<p>I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.</p><p>Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.</p>

<p>Detta arbete handlar om lärare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lärarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frågeställningar som arbetet utgått ifrån är; vilka uppfattningar har lärarna och eleverna på de tre skolor vi besökt angående könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebär att vi även ställt oss frågor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lärarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skäl anger lärarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som använts för att få svar på våra frågeställningar är intervjuer med strukturerade frågor. Dessa intervjuer och den tidigare forskning som bearbetats har visat ett resultat som tyder på att olika barn gynnas av olika upplägg. Det könsdifferentierade upplägget skulle, enligt vår studie, gynna de starka pojkarna och de svaga flickorna. Samundervisning skulle vara bättre för de svaga pojkarna och de starka flickorna. De fördelar som lyfts fram, av både lärare och elever, är vad den könsdifferentierade undervisningen kan göra för färdighetsträning och vad samundervisning kan göra för det sociala samspelet. Eleverna är, i motsats till lärarna, inte av den uppfattningen att undervisningsformen har någon betydelse för hur man tar till sig undervisningen och dess innehåll.</p>

<p>I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag. Och om subjektspositionerna är knutna till genuspositioner i böckerna, vilka sätt att vara flicka/kvinna och pojke/man framställs? Det är avgörande i undersökningen, mot bakgrund av Butlers teorier, för att förstå i vilken utsträckning och på vilka sätt uppfattningen om könen som heterokulturellt komplementära – en uppfattning som naturaliserar heterosexualitet som given sexuell identitet – framställs i bilderböckerna. Jag undersöker även vilken betydelse möjligheten att kunna göra olika läsningar av bilderböcker har för läsarens konstruktion av mening och innebörd i dem. Därtill avslutar jag uppsatsen med att diskutera dels vilka konsekvenser ett heteronormativt utbud i bilderböcker i förskolan kan få för barns skapande av identitet samt av uppfattningar om såväl hur flickor och pojkar kan vara som om normalitet i fråga om sexuell identitet, dels hur utbudet kan utgöra grund för diskriminering av regnbågsbarn.</p>

<p>Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.</p>

<p>Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.</p><p>Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.</p><p>Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.</p>

<p>The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them?</p><p>The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in “too many” heterosexual relations – preferably none. The meaning and significance of rumors fluctuated from different public and private places but the connecting link was that they were used as a means of controlling the young women’s sexuality (including making and maintaining it heterosexual).</p><p>Rumors implied norms for the expected behavior of the young women, which would be expressed through normative opinions about clothes, looks, and behaviors in order to prevent rumors. It also involved the women being compelled to avoid certain public places and to be outdoors during certain hours because even these situations could lead to rumors. In numerous ways various factors were correlated and led to many of the young women feeling limited and adapting to the norms in order to avoid being the subjects of more rumors. This led to a limitation of ways they could act and a decrease in places they could go. Rumors played an important role in terms of the possibilities these young women had to move and act in public and in terms of their sexual subjectivity. The resistance against rumors was mostly noted in the young women’s questioning of the structures that allow differing possibilities and opportunities of action depending on one’s gender.</p>

<p>Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.</p>

<p>I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna. Bland annat lyfte alla respondenter fram att de är lyhörda, tydliga, strukturerade och organiserade. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplevde att de i egenskap av att vara kvinnor måste arbeta hårdare för att vinna samma respekt som manliga chefer har. Resultatet från vår studie stämmer dessutom väl överens med tidigare forskning inom ämnet.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. <strong>Metod:</strong> 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. <strong>Resultat: </strong>IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. <strong>Diskussion:</strong> Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. <strong>Slutsats: </strong>IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.<strong> </strong></p>

<p>De flesta människor som varit ute i arbetslivet har antagligen någon gång varit utsatt för en organisationsförändring. Individer med olika bakgrund påverkas troligen på olika sätt utifrån vad de bär med sig och vilka tidigare erfarenheter de har. Mången forskning är också gjord på män respektive kvinnor och de könsskillnader som kan finnas. Vi ville med denna undersökning titta om det fanns några specifika skillnader mellan könen. Syftet med studien var att studera och analysera några medarbetares upplevelse av en organisationsförändring på en arbetsplats ur ett genusperspektiv. Vi använde en kvalitativmetod med djupintervjuer på ett antal individer som befann sig i en organisation under förändring. I resultatet kunde vi inte urskilja något specifikt som skulle tala för att det är skillnad mellan män och kvinnor i denna situation, det verkade mera vara individspecifikt och vilken position man har i sitt arbete som har betydelse för skillnader i upplevelsen. Slutsatsen är att delaktighet och påverkan är mycket viktiga faktorer för medarbetarna, vilket ställer höga krav på arbetsledning och deras kunskap om vid organisationsförändringar. Man bör också se till att så många som möjligt av personalen känner att de har inflytande.</p>