Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem och i Sverige utsätts ungefär var fjärde kvinna för våld i nära relation. Våldet som utövas skadar kvinnans hälsa både psykiskt och fysiskt därmed bär hälso-och sjukvården ett stort ansvar i att stödja och identifiera pågående våld. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor i våldsnära relation upplevt vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod ​​En strukturerad litteraturöversikt gjordes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl complete. Tio vetenskapliga granskade artiklar sammanfattades och analyserades med inspiration från Fribergs mall därefter tematiserades resultaten. Resultat ​​Tre huvudteman anträffades; Att bli sedd och bli tagen på allvar, vårdrelationens betydelse och hälso-och sjukvårdens tillgänglighet samt två tillhörande subkategorier. Fynden visade bland annat på att kvinnor vill bli tillfrågade om våld, i en ostörd miljö där vårdpersonalen visar på empati, engagemang och kunskap. En brist på kunskap om våld i nära relation föreligger ofta hos vårdpersonal vilket bidrar till att kvinnorna inte uppmärksammas och bemöts på ett lämpligt sätt. Slutsats ​​Att uppleva våld innefattar flera dimensioner av känslor. Att bli tillfrågad och få stöd från vårdpersonal i denna situation kan bidra till en känsla av hoppfullhet och trygghet i att våga lämna relationen. Stödet och bemötandet av vårdpersonal är grundläggande för att kvinnor i våldsutsatta relationer ska våga öppna upp och söka hjälp för sin situation.​ / Background Domestic violence is a global problem and in Sweden about one in four women are subjected to domestic violence. This violence damages a woman's health both mentally and physically, so the healthcare system has a significant responsibility to support and recognize ongoing violence. Aim ​​The aim was to describe how women in a violent relationship experienced the behavior of healthcare professionals in the healthcare system.​ Method A structured literature review was conducted with searches in the databases Pubmed and Cinahl complete. Ten peer-reviewed articles were summarised and analysed using Friberg's template, and the results were then thematised. Results ​​Three main themes were found: being seen and taken seriously, the importance of the care relationship and the accessibility of health care, as well as two associated subcategories. The findings showed, among other things, that women want to be asked about violence, in an undisturbed environment where healthcare staff show empathy, commitment and knowledge. There is often a lack of knowledge about domestic violence among health professionals, which contributes to women not being recognized and treated appropriately. Conclusions Experiencing violence involves multiple dimensions of emotion. Being asked and receiving support from healthcare professionals in this situation can contribute to a sense of hope and security in daring to leave the relationship. The support and response of healthcare professionals is fundamental for women in abusive relationships to have the courage to seek help for their situation.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem och drabbar främst kvinnor. Våldet kan ha olika uttryck och är förödande för den utsatte. Som sjuksköterska finns det ett stort ansvar att uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda en hjälpande hand. Dock är mörkertalet stort och många kvinnor får aldrig den hjälp som de behöver. Syfte: Att beskriva kunskapsläget om sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska översikter. Litteraturstudien baseras på tolv utvalda artiklar, tio är kvalitativa och två är kvantitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Dataanalysen resulterade i en huvudkategori med två kategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorin Det är personligt har kategorierna Begränsningar i mötet samt Främjande i mötet. Mötet påverkade sjuksköterskorna på ett personligt plan. Något som kunde begränsa sjuksköterskan i mötet var en bristande kunskap, känslomässig börda, tystnadskulturer och normer samt etiska konflikter. Det som kunde främja mötet var erfarenhet och kunskap hos sjuksköterskorna, en välvilja och förståelse samt ett organisatoriskt stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer påverkade dem personligen och mötet väckte olika känslor. Aspekter i samhället och på arbetsplatsen påverkade sjuksköterskors upplevelse och kunde skapa etiska konflikter. / Background: Intimate partner violence is a social problem globally and mainly affetcs women. The violence can have different expressions and is devastating for the victim. As a nurse, there is a great responsibility to notice these women and offering a helping hand. However, the numbers of unreported cases is large and many women never get the help they need. Aim: To describe the state of knowledge about nurses' experiences of encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study is based on twelve selected articles, ten are qualitative and two are quantitative. The searches were made in the databases CINAHL and PubMed. Results: The data analysis resulted in a main category with two categories with seven subcategories. The main category It´s personal has the subcategories Restrictions in the meeting and Promotion in the meeting. The meeting affected the nurses on a personal level. Something that could limit the nurse in the meeting was a lack om knowledge, emotional burden, culture of silence and norms as well as ethical conflicts. What could promote the meeting was the experience and knowledge of the nurses, goodwill and understanding as well as organizational support. Conclusions: Nurses felt that meeting women exposed to intimate partner violence affected them personally and the meeting evoked different emotions. Aspects in society and in the workplace influenced nurses´experience and could create ethical conflicts.

Syftet med den här studien har varit att bidra med ökad kunskap om hur skolkuratorer uppfattar möjligheter och hinder att uppmärksamma unga utsatta för våld i en parrelation och hur skolkuratorer beskriver de egna möjligheterna att stödja unga som är eller har varit utsatta för våld i en parrelation. Syftet har även varit att ge ökad kunskap om hur skolkuratorer samverkar med andra professionella kring våld i ungas parrelationer. För att kunna uppfylla studiens syfte har sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar inom grundskolan och gymnasiet genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området och de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. Studiens resultat visar att synlighet och tillgänglighet uppfattas vara viktiga faktorer för att kunna uppmärksamma unga utsatta för våld i en parrelation. Tidsutrymmet till aktiviteter där skolkuratorn är synlig och tillgänglig för elever uppfattas som en begränsande faktor för att uppmärksamma unga utsatta för partnervåld. Vidare visar studiens resultat att utformningen av stödjande handlingar till unga som är eller har varit utsatta för våld i en parrelation kan knytas till hur ramarna för det skolkurativa uppdraget uppfattas. Samverkan med andra professionella kring våld i ungas parrelationer framstår vara kontextbunden till skolan som skolkuratorn arbetar på och samverkan med socialtjänsten betraktas som möjlig i olika hög grad av olika skolkuratorer. / The purpose of this study has been to contribute to increased knowledge of how school counselors perceive possibilities and barriers to identify young people who have been subjected to intimate partner violence. The purpose has also been to provide increased knowledge on how school counselors collaborate with other professionals regarding youth intimate partner violence. In order to fulfill the purpose of the study, six qualitative interviews with school counselors have been conducted. The interviews have been analyzed with the help of previous research in the field and the theoretical concepts of discretion and collaboration. The study's results show that as a school counselor, being visible and accessible to students is understood to increase the possibilities to identify young people subjected to intimate partner violence. The time available for activities where the school counselor is visible and accessible to students is perceived as a barrier to identifying young people subjected to intimate partner violence. Further, the study's results show that the design of supportive actions for young people who are or have been subjected to intimate partner violence. can be linked to what is within the framework of the school health mission. Collaboration with other professionals regarding youth intimate partner violence appears be context-bound to the school where the school counselor works, and collaboration with social services is considered possible to varying degrees by different school counselors.

Studiens syfte är att undersöka hur mäns våldsutövning i nära relationer beskrivs i tidigare forskning. Detta gjordes genom en litteraturstudie beståendes av elva artiklar. Empirin analyserades genom en tematisk analys. Innehållsanalysen pekade ut flera återkommande kategorier vilket resulterade i fyra huvudteman och flera underteman. Första temat vilka män representeras i forskningen följdes åt av underteman ålder, etnicitet, och socioekonomisk bakgrund. Andra temat våldsutövande mäns förklaringar till våld med underteman kontroll och makt och kontrollförlust. Tredje temat könsnormer med underteman mannens överordning och rättigheter och kvinnans underordning och skyldigheter. Fjärde temat våldsformer med underteman vilka våldsformer beskrivs i forskningen och vilka våldsformer beskrivs inte i forskningen. Studieresultatet pekar ut flera viktiga aspekter i forskningen kring mäns våldsutövande. Däribland att mätinstrumenten för att undersöka våld i nära relationer är begränsade och ger en alltför snäv bild av de former våld kan ta. Utöver detta lyfter studien sexism, tidigare trauman, PTSD, aggressionsproblematik makt- och kontrollbehov som riskfaktorer till att utveckla ett våldsamt beteende. Sammantaget bidrar gällande studie till att ge en fördjupad förståelse för de faktorer som bidrar till att män utvecklar ett våldsamt beteende i nära relationer, hur våldet definieras och hur männen representeras i tidigare forskning. / The aim of the current study is to examine how men's intimate partner violence is described in previous research. This was achieved by performing a scoping review containing eleven articles. The empirical data was analyzed through a thematic analysis. Analyzing the content determined several reoccurring categories resulting in four main themes with further sub-themes. The first theme which men are represented in previous research followed by the sub-themes age, ethnicity, and socioeconomic background. The second theme violent men's reasoning for violence with sub-themes control and power and loss of control. The third theme gender norms with sub-themes men's rights and superiority and women's duties and subordination. The fourth theme forms of violence with sub-themes which forms of violences are included in previous research and which forms of violence are not included in previous research. Several important aspects discerning men's violence were attained in the result of the study. The methods used for measuring intimate partner violence were limited and provided only a narrow view of the expressions of violent acts. Furthermore, risk factors such as male chauvinism, previous trauma, PTSD, anger issues and the need for power and control are linked with the possibility of developing a violent behavior. Finally, the current study provides an extended understanding of which factors may lead to the development of men's intimate partner violence, the definitions of domestic violence and the representation of these men in previous research.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning kring våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vilka faktorer som påverkat deras beslut i att stanna eller lämna en våldsam relation, samt vad som har ökat deras förutsättningar att lämna relationen. Detta besvarades med forskningsfrågorna: “Vilka faktorer påverkar att en kvinna stannar kvar i eller lämnar en relation där det förekommer våld?” och “Vad ökar förutsättningarna för att lämna en relation där det förekommer våld?”. De vetenskapliga artiklar som användes till resultatet baserades på kvalitativa studier som intervjuat kvinnor som har erfarenhet av att utsättas för partnervåld och som antingen har valt att stanna i eller lämna relationen. En innehållsanalys användes för att analysera resultatet. De teorier som användes var intersektionalitet och normaliseringsprocessen, för att få en ökad förståelse för hur dessa teorier förklarar processen gällande förutsättningarna för ett uppbrott. Resultatet visade att beslutet att stanna i eller lämna relationen påverkas av bland annat kvinnornas tillgång till stöd, om de har barn och vilka känslor de har inför situationen. De faktorer som resultatet visade ökade förutsättningarna för att lämna är kvinnans ekonomiska förutsättningar att försörja sig själv och landets lagar och normer. Den slutsatsen som drogs var att det är högst individuellt vad som påverkar om en kvinna väljer att stanna i eller lämna relationen, men att ökade förutsättningar att lämna inte garanterar att kvinnan väljer att genomföra uppbrottet, då andra faktorer kan spela in. / The purpose of this essay was to compile research on abused women's experiences of which factors influenced their decision to stay or leave a violent relationship, as well as what they think has increased their chances of leaving the relationship. This was answered with the research questions: "Which factors influence whether a woman stays in or leaves a relationship where there is violence?" and "What increases the conditions for leaving a relationship where there is violence?". The scientific articles used for the results were based on qualitative studies that interviewed women who have experienced partner violence and who have either chosen to stay in or leave the relationship. A literature analysis was used to analyze the results. The theories that have been used are intersectionality and the normalization process, to gain an increased understanding of how these theories affect the process to leave the abusive relationship. The results showed that the decision to stay in or leave the relationship is influenced by, among other things, access to support, their children and what feelings they have about the situation. The results showed that conditions like the woman's financial conditions and the country's laws and norms increased the chance of leaving. The conclusion drawn is that it is highly individual what affects a woman to stay or leave the relationship, but that conditions that increase her opportunity to leave does not necessarily guarantee that the woman chooses to carry out the breakup, since other factors can play a part in her decision.

We have investigated social workers' work with women living in dual vulnerability, namely women who are both subjected to intimate partner violence and have substance abuse problems. Through interviews with social workers from Stockholm County, we have gained insights into their perceptions and experiences, as well as the challenges and conditions that affect their work. In our study, we used a qualitative research method focusing on hermeneutics to deeply explore social workers' experiences of working with intimate partner violence and substance abuse. We applied thematic analysis to systematically identify and analyze key themes from the data collection, which facilitated a detailed interpretation of their professional perspectives. The study showed that working with women in dual vulnerability is particularly difficult and demanding. Women in dual vulnerability often have more extensive and severe needs than those who only live with violence or abuse. The social workers emphasized the importance of building trust and creating a safe environment for abused women, as many have previous experiences of betrayal and lack of trust. Long-term commitment and continuity of contact are crucial for providing effective support. Cross-professional collaboration among various actors such as women's shelters, treatment centers, and healthcare proved to be central to offering holistic support. The conditions for providing adequate support are affected by the availability of resources such as time, personnel, and education. Many social workers experience that they have limited resources, which can hinder their ability to provide effective help. Continuous training is also important for addressing the specific needs of women in dual vulnerability. Working with women who are both substance abusers and victims of violence differs from working with women who only experience violence or abuse in several ways. It requires a broader and more integrated approach, a higher degree of flexibility and adaptability, as well as a greater emotional burden. Social workers need to handle multiple problem areas simultaneously and be creative in their solutions. By highlighting the specific needs and challenges that social workers face in their work with women in dual vulnerability, this study has contributed to a deeper understanding of how support efforts can be developed and improved. To enhance working conditions and the effectiveness of support, more resources, better training, and improved collaboration between various actors are required. We hope that our research can contribute to the development of more effective methods and strategies within social work to improve support for this vulnerable group. / Vi har undersökt socialsekreterares arbete med kvinnor som lever i dubbel utsatthet, det vill säga kvinnor som både utsätts för våld i nära relationer och har missbruksproblem. Genom intervjuer med socialsekreterare från Stockholms län har vi fått insikter i deras uppfattningar och erfarenheter, samt de utmaningar och förutsättningar som påverkar deras arbete. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsmetod med fokus på hermeneutik för att djupgående utforska socialsekreterares erfarenheter av arbete med våld i nära relationer och missbruk. Vi tillämpade tematisk analys för att systematiskt identifiera och analysera centrala teman från datainsamlingen, vilket underlättade en detaljerad tolkning av deras professionella erfarenhet. Studien visade att arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet är särskilt svår och krävande. Kvinnor i dubbel utsatthet har ofta mer omfattande och svåra behov än de som endast lever med våld eller missbruk. Socialsekreterarna betonade vikten av att bygga förtroende och skapa en säker miljö för våldsutsatta kvinnor, då många har tidigare erfarenheter av svek och bristande tillit. Långsiktigt engagemang och kontinuitet i kontakten är avgörande för att kunna ge effektivt stöd. Tvärprofessionellt samarbete mellan olika aktörer som kvinnojourer, behandlingshem och sjukvård visade sig vara centralt för att kunna erbjuda ett holistiskt stöd. Förutsättningarna för att ge adekvat stöd påverkas av tillgången till resurser som tid, personal och utbildning. Många socialsekreterare upplever att de har begränsade resurser, vilket kan hindra deras förmåga att ge effektiv hjälp. Kontinuerlig fortbildning är också viktig för att kunna hantera de specifika behoven hos kvinnor i dubbel utsatthet. Arbetet med missbrukande och våldsutsatta kvinnor skiljer sig från arbetet med kvinnor som endast lever med våld eller missbruk på flera sätt. Det kräver en bredare och mer integrerad ansats, högre grad av flexibilitet och anpassningsförmåga samt en större emotionell belastning. Socialsekreterarna behöver hantera flera problemområden samtidigt och vara kreativa i sina lösningar. Genom att belysa de specifika behov och utmaningar som socialsekreterare möter i arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet, har denna studie bidragit till en djupare förståelse för hur stödinsatser kan utvecklas och förbättras. För att förbättra arbetsförhållandena och effektiviteten i stödet krävs mer resurser, bättre utbildning och förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till utvecklingen av effektivare metoder och strategier inom socialt arbete för att förbättra stödet för denna utsatta målgrupp.

This study investigated associations between professional groups in adolescents' surroundings and their assessments of violence in adolescent intimate relationships. The methodological approach involved quantitative surveys, each containing 4 vignettes that manipulated social categories such as gender, age, and type of violence. In total, 108 vignettes were spread across 27 surveys. Teachers and social workers (n=36) participated, with a response rate of 55.6%. Generalised estimating equations (GEE) models were used to analyse three outcomes: severity, violence assessment, and reporting tendency. The results showed significant differences based on gender and type of violence but not age. Social workers were more likely to report the violence compared to teachers, but all respondents assessed the violence as equally severe. Practical implications include whether the school has the right tools to work preventively with healthy relationships and intimate partner violence. Social work can help develop preventive measures at an early age in collaboration with schools. / I denna studie undersöktes associationer mellan yrkesgrupper i ungdomars omgivning och deras bedömningar av våld i ungdomars nära relationer. Det metodologiska tillvägagångssättet involverade kvantitativa enkäter, var och en innehållande fyra vinjetter som manipulerade sociala kategorier som kön, ålder och typ av våld. Totalt fördelades 108 vinjetter på 27 enkäter. Lärare och socialarbetare (n=36) deltog, med en svarsfrekvens på 55,6%. Generalised estimating equations (GEE) användes för att analysera tre utfall: allvarlighetsbedömning, våldsamhetsbedömning och anmälningsbenägenhet. Resultatet visade signifikanta skillnader baserat på kön och typ av våld men inte ålder. Socialsekreterarna var mer benägna att anmäla våldet jämfört med lärarna, men alla respondenter bedömde våldet som lika allvarligt. Praktiska implikationer är bland annat om skolan har rätt verktyg för att arbeta förebyggande med sunda relationer och våld i nära relationer. Socialt arbete kan bidra till att utveckla förebyggande åtgärder i tidig ålder i samarbete med skolan.

Det saknas forskningsunderlag kring våld i nära relation mot äldre kvinnor. Det leder till en kunskapslucka gällande på vilka sätt äldre utsätts och hur de uppfattar sina möjligheter att ta sig ur en våldsam relation. Hemtjänstpersonal träffar ofta de äldre dagligen i de fall där de har dagliga insatser och kan få en bild av hur situationen ser ut, samt i vissa fall en tillitsbaserad relation med den enskilde. Resultatet visar att hemtjänstpersonal saknar utbildning och kunskap om våld i nära relationer och sällan upptäcker om våld förekommer i kundernas parrelationer. I fall där en av parterna har demenssjukdom kan våldet lättare upptäckas. Verksamheterna har gjort försök till en fungerande samverkan med socialtjänsten i kommunen, med varierande resultat. Intersektionalitetsperspektivet och systemteori har använts tillsammans med informanternas upplevelser för att belysa faktorer kring det bristande forskningsläget gällande äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. / The lack of research data on intimate partner violence against older women indicates a knowledge gap regarding how the women are exposed and how they perceive their opportunities to get out of a violent relationship. Home care staff often meet the elderly daily and can get a picture of what the situation looks like, as well as create a trust-based relationship with the individual. The results show that home care staff lack training and knowledge about intimate partner violence and rarely discover if violence occurs. In cases where one of the parties has dementia, the violence is easier to detect. Home care services have not been able to establish cooperation with social services in the municipality. The intersectionality perspective and systems theory have been compared with the informants' experiences to highlight factors surrounding the lack of research concerning older women exposed to intimate partner violence.

The discourse about intimate partner violence often centers around men’s homicide against women, whereas women’s homicide against men is a topic that rarely receives attention. Hence, this study aims to investigate how female perpetrators of intimate partner homicide rationalize their reasons for committing the act. To address the purpose of the study, the following research questions have been formulated: How do women rationalize committing intimate partner homicide? Which accounts do women use in the court in their reasonings of committing intimate partner homicide? The study does not intend to explain influencing factors but rather to understand the women’s reasonings. The empirical data consists of preliminary investigation protocols. Womens interrogations have been analyzed through qualitative text and thematic analysis. Scott & Lyman’s (1968) theory of accounts and a feminist perspective consisting of Hunnicutt’s (2009) approach to patriarchy within the context of criminology has made up the theoretical framework of the study. Some key findings concern the women’s intimate relationship with the victims. Common in all but one case is that the intimate relationship was characterized by violence, control, and dominance, which urged the women to find a way out of the situation. In most cases, the act was not intentional in the sense that the violence would have a deadly outcome, but rather that the women felt the need to use violence in different situational contexts. The result suggests that the woman, as a victim of intimate partner violence committed homicide in self-defense, as revenge, or as an accident caused by fear. The results also include a case that stands out from the rest, where the relationship was not characterized by any violence or dominance, but where the woman rationalized the homicide as a humanitarian deed.

Studien syftade till att undersöka studenter vid Örebro universitets uppfattningar om allvarlighetsgraden av fysiskt våld, som utförs i nära heterosexuella parrelationer, beroende på könet på förövaren. Uppfattningarna undersöktes genom en webbaserad enkätundersökning innehållande vinjetter med fiktiva scenarion. Respondenterna (N = 107) fick ta del av ett scenario där förövaren antingen var en man eller en kvinna. Respondenterna tillhandahölls frågor tillhörande scenariot för att mäta uppfattningarna. Resultatet av studien visade signifikanta resultat gällande allvarlighetsgrad av våldet baserat på förövarens kön. Studenterna uppfattade situationen allvarligare när mannen var förövare gällande; 1) syn på incidentens allvarlighetsgrad, 2) syn på förövaren och 3) syn på den utsatta. Studiens resultat diskuterades med teoretisk utgångspunkt i könsmaktsordningen. Förståelsen för hur förövarens kön påverkar uppfattningarna om allvarlighetsgraden av våldet är viktigt för att förstå våld i nära relation som ett samhällsproblem i syfte att arbeta brottsförebyggande. Ökad kunskap inom området bidrar till att minska diskriminering och stigmatisering gällande förövare och utsatta oberoende av könstillhörighet. / The aim of this study was to examine students’ at Örebro University perceptions regarding the severity of physical violence in heterosexual intimate relations based on the gender of the perpetrator. The perceptions were examined through a web based survey containing vignettes with fictional scenarios. The participants (N = 107) received a scenario where the perpetrator was either male or female. The participants were then provided with follow up questions to measure their perceptions of the scenarios. The result of the study showed significant results regarding the severity level of the violence based on the gender of the perpetrator. The students' perceptions showed that the situation was considered more severe when the male was the perpetrator regarding; 1) severity of the situation, 2) perception regarding the perpetrator and 3) perception regarding the victim. The results of the study were discussed in relation to the theory of gendered power structures. The comprehension of how the gender of the perpetrator correlates with perceptions of severity of violence is important in understanding intimate partner violence as a societal issue in order to be able to prevent it. Increased awareness in the field contributes to reducing discrimination and stigmatization regarding perpetrators and victims, regardless of their gender.