Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. Utifrån de fyra temana, Mångkultur, Värdegrund, Demokrati och Språk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgångspunkt från de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans läroplan och i några samhällslärares tankar kring deras egen undervisning. Lärarnas svar relateras till vad som står i läroplanen och till tankegångarna hos forskarna.En interkulturell pedagogik, läroplanen samt lärarintervjuerna beskriver hur mångfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lärande i vår mångkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgående skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mångfalden för att skapa förståelse inför elevers olikheter. Demokrati- och värdegrundsfrågor behöver diskuteras explicit i samhällsundervisningen. Lärarintervjuerna visar dock på att det behövs tas ännu mer tid i anspråk för detta. Samtalet i undervisningen, framför allt elever emellan, är avgörande eftersom det är genom dessa som det kan skapas en förståelse för varandra samt bredda våra tankestrukturer. Examensarbetet visar till sist på behovet av ett inkluderande vi-språk men också vikten av att medvetandegöra de maktstrukturer som skapar utanförskap.

Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.

BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar. Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98. Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten. Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan. / In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations. It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98. The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work. It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.

<p>I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.</p><p>Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.</p><p>Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten.</p><p>Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan.</p> / <p>In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations.</p><p>It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98.</p><p>The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work.</p><p>It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.</p>

This study is about the work around festivals and traditions that takes place in multicultural preschools. The purpose of this study is to describe and reflect upon the work around festivals and traditions in multicultural preschools from the view of five preschool teachers who are active in their profession.  The purpose is also to investigate which festivals and traditions that are given attention at preschool and for what reason according to the preschool teachers. The method of research chosen in this study is qualitative in the form of individual interviews with the intention of obtaining and interpreting the descriptions and reflections of the informants around the subject. The results will be analyzed from an intercultural perspective. The results show that all investigated preschools celebrate the traditional Swedish festivals Christmas, St. Lucia’s day, Easter and Midsummer, and that these festivals take up lots of space in terms of time and labor. At some of the preschools attention was also given to other festivals from different faiths and cultures out of diversity and a more globalized perspective. The results also revealed that all of the preschool teachers were positive to giving attention to festivals from other faiths and cultures. It was considered to bring an increased understanding and respect for differences between people. It appeared that an operation with increased cultural features would result in the confrontation of some difficulties.

The project of this thesis is to illuminate the teacher perspective on study visits by examining how six religion teachers relate to the study visit method in high school religious education. The research object of the thesis is to investigate whether teachers believe there are viable didactic possibilities and challenges associated with the study visit concept in education, and to define them if present. The results show that the main didactic advantage, as perceived by the teachers participating in this study, lies in the meeting the study visit enables. A meeting may lead to increased insight and understanding of other people’s way of thinking, conceiving and believing. It may result in improved understanding of religiosity in general and religious identity in particular. The teachers also acknowledged that impressions and activities of a study visit may be remembered longer, as such learning methods incorporate our senses more integrally, allowing us to remember them better. The study visit is an experience the students may find useful long after graduation. One didactic challenge teachers identified is that of time and commitment investment for the individual teacher. All participants agreed that a clearly defined aim is imperative to a successful study visit, emphasizing the importance of conducting preparatory work before and after the event. The teachers also identified a didactic challenge regarding representativity. One side of the problem regarded the selection, what religions would be included in the study visits program? It was also a matter of deciding who would be representing an entire religion. The didactic challenge presented by representativity has been prioritized and is linked to theories on sociocultural perspectives on learning and intercultural pedagogy. Viewing teaching methods in a sociocultural perspective, one can conclude that students are absorbing knowledge by making study visits. The difficulty for the teacher lies in identifying what they are learning. Adopting intercultural pedagogy could circumvent this. Students are then equipped with an intercultural awareness. They will have the tools to interpret this meeting in a meaningful way, recognizing the qualities and benefits of a multicultural society. / Syftet med denna uppsats är att belysa ett lärarperspektiv på studiebesök genom att undersöka hur sex religionslärare förhåller sig till metoden studiebesök i religionskunskap på gymnasiet. Uppsatsens forskningsfrågor är huruvida lärarna anser att det finns några religionsdidaktiska möjligheter och utmaningar med att använda sig av studiebesök och i sådana fall vilka. Resultatet visar att de didaktiska möjligheterna lärarna ser är framför allt mötet som ett studiebesök kan generera. Mötet kan ge eleverna insikter och förståelse för andra människors sätt att tänka, tycka och tro samt ge förståelse för människors religiösa identitet och religiositet överlag. Lärarna ser också en möjlighet i att ett studiebesök kan leva kvar längre eftersom de aktiverar fler sinnen och på så sätt enklare fastnar i minnet. Studiebesöket blir då en erfarenhet som eleverna kommer att bära med sig ut i samhället efter examen. En didaktisk utmaning som lärarna beskriver är att det krävs både tid och engagemang för läraren. För att ett studiebesök ska bli lyckat anser alla att det är viktigt att ha ett tydligt syfte med studiebesöket och betonar vikten av både för- och efterarbete. Lärarna såg också en didaktisk utmaning vad gällde representativitet. Problemet handlade dels om urval, alltså vilka religioner och livsåskådningar som skulle få utrymme i studiebesök och vilka som uteblev. Det handlade också om vem som skulle få representera en hel religion. Den didaktiska utmaningen som representativitet innebär har i uppsatsen fått ett särskilt utrymme och kopplats till teorin om sociokulturellt perspektiv på lärande och interkulturell pedagogik. Genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan man konstatera att eleverna lär sig något genom ett studiebesök, svårigheterna för lärarna är att veta vad eleverna lär sig. Att använda interkulturell pedagogik skulle kunna vara ett sätt att hantera denna problematik. Eleverna utrustas då med en interkulturell medvetenhet och får på så sätt redskap för att kunna tolka detta möte på ett mer meningsfullt sätt och därmed se kvalitéerna i ett mångkulturellt samhälle.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där en blandning av olika kulturer integreras. Detta mångkulturella samhälle avspeglar sig inomskolväsendet. Syftet med denna studie är att belysa hur någralärare arbetar i mångkulturella klasser med elever med olika kulturella bakgrunder. Denna studie bygger på en intervjuundersökning med sju undervisande lärare i två olika skolor. Resultatet på denna studie visar sig att lärarna tycker om att undervisa på en mångkulturell skola, där lärarna som vi intervjuat tycker att det är intressant då kommunikation mellan människor med olika bakgrund uppstår på ett effektivt sätt.

Studiens syfte är att ta reda på hur fritidshem arbetar med inkludering av nyanlända elever. Vi har tagit del av fyra erfarna fritidspedagogers upplevelser och reflektioner kring hur de arbetar med inkludering av nyanlända elever. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Anledningen till val av dessa intervjuer är att få en djupare förståelse för hur fritidspedagogerna upplever mottagandet av nyanlända elever. Språket är en röd tråd genom respondenternas svar, de påpekar hur viktigt språket är, vilka hinder som kan förekommer också samt att en snabbare inkludering sker när språket utvecklas. I resultatet framkom att lek och aktiviteter samt samverkan med vårdnadshavarna påverkar nyanlända elevers inkludering. Fritidspedagogerna nämner även att kulturella skillnader kan vara en utmaning, men poängterar även möjligheter i mötet med olika kulturer som en vikitgare aspekt. Även fritidspedagogernas kunskapsutvecklande, både på en individuell nivå och för fritidshemmets verksamhet ansågs betydelsefulla. En annan utmaning som framkom i vårt resultat är kommunikationen, detta då språket är ett hinder både för nyanlända elever samt dess vårdnadshavare. Vidare framkom det av fritidspedagogerna att fritidshemmet är en viktig arena för inkludering där de nyanlända eleverna är i en verksamhet som präglas av socialt samspel och möten, snarare än målstyd verksamhet.

The aim of this study is to explore the perception and experience of treatment and inclusion that Afroswedish parents have of the Swedish preschool. There are a few similar studies on the subject, but they are either coming in from another perspective or are focused on the theoretical aspect of the matter.  The study has been performed through semi structured, qualitative interviews with seven caregivers with an afroswedish background, who have children in the Swedish preschool, or that just have finished it. Throughout the study we have been using a phenomenographic method among an intercultural theory and Foucault’s theory to analyse and understand how different factors are associated and interact with each other, and how they affect the intercultural encounter. The study shows that their experiences vary depending on numerous factors. One of the most significant is that the individual preschools work for inclusion and diversity is dependent for the parent’s perceptions of the preschool and the pedagogues. The experiences of how the pedagogues treat and talk with the parents and the children are also important for the overall impression of the preschools. The study points out the awareness among the preschool staff and their approach to the matter of diversity as the main important factor for equal treatment and inlcusion.