Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska som andraspråkselever och deras svenska som andraspråkslärare använder formativ bedömning i undervisningen, för att främja elevernas andraspråksutveckling. Detta gjordes genom att intervjua en svenska som andraspråkslärare och två grupper av dennas svenska som andraspråkselever. Resultatet av undersökningen visar att läraren och eleverna inte har samma uppfattning om lärarens bedömning. Enligt läraren skapar hon en förförståelse för eleverna för uppgifterna, samt att hon förklarar för eleverna hur de ska använda hennes bedömning hos att förbättra sina resultat. Det verkar som att läraren försöker göra sitt bästa genom att förklara och leda sina elever till bättre resultat, men hon lyckas inte. Detta beror främst på att eleverna har annorlunda erfarenheter av skolan i deras hemländer och att de har språkliga brister i det svenska språket. Eleverna verkar inte förstå vad som förväntas av dem i den svenska skolan och de kan heller inte ta del av den formativa bedömningens fördelar på grund av att de inte behärskar skolans abstrakta språk. Det som båda klasserna framförde var att de saknade ett individuellt arbetssätt i undervisningen, vilket också kan bidra till att formativ bedömning inte tas emot av eleverna på ett optimalt sätt.

Undersökningens syfte är att utifrån invandrares egna erfarenheter och upplevelser undersöka vilken påverkan som Introduktionsprogrammet har haft för deras etablering på arbetsmarknaden.  Vi utförde en kvalitativ undersökning, genom åtta semistrukturerade intervjuer med invandrare som bott i Sverige under 10–15 år. Med intervjuerna ville vi skapa en djupare förståelse för på vilket sätt Introduktionsprogrammet kan ha påverkat deras etablering på arbetsmarknaden.  Resultatet i studien visade att invandrares största hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden var språket. Det gick att konstatera att det svenska språket hade haft en stor betydelse för etablering på arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammet har därför haft en gynnsam effekt för respondenterna i studien, eftersom de har fått lära sig svenska språket. Det sociala kontaktnätet var enligt respondenterna en annan avgörande faktor, som de intervjuade invandrarna saknade och som försvårade deras etableringen på arbetsmarknaden. Nyckelord: Integration, arbetsmarknaden, invandrare, introduktionsprogram och etablering. / The purpose of this study was based on immigrants´ own experiences to investigate what impact the Introductory course had on the immigrants´ establishment in the labor market. We performed a qualitative investigation where we performed eight semi-structured interviews with immigrants who lived in Sweden for 10-15 years. This was implemented in order to create a deeper understanding of what could have had an impact on the immigrants’ establishment in the labor market through the introduction course. The outcome of this study showed that the immigrants’ biggest obstacle to establish themselves in the labor market was the language. It has been noted that the language has been of great importance in order to significantly lead to establishment in the labor market. Additionally, the introductory course has had a great significance on the respondents in the study since they got to learn the Swedish language through the introductory course. Whereas, another crucial factor that the immigrants were lacking in is the social contact network. This factor has made the establishment of the labor market all the more difficult.

Alla elever i grundskolan når inte behörighet att påbörja studier inom de nationella gymnasieprogrammen utan går vidare till introduktionsprogrammen. Obehöriga elever inom introduktionsprogrammen är den målgrupp som verkligen behöver studie- och yrkesvägledning eftersom de ofta har stora stödbehov. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur eleverna inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ (IMA) upplever sin studietid inom programmet samt deras erfarenheter, upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inom sitt program. Metoden för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer med fem elever inom IMA. Den teoretiska utgångspunkten är Careership. Respondenterna i denna studie uttrycker att deras motivation till att gå i skolan har ökat under studietiden inom IMA. De har inte några större erfarenheter av den vida studie- och yrkesvägledningen, men däremot av den snäva vägledningen. Respondenterna har inte fått möjlighet att utveckla sin valkompetens. De är nöjda med den vägledning som de har fått inom sitt program. Elever inom IMA befinner sig i en brytpunkt och i en period av rutin som möjliggör en positiv förändring för dem. Ett tydligt ansvarstagande för studie- och yrkesvägledningen inom IMA kan på längre sikt minska både individers utanförskap samt samhällets kostnader för de individer som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Framtida forskning skulle kunna vara en större longitudinell studie som undersöker hur studie- och yrkesvägledning kan göra skillnad för elever inom IMA och hur studie- och yrkesvägledning kan påverka de stora samhällskostnader som alla unga utan fullständig utbildning innebär.

Många elever på yrkesintroduktion når inte kunskapskraven i svenska som andraspråk, åk 9. För att nyansera bedömningen görs en inplacering i nivåmodellen enligt processbarhetsteorin. För att studera nivån undersöks verbfrasens betydelse i 8 elevtexter från introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Resultatet visar att flera elever processar på nivå 4 och 5 inom processbarhetsteorin och det är möjligt att en del elevtexter ses som mer avancerade och därför närmare godkänt. I uppsatsen hävdas att en bedömning enligt processbarhetsteorin kan visa en ’second opinion’ i vilken elever som använder mer avancerade grammatiska strukturer ligger närmare ett godkänt betyg. Om detta räcker för ett godkänt betyg måste dock avgöras från fall till fall. I uppsatsen diskuteras därför bedömning utifrån nyanser och konsekvenser som en användning av processbarhetsteorins modell kan utgöra. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen. Ett välplanerat introduktionsprogram underlättar således kompetensutvecklingen och bidrar därmed till patientsäkerheten. Resultatet indikerar också att en fortsatt handledning hade varit till gagn för sjuksköterskors fortsatta kompetensutveckling inom yrket. / Abstract: The aim of this study was to explore how newly graduated nurses experienced their competence development regarding technical skills and leadership, two areas that have been criticized by health care institutions according to an investigation made by the National Swedish Board of Health and Welfare (2002). Six nurses who participated in an introduction programme at Ystad Hospital were interviewed to gain insight if their experienced competence had increased and from what in the programme. Content analysis was used to interpret the material. The result showed that all interviewed nurses experienced an increase in competence within technical skills and leadership. Four categories were used; reflection and time, support, knowledge, and professional growth. A well planned introduction programme contributes to the competence development and thereby to the safety and security of the patient. The result also indicated that clinical supervision could gain the continuous competence development within the profession.

Uppemot en sjättedel av de som elever som gick ut grundskolan vårterminen 2022 saknade behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och fick istället söka sig till ett av de introduktionsprogram gymnasieskolan erbjuder. Av de elever som börjar intro-duktionsprogrammet är det mer än hälften som stannar längre än ett år för att bli behöriga till ett nationellt program.  Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på introduktionsprogrammen och elevens upplevda självförmåga. Frågeställningarna lyfter vad ett skolmisslyckande är enligt studie- och yrkesvägledaren, hur studie- och yrkesvägledaren tolkar elevens upplevda självförmåga samt vilka metoder eller arbetssätt studie- och yrkesvägledaren använder sig av i arbetet med elever på introduktions-programmen.  Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på introduktionsprogrammen har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt för att tolka empirin används karriärteorin Social Cognitive Career Theory och de bärande begreppen: self-efficacy, outcome expectations och personal goals.  Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar relationsbyggande och därifrån stöttar eleven mot måluppfyllelse. Det visar även på att det finns en diskrepans mellan elevens upplevda självförmåga och den faktiska förmågan när det kommer till studier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elevers läsförståelse påverkas och eventuellt utvecklas genom individuell läsning av en serie lärobokstexter med stöd av modifierade texter. Fem elever på Introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion (IMY) med inriktning Hotell och turism läste individuellt sju olika lärobokstexter. Den första texten lästes endast i original medan de fem övriga lästes med stöd av texter som modifierats med avseende på ordval, syntax och ”röst”. Slutligen fick eleverna läsa ytterligare en originaltext utan stöd. Efter läsning av respektive text gjordes semistrukturerade intervjuer med varje elev, som fokuserade dels på elevernas förståelse av innehållet, dels på deras upplevelse av läsningen. Resultatet visar att eleverna hade god hjälp av de modifierade texterna när det gällde förståelsen och i de flesta i högre grad kunde återberätta innehållet även i den avslutande originaltexten efter läsning av fem texter med stöd av modifierade texter. Det innebär att modifierade texter är en framkomlig väg för att öka elevers förståelse av lärobokstexter och ett alternativ till translanguaging. Eleverna hade emellertid svårt att se eller uttrycka sig kring sin egen eventuella läsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Forskning visar att elever på Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan är i behov av att utveckla sin valkompetens för att kunna göra välgrundade val som bygger på motivation och framtidstro. Genom en kvalitativ metod har sex elever från Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMA) intervjuats med syfte att undersöka hur en utvecklad valkompetens kan bidra till att motivera eleverna att fullfölja sina gymnasiestudier. Studien vill lyfta elevernas beskrivningar av valkompetens, hur den utvecklats och hur deras studiemotivation påverkats genom en utvecklad valkompetens.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån Cognitive Information Process Theory, Careership och Självbestämmandeteorin. Resultatet visar att informanterna har god valkompetens. Det som pekar på detta är att de vet vad de vill och har ett mål för framtiden. För detta behövs kunskap om sig själv och alternativen, vilket de flesta informanter visar att de har. Informanterna visar också att de har kunskap om beslutsfattande genom att kunna analysera, väga för- och nackdelar och rangordna alternativ. Utöver detta visar informanterna att de har en positiv syn och tro på sig själva. När det kommer till hur elevernas valkompetens har utvecklats sedan starten på IM framkommer flera brytpunkter. Bland annat kopplat till goda relationer, självständighet och olika vägledningsrelaterade aktiviteter. Gällande på vilket sätt en utvecklad valkompetens har bidragit till ökad studiemotivation framkommer vikten av att känna sig kompetent, delaktig och att uppleva tillhörighet.

The policy and mission of the Swedish upper secondary school highlight the importance of developing students’ learning. Formative assessment is commonly used for this purpose. However, a prerequisite for formative assessment is a consensus between the student and the teacher. As a result, there are challenges regarding students enrolled into the introductory programmes due to these students’ lack of motivation. The aim of this study is to examine English teachers’ experiences of formative assessment in the Swedish introductory programmes IMS and IMA. The study took a qualitative approach and was conducted by semi-structured interviews with 5 teachers. The results show that the experience differs among the teachers, but all participants recognize the benefits of formative assessment for making the students’ learning process visible. Moreover, the effects of formative assessment are particularly evident when the students receive feedback during the writing process. However, a prominent challenge regards when students lack motivation to take an active part in their own learning process. The results of this study are of importance because teachers continue to teach unmotivated students in a formative manner despite the limited effects and students’ expressed need of a more summative assessment.