Syftet med studien är att få djupare förståelse för förskollärarnas arbetssätt med mångkulturalitet på olika förskolor och på vilka sätt förskollärare gör barn med utländsk bakgrund delaktiga i aktiviteter på förskolan. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor, där en av förskolorna är interkulturellt förskola medan den andra förskola består av en minoritet av barn med utländsk bakgrund. Den interkulturella pedagogiken har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Resultatet på förskola nr ett, visar att förskollärarna arbetar med språkutveckling i syfte att utveckla barns språkliga förmågor genom användandet bilder, TAKK-tecken, digitala verktyg och teater för att belysa för barnen att det finns olika kulturer. På förskola nr två, visar resultatet att förskollärarna är öppna och hittar möjligheter och tillfällen där de kan synliggöra andra kulturer för barnen på förskolan på olika sätt men det förekommer inte så mycket vilket förskollärarna reflekterat kring att det beror på att förskolan inte har barn med utländsk bakgrund.

Följande examensarbete fokuserade på pedagogiken i förskoleklasser som består av mångkultur. Mångkultur har många tolkningar och i detta arbete är det format för barn med utländsk bakgrund och behärskar mer än det svenska språket. Under studiens gång diskuterades mångkulturens synonymer och med hjälp av intervjuerna diskuterades mångfalden och hur pedagogerna arbetar för att skapa en gemenskap mellan barnen och världens som väntar på dem utanför. Socialpedagogik riktar sig främst på inkludering när det kommer till människan och samhället. Inkluderingens motsats är exkludering och det är viktigt att motarbeta för förebygga att barn och ungdomar inte hamnar snett i livet. Enligt forskning är förskolan och skolan en stor och många gånger avgörande skyddsfaktor. Studiens syfte var att ta reda på hur förskolor med mångkulturella barngrupper främjar inkludering, vilka hinder pedagogerna ser i sitt arbete och hur de ser på sitt arbete med barnen och föräldrarna. För att kunna få svar på studiens syfte användes Bronfenbrenners utvecklingekologiska perspektiv som är utvecklat och anpassat för att analysera barnets behov inom olika domäner. Resultatet kopplades även till socialpedagogikens syften och den tidigare forskningen som presenterar olika perpektiv på barnens lekar.

Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem. Lärarkompetensen bör utvecklas så att det kan täcka de nyanlända elevernas behov.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att skapa en pedagogisk planering, riktad mot årskurserna 1-3, med utgångspunkt i det stoff som det historiska Uppåkra erbjuder. Arbetet har initierats på uppdrag av Uppåkra Arkeologiska Center (UAC), och planeringen är tänkt att kunna erbjudas av UAC till de skolklasser som intresserar sig för Uppåkra, och som vill arbeta vidare med området i klassrummet. I samtal med våra kontaktpersoner på UAC valde vi att rikta in oss på de arabiska silvermynt som arkeologerna funnit i samband med utgrävningarna vid Uppåkra. Vi kände att denna nisch gav oss bra möjligheter för att inkorporera och arbeta med de pedagogiska inriktningar Viktigt för oss var att inkludera den interkulturella pedagogiken i planeringen, samt att utnyttja den geografiskt lokala historien för att nå ut till den mer globala historien. Vår strävan var att via planeringen kunna främja ett adekvat och aktuellt historiemedvetande, genom att via interkulturell pedagogik peka på historiska kulturmöten och tidiga former av globalisering.Efter att ha utformat en pedagogisk planering kring den centrala inriktningen – arabiska silvermynt – insåg vi snabbt att resultatet behövde kompletteras med ytterligare lektionspass. Således valde vi att expandera den pedagogiska planeringen, för att inkludera en två relaterade och grundläggande aspekter. Därmed tillkom två lektionspass, som behandlar hur arkeologi fungerar och vad det har för betydelse för historien, samt en övergripande introduktion av det historiska Uppåkra.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A?Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A?Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. I teoretiska utgångspunkterna tas pedagogiska teorier upp, interkulturellt lärande samt pedagogiska läromedel. Resultatet visade brister på elevers svenska språkkunskaper som bidrog till hinder i elevers lärande. Dessutom framgick det från intervjuer att lärarna har för lite hjälp från ledning och ordinarie skolmaterial i sin undervisning. Vi kom fram till att rollspel kan fungera som en metod i konflikthantering.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund. Förutsättningar för ett framgångsrikt värdegrundsarbete utifrån julen och ramadan är kompetensutveckling av lärare samt bildandet av en interkulturell referensgrupp för samtal och diskussion kring olika kulturer, traditioner och religioner som finns på skolan.

In this essay the use of pronouns in educational textbooks teaching Swedish languagehistory, intended for compulsory school (grade 7–9) is examined, the purpose beingto investigate the aspect of interculturality in the texts. The questions asked are:What interpersonal meaning is mediated in the texts, and in what way is thismeaning compatible with an intercultural approach? To answer these questions ananalysis of the use of personal pronouns is carried out, aimed at the interpersonalmetafunction within the framework of Systemic Functional Grammar. Three printedand one digital textbook are examined. The analysis shows that the textbooks to someextent use an address that promotes interculturality, and at the same time tend toreproduce the perception of a Swedish us and a foreign them.

Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

<p>The purpose of this essay is to investigate Swedish as a second language acquisition in a group of students with diverse culturul backgrounds. my intension is to find out if a dialogical posture in teaching with focus on the students earlier knowledge,experianses, thoughts and feelings, will contribute to a teaching enviroment where the students can express them selves and listen to each other. the teachers task is to help the students to explore their own thinking.</p><p>According to the theoretical base of the essay, sucessfull second language asquisition occours in a meaningsfull context through dialogue and interaction between students and teacher as well as between student and student.</p><p>I have used a qualitative method consisting in participating as a teacher in this group of second language learners during four lessons, observing, taking notes and writing diary. The teaching material used during the lessons was a book (fiction but based on a true story) and the dialogue in the group proceeded from the story we read together.</p>