I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur flickor och pojkar väljer litteratur samt vilka faktorer, såsom intressen och genusnormer som påverkar deras val. Metoder som användes var en observation under ett besök på skolbiblioteket där eleverna fick välja litteratur själva, intervjuer med elever och lärare samt en analys av den valda litteraturen. Resultatet visar att flickorna valde böcker med realistiska ämnen som till exempel handlade om hästar och relationer medan pojkarna valde mer orealistiska böcker om exempelvis monster och hjältar. En slutsats som dragits utifrån resultatet i studien är att elevers val av litteratur styrs av de förväntningar pojkar och flickor har på sig i samhället.

Uppsatsen undersöker hur män och kvinnor blir medialt representerade olika i relation till framgångoch förlust. Detta görs genom att undersöka den mediala rapporteringen av duon Johnson& Häggkvist under deras deltagande i Melodifestivalen 2008. Den övergripande teorin som ligger tillgrund för uppsatsen är relationen mellan media och kön. Vidare används Simone de Beauvoirsteorier om transcendens och immanens, vilket stödjer sig på Yvonne Hirdmans genussystem omisärhållande och hierarkisering. Uppsatsen genomför en kritisk diskursanalys och undersöker hurduon könas i utvalt material, åtta krönikor i Aftonbladet under Melodifestivalperioden. Vidareundersöks hur representationen skiljs mellan könen och hur Simone de Beauvoirs begrepp transcendensoch immanens reproduceras. Uppsatsens resultat visar på hur den mediala rapporteringenkring Johnson & Häggkvist konstruerar och reproducerar normer och diskurser. Uppsatsensslutsats och funna diskurs är hur kvinnan, Carola Häggkvist, är fast i immanensen trots atthon påstås försöka transcendera. Medan mannen, Andreas Johnson, genomgående transcenderargenom att skriva sig själv. Under transcendens och immanens-diskursen finns även andra diskursivateman: natur och kultur samt aktivitet och passivitet är centrala i uppsatsens slutsatser.

Abstract Bakgrund: Läkemedelskonsumtion hos allmänheten är stor och är större bland äldre patienter. Åldersgruppen över 65 år utgör störst andel användare eftersom de oftare har en mer omfattande läkemedelsbehandling. Parallellt med att läkemedelsanvändningen har ökat, har även läkemedelskassation ökat. En undersökning från 2011 i Sverige visade att kassation av läkemedel uppgick till cirka 1500 ton. Syfte: Syftet var att undersöka och analysera om det fanns skillnader i kassation av receptbelagda humana läkemedel med avseende på ålder och kön bland hemmaboende patienter. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och Cochrane Library. Enligt PICO-modellen valdes observationsstudier som undersökte läkemedelskassation hos hemmaboende patienter. Studiernas relevans bedömdes utifrån titel, abstrakt och fulltext. Därefter granskades kvaliteten av valde studier med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Totalt inkluderades 3 studier. Sammanlagda resultatet visade att mängden kasserade läkemedel var större bland patienter 60-80 år. De vanligaste kasserade läkemedel kardiovaskulära läkemedel och läkemedel som verkar på centrala nervsystemet. De vanligaste orsakerna till kassation var passerat utgångsdatum, avliden patient samt förändringar i behandling. Slutsats: Mängden kasserade läkemedel var större bland åldersgruppen 60-80 år. Inget samband mellan orsaker till läkemedelskassation i förhållande till ålder och kön kunde påvisas på grund av för lite forskning inom området. Det gick inte heller att få reda på om det fanns några samband mellan vanligaste kasserade läkemedel i förhållande till ålder eller kön på grund av att det inte har gjorts forskning på området.

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar.

I dagens vårdsektor finns det stora bemanningsutmaningar som kommer bli allt svårare att möta i framtiden. Utmaningen blir inte mer hanterbar med det faktum att det nästan är uteslutande kvinnor (92%) som arbetar på golvet som sjuksköterskor och omvårnadspersonal. Enligt en rapport som utgavs 2016, kallad "Hälso- och sjukvården 2035", kommer situationen snart att bli helt ohållbar om åtgärder inte vidtas eftersom antalet personer över 85 år kommer att öka med cirka 90% år 2035 (Molin, 2016, s. 8). Denna studie kopplar dessa problem med varandra. För att kunna möta bemanningsproblematiken kan sektorn antas behöva bli mer attraktiv och studien har för avsikt att undersöka möjliga vägar att nå detta mål. Studien syftar bland annat till att undersöka hur vårdanställda män upplever vårdyrket. Detta har gjorts genom att först intervjua arbetstagande män inom vårdsektorn för att undersöka vilka hinder de ser för fler män att söka sig till vårdsektorn, hur de upplever sin arbetsdag, varför de sökte sig yrket från början samt vilka insatser de tror kan bidra till en mer jämn könsfördelning inom vården. En kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer har använts för att undersöka detta. Vidare har studien även syftat till att undersöka gymnasieungdomars attityd till arbete där empirin samlats in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till gymnasieelever där de fick svara på frågor som handlade om attityder till arbete (inklusive vårdarbete), den skeva könsfördelningen inom vården, vad detta fenomen berodde på och hur vi som samhälle eventuellt ska kunna skapa en jämnare könsfördelning inom denna sektor. I det intervjuresultat som redovisas hävdar respondenterna att det finns ett behov av förändring i medias rapportering kring vårdyrket och att yrket i sin helhet behöver bli mer attraktivt. Respondenterna lyfter att möjliga vägar för att attrahera fler till yrket kan vara att förbättra arbetsvillkor, höja löner och försöka förändra föreställningar om yrket samt yrkets allmänna status. Det framkommer även att respondenterna blir behandlade och bemötta på ett visst sätt för att de tillhör könet man. Enkätresultatet visar bland annat att inställningen till att arbeta inom vården är god och att respondenterna anser att aspekter som att få hjälpa andra och att göra nytta för samhället värderas högt av dem när de ska söka arbete. På grundval av det empiriska resultatet, studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning diskuteras möjliga insatser för att få fler ungdomar och då framför allt unga män att välja vårdyrket. / In today's care sector, there are serious staffing challenges that will become increasingly more difficult to meet in the future. The challenges will not get more manageable with the fact that it is almost exclusively women (92%) who work on the floor as nurses and nursing staff. According to a report published in 2016, called "Hälso- och sjukvården 2035", the situation will soon become completely unsustainable if actions are not taken since the number of persons over 85 will increase by approximately by 90% in 2035 (Molin, 2016, p. 8 ). This study links these problems to each other. In order to solve the staffing problem, the sector as a whole must become more attractive and this study intends to investigate possible ways to do this. The study aims, among other things, to investigate how healthcare men experience the healthcare profession. This has been done by first interviewing employed men in the healthcare sector to investigate what obstacles they see for more men to apply to the care sector, how they experience their working day, why they applied for the profession from the beginning and what efforts they believe can contribute to a more gender balance in health care. A qualitative method with five semi-structured interviews has been used to investigate this. Furthermore, the aim of the study is also to investigate the attitude to work among upper secondary school students. In this case the empirical data was collected using a questionnaire. The questionnaire was sent out to high school students, where they had to answer questions about gender division in health care, what this phenomenon was due to and how we as a society could possibly solve the problem. In the interview results that emerged, the respondents claim that there is a need for change in media reporting on the care profession and that the profession as a whole needs to be more attractive. Respondents emphasize that possible ways to attract more people to the profession can be to improve working conditions, raise wages and try to change the notions of the profession and the general status of the profession. It also appears that the respondents are treated in a certain way because they belong to the gender ‘man’. The survey result shows, among other things, that the attitude to working in healthcare is good and that the respondents believe that aspects such as helping others and making use of society are highly valued by them when they seek work. The conclusion is drawn that men in the profession are exposed to and affected by prejudices regarding norms of gender but at the same time not feeling bad about it in their daily work. Based on the empirical results, the study’s theoretical starting points and previous research, efforts to get an increased number of young people and then especially young men to choose caring profession is discussed.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken attityd värmlänningar har till den egna dialekten på allmän och lokal nivå. Den allmänna nivån handlar om hur respondenterna ser pådialekten i stort, medan den lokala nivån behandlar frågor kring de lokala varieteter som finns inom landskapet Värmland. Med detta jämförs även eventuella attitydskillnader beroende påkön och ålder, vilket i slutändan kommer att ställas emot tidigare forskning. Genom att använda mig av en webbaserad enkät nådde jag ett stort antal respondenter. Enkäten delades på det sociala nätverket Facebook där tanken var att erhålla en jämn fördelning mellan respondenter utifrån ett antal aspekter, dels sett till vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån, dels vilken ålderskategori utifrån fyra på förhand valda kategorier och dels utifrån vilket kön respondenterna förknippade sig med. Vad som visade sig vara problematiskt var fördelningen av vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån. Det centrala dialektområdet är överrepresenterat i studien medan dialektområdena nordmarksmål och glafsfjordsmål är underrepresenterade. En intressant aspekt som visas genom studien är att det verkar finnas ett stort allmänintresse förden egna dialekten, vilket visar sig genom antalet deltagare. Dessutom visar studien att respondenterna i stort har en positiv inställning till den egna lokala dialekten. Detaljer somtidigare forskning visat bekräftas också av studien, exempelvis att respondenterna ställer sigmindre positiva till dialekter som liknar granndialekterna, exempelvis närkingska. Att respondenterna dessutom svarat att de i lägre grad använder sig av dialektala inslag i mer formella sammanhang bekräftar vad tidigare forskning visat. Undersökningen visar att attitydskillnader mellan män och kvinnor inte skiljer sig i någon större utsträckning. Männen har i något högre utsträckning en positivare syn på den egna dialekten, både lokalt och allmänt. Skillnader som märks tydligast går att finna när det gäller respondenternas ålder. Attityden är mest positiv bland respondenterna i de äldre ålderskategorierna medan detta avtar en aning bland respondenterna i de yngre.

The aim of this essay is to look at the representation of males and females in movies and analyse whether it may be problematic in an audience perspective[EW1] . Problematic in that sense that the film industry is governed by, possibly also governing, the contemporary values and beliefs of the society. Through an historical overview of theories on media effects and audiences, we reach a point of view on whether media messages are accepted by the mass or if individuals can dismiss the whole or a part of the message. The theoretical part also includes chapters of gender, representation and stereotypes as we want to enlighten what the popular culture tells us about gender stereotypes and how it may or may not be problematic.   To reach a conclusion we have throughout the films used a coding scheme in which we count different occurrences, roles and functions the characters may have. To keep the coding as far away from subjective understandings we have included definitions of the variables. Through the result of the coding we created statistics which helped us form an analysis and conclusion of the problem formulation. In this essay we have not involved any questions directly towards the audience or individuals watching the films thus making our analysis theoretical[MOU2] .   Overall, the result of the coding scheme showed a lack of female characters. The females’ function in the films were very often as an object towards a male character. She was always someone’s other or functioned as a figure of motivation by being killed off alternatively needing to be saved. The male characters often filled the roles as heroes but had much wider variation than the females. We also discovered a pattern that the average age of the female character is lower than the male. / <p>Gabor Bora är examinator för den aktuella uppsatsen medan Per Vesterlund är examinator för hela kursen.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur lärare planerar och genomför sin teknikundervisning ur ett genusmedvetet perspektiv. Undersökningen utgår från studiens frågeställning Hur beskriver och resonerar lärare att de tar hänsyn till talutrymme, utrymme för interaktion samt hur deltagandet fördelas i klassrummet när de planerar och utför sin undervisning i teknik för att skapa en genusmedveten undervisning? Kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare som undervisar i teknikämnet i årskurserna 4–6 ligger som grund för studiens resultat. Resultatet visar att de sex intervjuade lärarna uttrycker att dialog mellan elever och lärare ligger som grund för att uppnå en lyckad planering och undervisning i teknikämnet ur ett genusperspektiv. Dialogerna är även ett viktigt verktyg i arbetet som syftar till att motverka traditionella könsroller. Resultatet visar även att undervisningsmaterialet påverkar hur eleverna uppfattar manligt och kvinnligt.