Syftet med denna studie har varit att analysera och problematisera hur sexuellt avvikande beteende porträtteras och konstrueras i LVU-domar. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har vi undersökt görandet av sexuellt avvikande beteende samt om det funnits skillnader i förvaltningsrättens domar gällande konstruktionen av flickors och pojkars avvikande sexualitet i fall gällande LVU 3 § 1 st. De teoretiska utgångspunkterna var socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori, rättssociologi och ett genusperspektiv. Studiens resultat visade att det ingår fler komponenter i konstruktionen av flickors sexuellt avvikande beteende än i konstruktionen av pojkars sexuellt avvikande beteende. Flickors sexuellt avvikande beteende formas av resonemang kring bland annat antalet partners, ålder på partners, prostitution, avvikelser från hemmet och vagabondering. Medan pojkars sexuellt avvikande beteende enbart formas av resonemang kring att de begått sexualbrott. Därmed sker en könsdifferentiering i de diskursiva konstruktionerna av fenomenet sexuellt avvikande beteende i LVU-domar gällande 3 § 1 st

In this essay I have researched how pupils behave in the classroom during their Swedish lessons and how their behaviour differ on the basis of their gender. Research show that boys, to a greater extent than girls, demand more attention in the way they express themselves, both physiologically and orally.  It is proved that already from birth we have different expectations on boys and girls and this influences how they construct themselves as gender.   During the spring of 2019 I have observed 19 primary school pupils whilst in their Swedish lessons. I watched and listened for patterns of behaviour in the classroom; if the boys talked more than the girls and if so; in what way? I was also curious to find out if there were pupils who chose to never speak, and if so; why?   The result of my study showed that the boys had a more vigorous body language than the girls and therefore claimed more attention in the classroom by putting their opinion across, often uninvited. The girls were more likely to sit in their places and raised their hands when they wanted to speak. Recognising that pupils, depending on their gender, conduct themselves differently in the classroom could be used as a tool not just for myself but for other teachers in order to give both boys and girls equal opportunity to expressing themselves and to create a gender equal classroom environment.

Kvinnliga och manliga politiker porträtteras olika utifrån sitt kön i frågor om deras privatliv i de traditionella medierna (SVT nyheter 2017). Syftet med denna uppsats är att få en överblick över de stereotypa könsrollernas framställning i det moderna mediet poddradio. Vi undersöker de manliga respektive kvinnliga politikernas talutrymme och hur många frågor de får gällande deras privatliv. Tidigare forskning slår fast att kvinnliga politiker får färre frågor kring deras yrkesroll och den politiska dagordningen men desto fler frågor om yttre attribut och hur de får ihop vardagspusslet. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där vi undersökt våra olika variabelvärden ur 40 poddavsnitt i fem olika poddar. Poddarna vi valde att undersöka var Ekots Lördagsintervju, Framgångspodden, Roos möter partiledarna, Söndagsintervjun och Värvet. Undersökningen tar avstamp utifrån två teorier; gender agenda setting och personifiering som ska konkretisera vårt underlag. Resultatet pekar på små marginaler mellan de olika könen, där den största skillnaden var de olika ämnena inom privatlivet som tilldelades de olika könen. De kvinnliga politikerna fick  flest frågor kring psykisk hälsa samtidigt som männen fick flest frågor kring familj/släkt, vilket var ett oväntat resultat om man jämför med tidigare forskning. Kan vi utifrån detta se en tendens till förändring inom medievärlden där även de traditionella medierna går i en mer jämställd riktning, eller är det medieformatet poddradion som är unik i sitt slag? Detta är något som framtida forskning får utvisa.

Inledning I dagens samhälle är förskolans verksamhet representerat av en rad olika yrkesgrupper. Förskollärare, barnskötare, långtidsvikarier, ateljéristor samt specialpedagoger är ett par exempel på de olika grupper, vilka barn och vårdnadshavare möter dagligen. I takt med samhällsutvecklingen har framförallt kvinnor fått mer plats i både arbete och samhälle i övrigt. Synen på jämställdhet och de normer som råder för flickor och pojkar samt män och kvinnor, är omdebatterad. Det finns en rad olika forskare som på ett eller annat sätt beskriver de skillnader som synliggör förskolepersonalens bemötande mot pojkar respektive flickor. Bemötande kan vara en bidragande faktor att traditionella könsnormer återskapas och befästs inom förskolans verksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka om utbildningsnivån, bland de yrkesgrupper som arbetar i förskolans verksamhet, påverkar personalens förhållningssätt till barns fria lek utifrån ett genusperspektiv. Metod Då vårt syfte bland annat behandlade förskolepersonalens bemötande, ansåg vi att en kvalitativ metod - i form av exempelvis intervjuer, troligvist inte skulle ge oss realistisk bild av hur verkligheten i förskolan faktiskt såg ut. Att enbart intervjua personalen ansåg vi kunde innebära en “risk” i att de enbart skulle besvara våra frågeställningar med svar de antog vi förväntade oss. I form av observationer där vi använder oss av statistik och procentfördelning för att få fram ett tydligare resultat blev studien kvantitativ. Resultat Det samband resultatet visade mellan ovanstående yrkesgrupper var att flickor är den grupp som får mest hjälp av både förskollärare samt barnskötare. Observationerna visade, även i situationer där flickor på eget bevåg bad pedagogen om hjälp, att personalen självmant erbjöd flickor mer hjälp än pojkar. Ytterligare ett samband resultatet visat var att både förskollärare samt övrig personal hade fler tillsägelser riktade mot pojkar än flickor. Flickor var den grupp som ingick i betydligt fler situationer där de uppmuntrades av både barnskötare och övrig personal - till skillnad från förskollärare som uppmuntrade pojkar mer.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

Clothes and toys are a big part of our children's lives. Clothing reflects how individuals are seen and after that it is easier to categorize individuals by gender or economic status. There are not so many toys that are gender neutral. Often cars are considered a masculine toy while the barge doll is seen as girlish and feminine. The primary school curriculum points to the importance of teaching and permeating through a gender perspective. This is because students perceive what is feminine and masculine through the teaching and treatment of the school (Skolverket,2011:8). This study will examine six selected picture books, picture books that are published to convey a norm breaking pattern with a focus on clothes and toys. It is therefore of great importance that teachers have the knowledge about which material can be a help for the teacher when the teacher in teaching conducts student-close discussions on gender. The teacher also needs to have the knowledge and ability to carry out teaching on all subjects from a gender perspective. The purpose of this study is to investigate whether the picture books on which the essay is based can help a teacher in his or her active professional role in finding, in a student-close way, inputs to book conversations, discussions and didactic links to gender science. This must be done through the analytical part of the picture books, where the focus is on the production of clothes and toys from a gender perspective. The study will be graded on a content analysis, a qualitative study in which the result of the analysis of the picture books is weighted together with previous research on the subject.When the study is completed, there is a clear pattern that should be highlighted. This pattern shows differences between girls and boys' clothes. Girls wear clothes in bright colors while boys almost always wear clothes in cooler and darker colors. Another result that clearly appeared in the analysis is that the clothes that the children use are linked to different activities. These activities are in turn linked to gender and this affects the combination of clothes in boys and girlsway to dress. / Kläder och leksaker är en stor del av våra barns liv.Kläder speglar hurenindividsesi andras ögonoch efter det är det lättare att kategorisera in individenefter kön eller ekonomisk status. Det samma gäller leksaker, det finns inte så många leksaker som är genusneutrala. Ofta anser både män och kvinnor attbilar är en maskulin leksak medan barbiedockan ses somenflickig och femininleksak.Grundskolans läroplan markerar tydligt betydelsenavatt undervisning sker och genomsyras av ett genusperspektiv. Dettaär viktigtpå grund av att elever uppfattar vad som är kvinnligt ochmanligt genom undervisningens utformningoch hur eleverna blir bemöttai skolan (Skolverket,2011:8).Denna studie kommer granska sex utvalda bilderböcker, bilderböcker som är utgivna för att förmedla ett normbrytande mönster med inriktning på kläder ochleksaker. För att undervisningen ska genomsyras av ett genusperspektiv är det viktigtatt pedagogenhar kunskaperom vilket material som kan vara en hjälp förpedagogen när heni undervisninggenomförelevnära diskussionerom genus.Syftet med denna undersökning är att ta reda påom bilderböckerna somuppsatsenbygger på kan hjälpa pedagogeni dennes aktiva yrkesroll.Syftet med att använda litteratur är för att på ett elevnära sätt hitta ingångartill boksamtal, diskussioneroch didaktiska kopplingar till genusvetenskap. Studienska göras genom den analytiska delen av bilderböckerna där fokusligger på framställningenav kläder och leksaker ur ett genusperspektiv.Undersökningen kommer lutas på en innehållsanalys, en kvalitativstudie därresultatetav bilderboksanalysenvägs samman med tidigare forskning i ämnet. När studien färdigställts finns ett tydligt mönster som bör lyftas fram. Detta mönster visar skillnader mellan flickor och pojkars kläder. Flickor bär kläder i ljusa färger medan pojkar nästan alltid har kläder i kallare och mörkare färger. Ett annat resultat som tydligt framkom i analysen är att klädernasombarnen använder är knutna till olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är i sin tur knutna till kön och detta påverkar kombinationen av kläder hos pojkar och flickor.

Extensive studies show that risk has a large impact on investment decisions. In addition, studies also show that risk behavior varies between men and women, where women tend to behave more risk averse. The purpose of this study is to examine how private investors make their investment decisions under risk but also to see if there are differences between men and women. The methods used in this research consists of a web survey that has been distributed via social media and interviews, to hear how private investors reason about investment decisions. The result from the web survey show that age and income does not affect investment decisions or their risk behavior. Neither does their own assessed willingness to take risk or knowledge in investments. The women in this research consider themselves to be more risk averse than men. However, when testing for their actual risk behavior, results show that women take more risk than men. Therefore, there are differences in investment decisions between women and men. / Tidigare forskning visar på att risk har en stor betydelse vid investeringsbeslut. Vissa studier menar även på att det föreligger en skillnad i kvinnor och mäns riskbenägenhet, där kvinnor anses vara mer riskaverta än män. Syftet med denna studie är att undersöka hur småsparare fattar sina investeringsbeslut under risk. Med hänsyn till tidigare studier har författarna även ett delsyfte att undersöka om och hur riskbenägenheten skiljer sig mellan kön. Studien har använt enkätundersökning samt intervjuer för att både ha tillgång till stora mängder data, men även för att fördjupa sig i det som enkäten inte kan besvara. Resultatet från enkätundersökningen visar att ålder och inkomst inte påverkar investeringsbeslut, samtidigt som intervjuerna säger det motsatta. Respondenternas självuppskattade riskbenägenhet och ansedda kunskap har heller ingen påverkan på deras investeringsbeslut. Kvinnorna i studien anger en lägre uppskattad riskbenägenhet än män samtidigt som de, i motsats till tidigare studier, agerar mer risksökande. Därmed föreligger det s

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur tre läroböcker inom sfi-verksamheten representerade och gestaltade kvinnliga och manliga identiteter i förhållande till läroplanen. Läroböckerna utgjorde ett gemensamt block i en större läroboksserie med språkligt fokus. Metoden som valts för studien var kritisk diskursanalys genom Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visade att de undersökta läroböckerna på ytan strävade efter jämställdhet mellan kvinnor och män, men under ytan bland annat reproducerade en stark könsordning där män ansågs vara mer kompetenta än kvinnor. Eftersom läroböckerna var jämställda på ytan, men ojämställda under ytan blev undersökningens slutsats att det undersökta materialet var jämställt fast på ett ojämnt sätt – ojämnt jämställt.

Uppsatsen undersöker hur Camilla Gisslows roman Jag har ingen historia, jag har ett liv (2016) kan användas i svenskundervisningen utifrån skolans värdegrund samt hur den kan möjliggöra, som Elisabeth Langmann benämner det, tolererande subjekt. Utvalda delar av romanen analyseras utifrån Judith Butlers teori om hur kön görs, vilka ligger till grund för de didaktiska implikationerna. De sätt som analysen är strukturerad på, i form av dess innehåll, kan betraktas som ett möjligt tillvägagångssätt i ett arbete med romanen i undervisningen. Ambitionen är alltså en didaktiskt syftande diskussion av olika delar av romanen, snarare än en separat genusteoretisk analys. Analysen visar på att den transsexuella karaktären Michael i Gisslows roman synliggör Butlers resonemang om hur kön görs genom performativa handlingar. Vidare visar analysen på att identiteter och beteenden som bryter mot dessa könsnormer dels sticker hål på idén om att genus, kropp och begär är sammankopplade och dels att de som hamnar utanför normen riskerar att bli utsatta för sanktioner. Det som framkommer i analysen kan också förstås utifrån Langmanns resonemang om att vi i möten med människor som rubbar våra invanda föreställningar, ställs inför valet att välkomna eller förtrycka. Det är också i dessa möten som Langmann menar att tolererande subjekt kan bli till. Romanens didaktiska potential baseras på Martha C. Nussbaum teori , så som den tolkas av Malin Alkestrand, om skönlitteraturens möjlighet att påverka läsaren genom den narrativa fantasin. Sammanfattningsvis kan romanen alltså sägas ha en didaktisk potential på flera sätt. Dels då den visar på hur kön görs och problematiserar den normativa idén om att genus, kön och begär sammanfaller och dels då den synliggör det vi ställs inför i de möten som Langmann beskriver. Men kanske viktigast av allt, den erbjuder ett synliggörande av transpersoner.