Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?   Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.   Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.

Hallengren, L. Sugardaddies – en kvalitativ studie om erfarenheter av sugardating. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för socialt arbete, sexologi, 2019. Syftet med studien är att undersöka mäns erfarenheter av sugardating i rollen som sugardaddy. Mer specifikt syftar studien till att belysa deras syn på sugardating i relation till kön och makt. Materialinsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med män som har erfarenhet av sugardating i form av att vara sugardaddy. Studien bygger på kvalitativ metod och det insamlade materialet har transkriberats, tematiserats och analyserats. Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i postmodernismen och det senmoderna samhällets snabbt föränderliga karaktär med fokus på intimitet och kommers. Det finns ingen överensstämmande samhällelig bild av fenomenet sugardating och beskrivningarna av det går isär. Medan vissa aktörer menar att det handlar om prostitution menar andra att det bör definieras som relation och den sammantagna bilden positionerar sugardating i gråzonen mellan dessa två. På gråzonsskalan mellan relation och prostitution så kan vi inom sugardating med största sannolikhet hitta både socialt accepterade former av det och samhälleligt kriminaliserade former av det. De huvudsakliga resultaten i denna studie visar på att det hos informanterna finns en ambition att inom sugardatingkonceptet skapa långvariga relationer som bygger på ömsesidighet och frivillighet där båda parter får ut vad de önskar av relationen. Det handlar om att ha en relation där förutsättningarna är överenskomna sedan innan och där parterna är aktiva i förhandlingen för att få sina individuella önskemål tillgodosedda. För några handlar det om att ha en okomplicerad relation där man kan lägga energi på de positiva aspekterna av att vara med en annan människa, för någon annan handlar det om att få vara sexuellt och relationellt med personer som är yngre än en själv. Oavsett anledning till att engagera sig i sugardatingrelationer så förhåller sig informanterna till samhälleliga normer i hur de förstår och reflekterar kring sina erfarenheter. De strukturella förutsättningarna och samhällets normer påverkar hur informanterna förstår sina erfarenheter på individuell, relationell och kontextuell nivå. / Hallengren, L. Sugardaddies – a qualitative study on experiences of sugardating. Master in sexology 30 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social science: Sexology, 2019. The purpose of the study is to investigate men's experiences of sugar dating in the role of sugar daddy. More specifically, the study aims to shed light on their views on sugar dating in relation to gender and power. The material collection consists of five semi-structured interviews with men who have experience of sugar dating in the role of being a sugar daddy. The study is based on qualitative method and the collected material has been thematised and analyzed. The theoretical framework is based on postmodernism and the rapidly changing nature of late modern society with focus on intimacy and commerce. There is no consistent social picture of the phenomenon sugar dating and the descriptions of it are disintegrating. While some actors think it is about prostitution, others think it should be defined as a relationship and the overall picture positions sugar dating in the gray zone between these two. Within this gray zone between relationship and prostitution, we can most likely find both socially accepted forms of sugar dating and criminalized forms of it. The main results of this study show that there is an ambition among the informants to create long-term consensual and unforced relationships, in which both parties get what they want from the relationship. It is about having a relationship where the conditions have been agreed upon before and where the parties are active in the negotiation in order to fulfill their individual wishes. For some, it's about having an uncomplicated relationship where you can put energy on the positive aspects of being with another person, for someone else it's about being sexual and relational with people younger than yourself. Whatever the reason for engaging in sugary dating relationships, informants relate to societal norms in how they understand and reflect on their experiences. The structural conditions and societal norms influence how informants understand their experiences on an individual, relational and contextual level.

Verklighet och fiktion betraktas ofta som varandras motpoler, det verkliga i kontrast till det påhittade. När någon bryter dessa konventioner skapas reaktioner. Den här studien utforskar det filmtekniska greppet direkt tilltal, fenomenet som implicerar att ‘bryta den fjärde väggen’. Syftet med den här studien är att undersöka hur direkt tilltal används i TV-serien Fleabag (BBC, 2016) och hur det fungerar som retoriskt verktyg inom ett narrativ. Genom en kvalitativ metod kommer första tillfället av direkt tilltal, samt sista användningen av fenomenet, analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av visuell retorik: actio retorik, parasociala relationer och teorier kring direkt tilltal. Genom multimodala transkriberingar av vardera scen och respektive retorisk analys resulterar studien i att karaktärens direkta tilltal går att tolkas som retoriska verktyg. Genom actiotillgångar och kvaliteter, samt ethos och pathos, bygger Fleabag upp en autentisk attityd och vinner över åskådaren genom intimitet.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av sitt föräldraskap, sin parrelation, sin intimitet och sitt sexliv när man har barn med autism och ADHD. Syftet är även att undersöka om det finns något samband mellan föräldraskapet, parrelationen, intimiteten och sexlivet hos dessa föräldrar. Om det finns något sådant samband så är syftet även att försöka förstå detta samband. Empirin bygger på semi-strukturerade intervjuer av 10 föräldrar, 7 kvinnor och 3 män, som har levt eller lever med en partner och som är föräldrar till barn 4–20 år med autismdiagnos eller barn med autismdiagnos och ADHD. Analysen bygger på systemteori (Johnsen & Torsteinsson, 2015, Lundsbye, 2010 med flera), den interpersonella metoden för intimitet (Reis och Shaver, 1988) samt begreppet intimitet (Moss & Schwebel, 1993). Analysen visar, tolkat med hjälp av systemteorin, att föräldrarna sitter fast i samma omvårdnadsbehov som föräldrar har till små barn samt har svårt att vara i partnerrollen då de tvingas vara i föräldrarollen hela tiden. Analysen visar även, tolkat med hjälp av den interpersonella modellen för intimitet (IPM) samt begreppet intimitet, att föräldrarna har svårt att få till en intimitet i sin parrelation, känna sexlust samt få till ett aktivt sexliv. / This qualitative study aims to investigate parents' experiences with parenting, marital relationships, intimacy and sex life when they have children with autism and children with autism and ADHD. The study also aims to investigate whether there is any connection between parenthood, the marital relationship, intimacy and the sex life of these parents. If there is any such connection, the purpose is also to try to understand this connection. The empirical data is based on semi-structured interviews of ten parents, seven women and three men, who live with or have  lived with a partner and who are parents of children 4-20 years old who have autism or children with an autism diagnosis and ADHD. The analysis is based on systems theory (Johnsen & Torsteinsson, 2015, Lundsbye, 2010 et al.), the interpersonal method of intimacy (Reis and Shaver, 1988) and the concept of intimacy (Moss & Schwebel, 1993). The analysis shows, interpreted with the help of systems theory, that the parents are stuck in the same care needs as parents have for young children and have difficulty being in the partner role as they are forced to be in the parental role all the time. The analysis also shows, interpreted with the help of the interpersonal model of intimacy (IPM) and the concept of intimacy, that the parents have difficulty achieving intimacy in their relationship, feeling sex drive and achieving an active sex life.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa är två begrepp som hör samman. Sexualitet innebär närhet och kontakt medan sexuell hälsa innebär att det ska vara tryggt och säkert att utföra sexuella aktiviteter. Cervix tillhör kvinnans inre reproduktionsorgan. Globalt sett är cervixcancer en av den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mortaliteten är högre i utvecklingsländer än industriländer. Humant papillomvirus, HPV, är en av de bidragande faktorer till cervixcancer där kirurgi, cytostatika och strålbehandling är olika typer av behandling. Ett cancerbesked kan ge upphov till reaktioner som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer. Metod: Denna litteraturöversikt sammanställdes genom insamling av material från tidigare forskning inom ett vårdvetenskapligt kunskapsområde. Tio stycken vetenskapliga artiklar som berör cervixcancer och sexualitet ligger till grund för resultatet. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod för att slutligen sammanfattas i huvudteman och underteman i en litteraturöversikt.  Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; Fysiska aspekter, Psykiska aspekter och Sociala aspekter. Resultatet visade att kvinnans sexualitet och sexuella hälsa påverkas i samband med cervixcancer. Positiva upplevelser som uttrycktes var att kvinnor uppskattade sexuella aktiviteter mer efter sjukdomen och negativa upplevelser som rapporterades var att kvinnor inte vågade utföra sexuella aktiviteter där samlagssmärta var en orsak. Sexuella hinder påverkade den sexuella funktionen och skapade oro hos kvinnorna. Behandlingen av cervixcancer påverkade kvinnan genom olika kroppsliga förändringar och obehag vid samlag.  Diskussion: De fysiska aspekterna påverkar kvinnans sexualitet och identitet. Ett behov av kunskap kring cervixcancer relaterat till sexualitet kan urskiljas hos kvinnorna, där sjuksköterskans ansvar är att tillhandahålla kvinnorna med denna information. Sjuksköterskan kan ta hjälp av Virginia Hendersons behovsteori och Cancercentrums Vårdprogram. / Background: Sexuality and sexual health are two concepts that belong together. Sexuality means proximity and contact while sexual health means that it is safe and secure to perform sexual activities. Cervix is a part of women's inner reproductive organs. Cervical cancer is globally seen as one of the most common forms of cancer amongst women where pain is a late symptom of cervical cancer. Mortality is higher in developing countries than industrialized countries. Human papillomavirus, HPV is the most common cause of cervical cancer, where surgery, cytostatic and radiation therapy are different types of treatment. Cytological changes do not always mean cancer. Getting a cancer message can induce emotional reactions such as anxiety, anger and concern. At different coping strategies; Active and passive, the woman can adapt to the new life situation. A cancer diagnosis can develop reactions that affect both the physical and the mental health. Aim: The purpose was to highlight women’s sexual health after diagnosis of cervical cancer. Method: This literature review was compiled by collecting material from previous research within a healthcare knowledge area. Ten scientific articles related to cervical cancer and sexuality are the basis for the outcome. The material was reviewed and analyzed according to Fribergs method and finally summarized into mainthemes and subthemes in a literature review. Results: The result is presented in three main themes; Physical aspects, Mental aspects, and Social aspects. The results showed that cervical cancer affected women’s sexuality and sexual health. Positive experiences expressed by the women were an increased estimation on sexual activity after the disease. While negative experiences that were reported was a fear of performing sexual activities where dyspareunia was a cause. Sexual barriers affected the sexual function and created a concern among the women. The treatment of cervical cancer affected the woman through various bodily changes and discomfort during sexual intercourse.   Discussion: The physical changes that the woman experience is affecting her sexuality and identity. A need for knowledge about cervical cancer related to sexuality was noted in the women, where the nurse's responsibility is to provide women with this information. Virginia Henderson's behavior theory and the Cancer center care program may be a support for the nurse.

The purpose of this study is to broaden, expand and enrich the understanding of intimacy. To achieve this purpose, three framing questions will be proposed; How is intimacy practised in friendship and love relationships, What similiraties respectively differences exists in the ways of practising intimacy in friendship and love relationships, finally What social significances is intimacy built upon? A qualtitative researchmethod, interviewing 6 collegestudents was performed. Respondents statements forms the main empirical material, statements whch subsequently was ananlysed from theory. Theoretical choices are Anthony Giddens concepts of the pure relationship and confluent love. Further theoretical choices makes Georg Simmels concepts of exchange, dyad and intimacy. Finally David Morgans 'doing perspective' and dimensional proposal on the concept of intimacy forms an important theoretical choice. Important conclusions are that intimacy in friendship and love relationships is practised by revealing private emotions, thoughts and earnest sides of ones self. Largest differences in the ways of doing intimacy was that love relationships were privileged with larger exclusivity of revealing earnest sides of ones self. Secondary findings was that intimacy appeared to be a gendered practice and also that mutualness and the dyad formed social significances for practices og intimacy to be built upon.

Currently, men’s responsibility is the focus of much of the public talk on gender equality in Sweden.This has given rise to a number of organisations carrying the overall ambition to include menin what has traditionally been regarded as a women´s issue. One of these initiatives is called #killmiddag,”dinner for guys”, and can be understood as a call out for men to get together and have intimateconversations with each other in order to free themselves from destructive masculinitynorms. In this thesis, the feminist equality initiative #killmiddag is scrutinized with the aim to findwhat possibilities and restraints the initiative might give rise to in regards to issues connected togender equality. The empirical material consists of the initiatives conversational guides and instructionsalong with a number of press articles published between the years of 2016-2018. In order toanalyze this material, specifically the role of conversations, experience and emotions this thesis usesresearch about therapeutic discourse and how this is linked to contemporary ideals about intimacy.This analysis focuses on how problems and solutions are articulated discursively, and how categorieslike ”gender equality” is filled with meaning. Using research concerning the effects of marketbasedforms of governing, my goal is to further contribute to a discussion about what happens with”gender equality” when market rationalities come to replace conflicting interests in politics. Assistedby a poststructuralist approach this thesis highlights some of the problems in using personalexperience as a source of objective knowledge, and how the use of emotions and intimacy, withtheir inbuilt epistemological fragility, might not necessarily be considered apt when striving for politicalchange.

This thesis focuses on the intersections of masculinity, old age and sexuality from the perspectives of old men themselves, how they understand and experience sex and sexuality in later life. The study uses qualitative in-depth interviews and body diaries, an exploratory method that asked men write about their bodies in everyday life. Twenty-two men, born between 1922 and 1942, participated in the study. The aim of the thesis is two-fold: firstly, to study sexual subjectivities of old men, how old men articulate and make meaning around sexuality in later life. Secondly, the study aims to explore theoretically what a male body may become in relation to ageing; in what ways the ageing male body could be a site for rethinking masculinity and the male body. This aim was inspired by feminist theories in dialogue with the deleuzian concept becoming. Similarly to gender, age is understood to take shape and become intelligible in social and cultural contexts. Furthermore, the thesis stresses the significance of the specificities of the ageing body to the shaping of masculinity, sexuality and subjectivity. The body is therefore discussed as an “open materiality”, beyond the binaries of culture and nature/materiality. This thesis discusses the concepts intimacy and touch as central to how old men’s sexual subjectivities take shape, allowing for alternative conceptualisations of sexuality beyond erection and intercourse. Intimacy and touch are understood and discussed in several different ways. By orienting themselves to touch and intimacy the old men emerged as more mature, unselfish and with more serene sexual desires. This also involved them distancing themselves from the younger man/other men, whom they perceived as more selfish, inconsiderate and with stronger sexual desires. Intimacy and touch could in this respect be understood as resources for shaping desirable heterosexual masculinity. An orientation to intimacy and touch enabled old men to appear as neither asexual nor as “dirty” old men. But the study also suggests that a turn to intimacy and touch may open up possibilities for rethinking and reconfiguring sexuality, masculinity and the male body. The ageing body then need not be understood as an obstacle but as an enabling site that provides opportunities for intimacy and touch. Moreover, the thesis presents affirmative old age as an alternative conceptualisation of old age, beyond both the discourses of successful ageing and the discourses of old age as negativity and decline. As a theory of difference and bodily specificity, affirmative old age may be of interest for further feminist theorising. / Denna avhandling undersöker maskulinitet, hög ålder (jmfr. engelskans old age) och sexualitet med utgångspunkt i äldre mäns egna erfarenheter av och sätt att skapa mening kring sex och sexualitet på äldre dar. I studien har 22 män födda mellan 1922 och 1942 deltagit. Studien bygger på två metoder, kvalitativ djupintervju samt den explorativa metoden kroppsdagböcker, där män ombetts skriva dagbok kring upplevelser av kroppen i det dagliga livet. Studien har två övergripande syften, dels ett empiriskt: att studera sexuell subjektivitet hos äldre män; mäns erfarenheter och förståelser kring sex och sexualitet när man är/blir gammal. Dels ett mer teoretiskt syfte: att utforska nya och skilda sätt att tänka och förstå maskulinitet och den manliga kroppen, vad den manliga kroppen kan bli i relation till åldrande. Det senare syftet har inspirerats utifrån feministisk teori och det deleuzianska begreppet blivande. I studien betraktas ålder och att bli gammal på liknande sätt som genus och sexualitet som något som skapas och blir begripligt socialt och kulturellt. Studien betonar dock även betydelsen av den åldrande kroppens särdrag för hur maskulinitet, sexualitet och subjektivitet kan förstås och skapas. Kroppen diskuteras därför som en ”öppen materialitet”, bortom binära uppdelningar mellan kultur och natur/materialitet. I avhandlingen diskuteras intimitet och beröring som centrala begrepp för hur äldre mäns sexuella subjektivitet tar form, som alternativa sätt att förstå sexualitet bortom erektion och samlag. Intimitet och beröring kan förstås på flera olika sätt. Å ena sidan som resurser genom vilka män kan framstå som önskvärda män. Genom att tala om sig själva som mer hänsynstagande, mogna och osjälviska och genom att distansera sig från den yngre mannens/ andra mäns mer egoistiska och starka sexuella lust, framstår den äldre mannen som lagom sexuell, som varken asexuell eller ”snuskgubbe”. Men intimitet och beröring kan även förstås som något som omskapar och ger nya innebörder åt maskulinitet, den manliga kroppen och sexualitet. Kroppens åldrande behöver då inte nödvändigtvis betraktas som ett hinder utan som något som kan skapa nya möjligheter till intimitet och beröring. I avhandlingen presenteras även begreppet affirmative old age, affirmativt åldrande, som ett alternativt sätt att förstå och diskutera hög ålder bortom både diskurser om framgångsrikt åldrande och diskurser om hög ålder som negativitet och förfall. Som en teori om skillnad och kroppens särdrag kan affirmative old age vara av tänkbart intresse för vidare feministisk teoretisering.

Detta är en studie vars syfte ämnar till att undersöka vilken roll vårdpersonal har i att ge de äldre möjligheter till sexualitet under tiden de är boende på äldreboende samt hur de arbetar med äldres sexualitet. Vår ambition är att ta reda på hur vårdpersonal bemöter och arbetar med frågor som rör de äldres sexualitet samt vilka förutsättningar det finns för intimitet på äldreboenden. För att utforska detta valde vi att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med vårdpersonal yrkesverksamma vid ett antal olika äldreboenden i Stockholm med omnejd. Den insamlade empirin har därefter analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teori om fält och doxa.                       Studiens huvudresultat visar att äldres sexualitet ses som en ickefråga och att frågan därför inte aktivt arbetas med. Studien visar även att det går att lokalisera en rådande doxa på det här fältet som i sin tur påverkar vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonal ser äldres sexualitet som privat och undviker därför gärna att prata om det. Eftersom vårdpersonal har denna syn påverkar det även vilka anpassningar det görs i den fysiska miljön för att äldre ska kunna uppleva intimitet och fysisk närhet. Slutligen visar studien att för att kunna bemöta och arbeta med frågor rörande sexualitet måste vårdpersonal ha relevant kunskap vilket vidareutbildning inom sexologi skulle kunna ge. / The purpose of this study is to investigate what role nursing staff have in providing the elderly with opportunities for sexuality while living in retirement homes and how they work issues regarding the sexuality of older people. Our ambition is to find out how nursing staff respond to and deal with issues related to elderly people's sexuality and which possibilities for intimacy there is in retirement homes. To investigate this, we chose to conduct semi-structured qualitative interviews with nursing staff at a number of different retirement homes in Stockholm and surrounding areas. The collected data has then been analyzed using Pierre Bourdieu's theory of field and doxa.                       The study's main findings show that elderly people's sexuality is seen as a non-question and therefore not a subject nursing staff actively work with. The study also shows that a prevailing doxa can be located in this field, which in turn affects the treatment given by nursing staff. Nursing staff see elderly people's sexuality as something private and therefore avoids talking about it. Because nursing staff have this view, it also influences what adjustments are made in the physical environment in order for the elderly to experience intimacy and physical proximity. Finally, the study shows that in order to respond to and work with issues related to sexuality, nursing staff must have relevant knowledge which further education in sexology could provide.

Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet