<p>Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.</p>

<p>Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.</p>

<p>Bakgrund: Faktum är att det finns en betydligt högre andel män på ledande positioner än kvinnor. Beror detta på att de är bättre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mängd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara är underhållning utan även ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som händer där skulle även kunna inträffa i en ”vanlig” människas liv, men innehåller extrema faktorer för att fånga tittarens intresse. Detta är en bidragande faktor till att tv-serier når ut till så många människor, ett budskap kan förmedlas. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur kvinnor och män som ledare framställs i vetenskaplig och populär ledarskapslitteratur samt jämföra och analysera dessa med framställningar av ledare i tv-serien Rederiet. </p><p>Avgränsningar: Vi har endast studerat ledare med en formell chefsposition, kaptener som arbetar ombord på fartyget. Dessa har begränsats till tre kvinnor och tre män. Vi avser inte att beskriva hur något är, utan hur det framställs. </p><p>Genomförande: Underlaget till empirikapitlet har inhämtats genom studier av utvalda videoavsnitt av tv-serien Rederiet. </p><p>Slutsats: Sammanfattningsvis framställs karaktärerna i Rederiet som att de, enligt våra tolkningar, bäst stämmer överens med den vetenskapliga genusmedvetna litteraturen. Denna säger att det inte förekommer några skillnader ur ett individperspektiv, men att strukturen medför att kvinnorna anpassar sitt ledarskap till den manliga normen för att inte vara avvikande. Enligt hur ledarna framställs i Rederiet finner vi inga skillnader mellan kvinnor och män.</p>

<p>En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok <em>Immediate Family</em></p>

<p>Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön. Det konstaterades även att de traditionella könsrollerna verkar leva kvar både i empirin och i litteraturen, trots att vi många gånger tror att vi lever i ett jämställt samhälle.</p>

<p>Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika.</p>

<p>Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.</p>

<p>Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ”enkönade” par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra. Därför spelar också språket, som utgör en väsentlig en del av denna sociala interaktion, en avgörande roll för hur vi uppfattar att verkligheten är beskaffad. </p><p>I de texter som analyserats, omskapas och upprätthålls en tydligt homofobisk diskurs som bygger på hierarkiskt (patriarkalt) ordnade, heteronormativt kontrollerade subjekt, vilket syns inte minst i den konsekventa användningen av turordningen ”man” sedan ”kvinna” som är genomgående i samtliga texter. Detta är inte obetydligt, utan visar på just den repetitiva process i vilken genus blir till – hierarkin uppstår och bibehålls genom upprepandet. Begreppen ”man” och ”kvinna” blir därför också mycket mer än en markör för biologisk särskillnad, såsom görs gällande i de texter som analyserats. Som begreppspar blir kvinna/man på samma gång varandras motsatser och komplement, och på så sätt söker texterna bringa klarhet i den komplexitet av betydelser som konkurrerar om att fylla begreppen. Homosexualitet framställs också genomgående som ett moraliskt problem, och attribut som promiskuitet, tillfälliga förbindelser, oansvarighet och egoism fogas till homosexuella som grupp, varpå det blir möjligt att motivera att man bör motverka den så kallade familjeupplösningen (som en könsneutral äktenskapslag antas bidra till) genom att äktenskapet bibehålls för de ansvarsfulla, omsorgsfulla, engagerade och inte minst heterosexuella par, vilka det framstår som värdefullt för samhället att investera i. Uppsatsen utgår från och anknyter till från en förståelse av kön/genus som grundar sig i Judith Butlers genusteori.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är:</p><p><em>Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och <em>Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: <em>Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och <em>Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus. </em></em></em></em></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.</p>