Bakgrund: Det finns idag mycket forskning som visar på fördelarna för hälsa och välbefinnande med regelbunden fysisk aktivitet. Teoretiska modeller har använts framgångsrikt som stöd för att hjälpa personer komma igång med fysisk aktivitet, men ingen tydlig konsensus finns idag kring vad som hjälper personer att vidmakthålla fysisk aktivitet. Denna studie är en del av forskningsprojektet CoDeAc, Co-design of accessibility, som bl.a. jobbar med att skapa en eHälsotjänst för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad personer som blivit rekommenderade fysisk aktivitet av en fysioterapeut, upplever påverkar vidmakthållande. Metod: I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Studiens population var vuxna personer, som genom kontakt med fysioterapeut inom sjukvården blivit rekommenderade fysisk aktivitet. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Elva deltagare i åldern 52-80 år intervjuades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var “Fysiska och psykiska upplevelser”, “Mentala förmågor” och “Omgivningsfaktorer”.  Slutsats: Detta är en mindre intervjustudie med elva deltagare, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Resultatet visade på olika faktorer som påverkar vidmakthållandet av fysiska aktivitet. Resultatet tyder på att det kan underlätta för vidmakthållande om personen känner av de fysiska och psykiska förbättringar som fysisk aktivitet i sig ger. För att nå dit kan stöd och uppföljningar av en fysioterapeut underlätta. Något som också var viktigt var de sociala faktorerna, som att vara fysiskt aktiv i grupp eller tillsammans med någon. / Background: Today there is a lot of research showing the benefits for health and well-being with regular physical activity. Theoretical models have been used successfully as support to help people get started with physical activity, but there is no clear consensus today regarding what helps people maintain physical activity. This study is part of the research project CoDeAc, Co-design of accessibility, which, among other things, works to create an eHealth service for physical activity. Purpose:  The aim of this study was to investigate what people who have been recommended physical activity by a physiotherapist, experiences affect maintenance. Method: In this qualitative study, semi-structured interviews were used for datacollection. The study's population were adults who, through contact with a physiotherapist in healthcare, were recommended physical activity. The material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven participants aged 52-80 were interviewed. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were "Physical and psychological experiences", "Mental abilities" and "Environmental factors". Conclusion: This is a small interview study with eleven participants, so the results should be interpreted with caution. The results showed different factors that influence the maintenance of physical activity. The results indicate that it can facilitate maintenance if the person feel the physical and psychological improvements that comes along with physical activity. To get there, support and follow-up by a physiotherapist can help. Something that was also important were the social factors, such as being physically active in a group or together with someone.

Bakgrund Alla barn i Sverige har rätt till barnhälsovård, vars uppgift bland annat är att följa och stödja barnets hälsa och utveckling. Forskning visar att vaccination är den enskilda orsaken till att sjukdomsutbrott i samhället har minskat. Trots detta råder ibland tveksamhet hos föräldrar att vaccinera sina barn. Bristande kunskap (hälsolitteracitet) hos föräldrar om sjukdomar, vaccin och dess biverkningar har visat sig vara en orsak till tveksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsolitteracitet hos de föräldrar som är tveksamma till vaccination av sina barn. Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats. Data har samlats in från åtta sjuksköterskor i Dalarnas län med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat Resultatet i denna studie visar att de tveksamma föräldrarna vanligen har fått sin information från sociala medier, släkt och vänner vilket skapar en rädsla för att barnet ska få biverkningar av vaccinet eller ett förändrat immunsystem. En del föräldrar har bristande förtroende för sjuksköterskan och vården och lyssnar hellre på information från sociala medier vilket sjuksköterskorna ofta upplever har ”en stark röst”. Sjuksköterskorna önskar mer kunskap och fakta från staten för att kunna delge föräldrarna relevant och tillförlitlig information. Slutsats Samtliga sjuksköterskor i studien är överens om att det är viktigt att visa respekt och förståelse för föräldrarnas åsikter och möta dem på deras nivå för att skapa ett förtroende och därmed bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet. / Background In Sweden every child has the right to child health. The overall goal of Child health care is to monitor and support the child's health and development. Research shows that vaccination is the only reason why disease outbreaks in society have decreased. Despite this, some parents sometimes hesitate to vaccinate their children. A lack of knowledge (health literacy) among parents about diseases, vaccines and their side effects has been shown to be a reason for the hesitation. Aim The purpose of this study is to describe the nurse's experience of health literacy of parents who are hesitant to vaccinate their children. Method The study has been conducted as a qualitative interview study and an inductive approach. Data has been collected from eight nurses in Dalarna by using semi-structured interviews. The data analysing method was thematic according to Braun & Clarke. Results The results of this study show that the nurse is often faced with difficult challenges. The hesitant parents have usually received their information from social media, relatives and friends which lead to a fear that the child will have side effects from the vaccine or a changed immune system. Some parents have little trust in the nurse and the health care system and prefer to listen to information from social media, which the nurse often feels has "a strong voice". The nurses want more knowledge and facts from the state to be able to provide the parents with relevant and reliable information. Conclusions In this study, all the nurses agreed that it is important to show respect and understanding for parents' opinions and meet them at their level to create trust and be able to increase parents' health literacy.

The existing literature extensively covers the demands placed on advertising agencies, yet there is notably less research on how these agencies respond to these demands, especially in a comparative context. In response, this current study aims to investigate how advertising agencies navigate the complex market, where they must adapt to external demands while maintaining their unique identity. The goal is to deepen our understanding of how advertising agencies conduct their operations and handle the challenges posed by the intricate advertising industry. The concept of isomorphism, drawn from institutional theory, represents a significant contribution explaining how organizations tend to adopt similar patterns when influenced by common institutional pressures. This comparative interview study, between advertising agencies in Barcelona and Gothenburg, delves into how these agencies navigate between global and local demands. The findings point to isomorphic patterns among the agencies in these different cities, suggesting their adaptation to global trends. Concurrently, differences in the results indicate the ongoing need for them to tailor their approaches to their respective local contexts.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor som har haft erfarenhet av att vårda äldre som utsatts för våld i nära relation. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde starka känslor och hade behov av stöd från personalgrupp och ledning. Det största upplevda hindret var att inte få samtycke från patienten för att kunna kontakta andra myndigheter. Det saknades kunskap kring att bedöma våldet och att använda screeninginstrument. De flesta upplevde svårigheter kring dokumentation och otydlighet kring möjliga åtgärder. Sjuksköterskorna uttryckte också behov av att utveckla samarbetet med andra myndigheter och ideella föreningar.  Konklusion: Sjuksköterskorna som vårdade äldre som utsattes för våld upplevde starka känslor och hade en vilja att hjälpa. De uttryckte även ett stort behov av kompetensutveckling kring våld i nära relationer bland äldre. / Background: Abuse is a serious threat to the health and well-being of the elderly. There are few studies on the vulnerability of older people and there is a lack of knowledge about how to protect the elderly from being abused.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for elderly people who are exposed to abuse in close relationships. Methods: Semi-structured interviews conducted with seven nurses with experience of caring for elderly people who have been subjected to abuse in close relationships. Data has been analyzed using qualitative content analysis.  Results: The main results showed that the nurses experienced strong emotions and needed support from staff group and management. The largest obstacle perceived was not getting consent from the patient to be allowed to contact other authorities. There was a lack of knowledge about the degree of abuse and how to use screening instruments. Most difficulties where experienced regarding documentation and lack of clarity about possible measures. The nurses also expressed the need to develop cooperation with other government agencies and non-profit associations. Conclusion: The nurses who cared for elderly people who were subjected to abuse experienced strong emotions and had a will to help. They also expressed a great need for skills development around abuse in close relationships among the elderly.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Digitaliseringen av nationella prov i matematik är en pågående utveckling som väcker intresse och oro bland matematiklärare. Denna förändring innebär en övergång från traditionella pappersbaserade prov till digitala prov, vilket påverkar både lärare och elever. Forskning har visat på både fördelar och utmaningar med digitala prov, inklusive frågor om bedömning, tillgängligheten av teknisk utrustning och elevens teknikvana. Därför är det viktigt att förstå matematiklärares uppfattningar och erfarenheter av denna övergång för att effektivt stödja dem och deras elever i den nya digitala miljön. Denna studie syftade till att undersöka matematik lärares uppfattningar om hur digitaliseringen av nationella prov i gymnasieskolans matematik kommer att påverka genomförandet av dessa prov. Genom analys av intervjuer skapas sex tydliga teman relaterade till lärarnas uppfattningar. Genom att tillämpa fenomenografi som det teoretiska ramverket analyseras och tolkas lärarnas perspektiv och upplevelser. Resultaten av studien indikerar att matematiklärare har olika uppfattningar och förväntningar på digitaliseringen av nationellaprov i matematik. Dessa sex teman presenteras i studien: 1. Enklare att rätta: Lärarna ser digitaliseringen som ett sätt att minska rättningsbördan och möjliggöra mer rättvisa bedömningar genom central rättning. Dock finns oro över hur denna centrala rättning ska utföras. 2. Underlättande för elever med svårigheter: Digitaliseringen förväntas gynna elever som har svårt att skriva för hand eller elever med andra svårigheter genom tydligare redovisning och bättre översikt. 3. Teknikkrångel: Lärarna uttrycker oro över tekniska och logistiska problem som kan uppstå vid digitala prov, såsom tillgång till utrustning och nätverksproblem. 4. Mer fokus på tekniken? Det finns farhågor om att elevernas fokus kommer att hamna mer på tekniken än på matematiken, vilket kan påverka provresultaten. 5. Lättare att fuska? Läcker proven? Oro över ökade möjligheter till fusk och för att det ska vara större risk att proven ska läcka med införandet av digitala nationella prov. 6. Oroliga över en stor förändring: Lärarna uttrycker generell oro över den stora förändringen som digitaliseringen av nationella prov innebär, inklusive osäkerhet över hur de själva och eleverna kommer att anpassa sig till denna förändring. Dessa teman visar på både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av nationella prov i matematik, och det är tydligt att lärarna behöver stöd och förberedelse inför denna övergång. / The digitization of national math exams is an ongoing development that raises interest and concern among math teachers. This change involves a transition from traditional paper-based exams to digital ones, affecting both teachers and students. Research has shown both advantages and challenges of digital exams, including issues related to assessment, availability of technical equipment, and students' technological literacy. Therefore, it is important to understand math teachers' perceptions and experiences of this transition to effectively support them and their students in the new digital environment. This study aimed to investigate math teachers' perceptions of how the digitization of national math exams in high school will impact the administration of these exams. Through the analysis of interviews, six clear themes related to teachers' perceptions are identified. By applying phenomenography as the theoretical framework, teachers' perspectives and experiences are analyzed and interpreted. The results of the study indicate that math teachers have varied perceptions and expectations regarding the digitization of national math exams. These six themes are presented in the study: 1. Easier grading: Teachers see digitization as a way to reduce grading workload and enable fairer assessments through centralized grading. However, there are concerns about how this centralized grading will be conducted. 2. Aid for students with difficulties: Digitization is expected to benefit students who have difficulty writing by hand or students with other difficulties through clearer presentation and better overview. 3. Technical problems: Teachers express concerns about technical and logistical problems that may arise during digital exams, such as equipment access and network issues. 4. More focus on technology? There are fears that students' focus will shift more towards technology than mathematics, which may affect exam results. 5. Easier to cheat? Exam leaks? Concerns about increased opportunities for cheating and a greater risk of exam leaks with the introduction of digital national exams. 6. Worries about significant change: Teachers express general concerns about the major change that digitization of national exams entails, including uncertainty about how they and their students will adapt to this change. These themes highlight both opportunities and challenges of digitizing national math exams, and it is evident that teachers need support and preparation for this transition.

This study aims to find out how a selection of upper-secondary Swedish teachers engage their ESL students in critical self-reflection, as well as what their motivations behind these choices are. Specifically, this study aims to provide support for the hypothesis that teachers actively avoid social learning in correlation with critical self-reflection. Through an interview process and analysis, it was found that the interviewed teachers did, in fact, actively avoid social methods and activities when teaching critical self-reflection, due to a variety of reasons. The main motivations behind opting for solitary or individual critical self-reflections were age, group dynamics, student dispositions, and language proficiency.

Syftet med denna studie var att undersöka Instagramanvändares inställningar och attityder till representationen av mänskligt lidande på plattformen Instagram. Tidigare forskning inom samma genre har fokuserat på liknande aspekter kring mänskligt lidande i media. Denna studie tar ett nytt grepp genom att fokusera specifikt på Instagrams roll i denna representation och undersöker hur både plattformen och avsändaren påverkar användarens attityder till mänskligt lidande. I detta sammanhang formulerades tre centrala frågeställningar enligt följande. Hur upplever Instagramanvändare representationen av mänskligt lidande på Instagram? Samt, hur uppfattas olika kommunikativa strategier för att porträttera mänskligt lidande från olika typer av representanter på Instagram? Och slutligen, Hur uppfattar Instagramanvändare att plattformen Instagram och typ av avsändare påverkar representationen av mänskligt lidande? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta individuella användare av Instagram. Studien strävade efter att få en djupgående förståelse för användarnas attityder och upplevelser relaterade till ämnet. Intervjuerna erbjöd rika insikter i hur olika avsändare ser på bilder och texter som porträtterar mänskligt lidande, och hur dessa element samverkar för att forma deras uppfattningar. En viktig del av studien är dess teoretiska ramverk, som kombinerar retorik, sociala-medie logik och de teoretiska begreppen compassion fatigue och distant suffering. Compassion fatigue hänvisar till en minskad förmåga att känna empati efter upprepade exponeringar för andras lidande, medan distant suffering handlar om att uppleva andras lidande på avstånd. Genom att applicera dessa teorier har studien kunnat belysa nyanserade aspekter av hur mänskligt lidande uppfattas på Instagram.  Resultaten visade att användarnas reaktioner varierade beroende på flera faktorer. Vissa respondenter betonade bildens betydelse i ett inlägg, medan andra lade större vikt vid den medföljande texten. Dessa uppdelningar visar att både visuella och textuella element är viktiga för att kommunicera ut budskap på Instagram. Många respondenter uttryckte en preferens för inlägg som var tydliga och konkreta, och som kommunicerar sitt budskap direkt och effektivt. Detta understryker vikten av att skapa engagerande och lättförståeligt innehåll på plattformen. Studien fann också att användarnas förväntningar och tolkningar av inlägg om mänskligt lidande påverkas av både avsändaren och plattformen. Till exempel kan ett inlägg från en välkänd organisation med hög trovärdighet uppfattas som mer autentiskt och trovärdigt, vilket kan påverka användarens emotionella respons. På samma sätt kan Instagrams visuella och interaktiva natur förstärka eller försvaga användarens reaktioner på lidande beroende på hur innehållet presenteras. Sammantaget har denna studie bidragit med värdefulla insikter i hur mänskligt lidande representeras på Instagram. Genom att förstå dessa dynamiker kan kommunikatörer och organisationer bättre anpassa sina strategier för att effektivt nå ut till och engagera sina målgrupper. Studien belyser även behovet av vidare forskning för att utforska dessa fenomen i andra sociala medieplattformar och i olika kulturella kontexter, för att få en ännu djupare förståelse av hur digitala medier formar vår uppfattning av mänskligt lidande i dagens samhälle. / The purpose of this study was to examine Instagram users' attitudes and perceptions regarding the representation of human suffering on the platform. Previous research in the same genre has focused on similar aspects of human suffering in the media. However, this study takes a new approach by specifically focusing on Instagram's role in this representation and investigates how both the platform and the sender influence users' attitudes toward suffering. In this context, three central research questions were formulated as follows: How do Instagram users perceive the representation of human suffering on Instagram? Also, how are different communicative strategies for portraying human suffering perceived by different types of representatives on Instagram? And finally, How do Instagram users perceive that the Instagram platform and type of sender influence the representation of human suffering? To answer these questions, qualitative interviews were conducted with eight individual Instagram users. The study aims to gain an in-depth understanding of users' attitudes and experiences related to the topic. The interviews provided rich insights into how different senders view images and texts portraying human suffering and how these elements interact to shape their perceptions. An important part of the study is its theoretical framework, which combines rhetoric, social media logic, and the theoretical concepts of compassion fatigue and distant suffering. Compassion fatigue refers to a diminished ability to feel empathy after repeated exposure to others' suffering, while distant suffering is about experiencing others' suffering from a distance. By applying these theories, the study has been able to illuminate nuanced aspects of how human suffering is perceived on Instagram. The results showed that users' reactions varied depending on several factors. Some respondents emphasized the importance of the image in a post, while others placed greater emphasis on the accompanying text. These divisions show that both visual and textual elements are important for communicating messages on Instagram. Many respondents expressed a preference for posts that were clear and concrete, and that communicated their message directly and effectively. This underscores the importance of creating engaging and easily understandable content on the platform. The study also found that users' expectations and interpretations of posts about human suffering are influenced by both the sender and the platform. For example, a post from a well-known organization with high credibility may be perceived as more authentic and credible, which can affect the user's emotional response. Similarly, Instagram's visual and interactive nature can enhance or diminish users' reactions to suffering depending on how the content is presented. Overall, this study has provided valuable insights into how human suffering is represented and perceived on Instagram. By understanding these dynamics, communicators and organizations can better tailor their strategies to effectively reach and engage their target audiences. The study also highlights the need for further research to explore these phenomena on other social media platforms and in different cultural contexts, to gain an even deeper understanding of how digital media shape our perception of human suffering in today's society.

Blockmodellen är en matematisk modell som ger visuellt stöd vid textuppgifter. Den har fått stor spridning i Singapore. Modellen har visat sig skapa goda resultat för elevers matematikkunskaper. Syftet med studien är att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter som lärare kan stöta på när de arbetar med blockmodellen, men även hur detta arbete utformas. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer, där svenska lärare i grundskolan intervjuades om deras erfarenheter. Totalt deltog tio lärare, där alla undervisade om blockmodellen i matematik på mellanstadiet. Analysverktygen som användes var en tematisk analys. Med hjälp av CPA-teorin och scaffolding skapades en infallsvinkel på studien. CPA-teorin utgår från att symboler skapar representationer inom exempelvis problemlösning.  Resultatet visade att pedagogerna i den svenska skolan inte ser några större utmaningar med blockmodellen samt att det är ett bra verktyg för alla elever, speciellt för elever med lässvårigheter. Lärarna upplevde att det är en gynnsam metod för elever att lära sig tidigt i grundskolan, för att underlätta elevernas vidare matematikutveckling. Resultatet visade också att lärarna anser att man bör arbeta kollegialt med blockmodellen, både att eleverna arbetar tillsammans, att läraren stöttar eleverna och att lärarna själva arbetar kollegialt med kunniga kollegor. / The Bar Model is a mathematical method that gives visual support. It is spread across Singapore. The model has been shown to produce positive results in student’s mathematical skills. The purpose of this study is to explore the challenges and opportunities that teachers may encounter when working with The Bar Model, but also as how this work is designed. This was done through semi-structured interviews, where Swedish elementary school teachers were interviewed about their experiences. A total of ten teachers participated, all of whom teached according to The Bar Model in mathematics in middle school mathematics. The analytical tool used included a thematic analysis. An analytical approach was created using the CPA-theory and scaffolding. The CPA theory assumes that symbols create representations within, for example, problem solving. The results showed that the teachers in the Swedish school system didn’t perceive any major challenges with The Bar Model, and that it is an effective tool for all students, especially those with reading difficulties. The teachers found it to be a beneficial method for students to learn early in elementary school, to simplify their further mathematical development. The results also indicated that teachers believe collaborative work is important with The Bar Model, both in terms of students working together and teachers supporting students, as well as teachers collaborating with skilled colleagues.

No description available.