomföra integrering med andra ämnen. Enkätundersökning som vi genomfört, har visat deltagarnas intresse och engagemang för denna metod samt att de har motivation, att fortsätta och vidareutveckla sin undervisning enligt denna modell.

Programmering infördes år 2017 som ett nytt moment i matematikundervisningen för sju av gymnasiets matematikkurser. Kring denna integrering av nytt stoff rådde delade meningar inom lärarkåren och dessa råder fortfarande tre år efter införandet.  Studiens syfte är att sammanställa forskningsresultat om de möjligheter och svårigheter som integrering av programmering i matematikundervisningen medför i ett lärarperspektiv, samt om gynnsamma undervisningsmetoder för integreringen.  Undervisningsmetoderna är kedjeinlärning, scaffolding (stöttning), samarbete och programming by demonstration. I relation till dessa undervisningsmetoder existerar både möjligheter och svårigheter med integreringen. De identifierade möjligheterna är att programmering är motiverande, kreativt, bidrar till kollegialt samarbete och utvecklar elevernas matematiska förmågor. Svårigheterna är tidsbrist, eftersom ytterligare ett kursmoment har lagts till, hur bedömning och anpassning av undervisningen ska ske, bristen på styrdokument och lärares otillräckliga kunskaper om programmering. / In 2017, programming was introduced as a new element in Mathematics education for seven of the Upper Secondary School mathematics courses. Teachers´ reactions towards the integration were ambiguous. Even now, three years after its introduction, this lack of consensus is still prevalent. The purpose of this study is to compile research results regarding the opportunities and difficulties of integrating programming in mathematics teaching from a teacher’s perspective. Furthermore, this study identifies beneficial teaching methods to enable this integration. The teaching methods are chain learning, scaffolding, collaboration and programming by demonstration. The integration of programming in mathematics teaching using any of these methods, however, offers both opportunities and difficulties. The following opportunities were found; programming is a motivating and a creative element in the curriculum, it fosters collaboration between teachers and helps students to develop their mathematical competencies. The difficulties and obstacles found are the lack of time, the problem of adapting mathematics teaching to this new situation and of assessing students’ progress, the lack of statutory guidelines for the integration and teachers’ inadequate knowledge of programming.

Detta är en kvalitativ studie som, med en kritisk ansats och genom intervju med vårdnadshavare, har gett en ökad förståelse för vad ett skolbyte från grundskolan till grundsärskolan kan innebära för elever med autism, utan utvecklingsstörning. Fokus har dels varit på deras mående och syn på sig själva i relation till lärmiljön i de aktuella skolformerna, dels på vad som har lett fram till att deras vårdnadshavare har fattat ett beslut om att flytta sitt barn till grundsärskolan. Som komplement till intervjun, förelåg en analys av dokument som rör elevernas skolgång, som åtgärdsprogram, kontaktböcker, mötesprotokoll och korrespondens med Skolinspektionen. Studien visade på liknande resultat som tidigare forskning har visat, att elever med autism ofta mår dåligt i grundskolan på grund av bristande kompetens hos personalen och bristande stöd för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Den visade också att undervisningsnivån i grundsärskolan i dessa fall, liksom tidigare forskning visar, är för låg för att eleverna ska nå sin fulla potential kunskapsmässigt. I enlighet med tidigare forskning framgick att elevernas och deras vårdnadshavares mående förbättrades avsevärt efter skolbytet, men att det inte ledde till ökad måluppfyllelse. Studien visade också att vårdnadshavarna kände sig tvungna att flytta sitt barn till grundsärskolan, eftersom de upplevde att inget likvärdigt alternativ fanns i grundskolan. Även detta speglar vad som framkommit i tidigare forskning, nämligen att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ofta upplever att de i praktiken inte har ett fritt skolval för sina barn. Det behövs således ökad kompetens inom grundskolan gällande dessa elevers specifika behov. Vi behöver lyfta fram goda exempel och synliggöra brister som finns i vårt nuvarande skolsystem. Det kanske är så att skolnormen är felande? Vårt samhälle är heterogent och i en skola för alla borde normen också vara heterogenitet snarare än homogenitet, däralla ska arbeta med samma innehåll och nå samma mål samtidigt.