”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools   Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.

Gender stereotypes and transgender patterns – a text and image analysis of the recommended children's literature for Före Bornholmsmodellen   Förskolans läroplan (2016) benämner att en utav förskolans uppgifter är att motverka könsstereotyper och normer kring kön. Med utgångspunkt ur detta är studiens syfte att se hur pojkar och flickor framställs utifrån könsnormer, maskulinitet och femininitet i barnlitteraturen som är rekommenderad för barn i 2,5–4 årsåldern i Före Bornholmsmodellen. Materialet används kontinuerligt i den svenska förskolan för att öka barns språkliga förmåga men har  tidigare inte granskats utifrån ett genusperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av text och bild i barnlitteraturen som rekommenderas till Före Bornholmsmodellen. För att få svar på forskningsfrågorna upprättades ett observationsprotokoll där det noterades vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som porträtterades i materialet. Resultatet och analysen visade att den rekommenderade barnlitteraturen innehåller porträtteringar som bekräftar och stärker könsstereotyper och att könsöverskridande mönster sällan är förekommande. Förskollärares arbetsmetoder med den rekommenderade barnlitteraturen till Före Bornholmsmodellen är någonting som bör ses över. Detta på både verksamhets och individnivå för att förhindra att det reproduceras könsstereotyper om hur män och kvinnor bör bete sig.

Syftet med denna studie var att studera vilka känslor barn ger uttryck för i förskolan och hur förskollärare konstruerar genus utifrån deras bemötande av barns sätt att uttrycka känslor. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet och observation har använts som datainsamlingsmetod. Observationerna genomfördes under tre förmiddagar på en avdelning vid en förskola som bestod av två förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna två till fem år. Resultatet visar att det finns likheter men framförallt skillnader i hur förskollärare konstruerar genus. Flickors och pojkars sätt att uttrycka känslor bemöts olika samt att flickor och pojkar erbjuds olika möjligheter till att visa och prata om känslor. Resultatet visar vidare att språket har en central roll i konstruktionen av genus, framförallt i hur förskollärarnas föreställningar om kön förmedlas till barnen om hur en flicka och pojke bör vara.

Syftet med arbetet är att studera och analysera hur flickor bedöms idag inom juridiken och det sociala arbetet. Forskning visar att under tidigare versioner av lagstiftning för tvångsomhändertagande har flickor bedömts efter sin sexuella aktivitet och lössläppthet och trots att lagar förändrats kopplas fortfarande bedömningar av flickors förbrytelser till deras sexualitet. Forskning visar också att det finns ett betydande könsrollstänkande inom socialt arbete och att det tycks råda en allmän moralpanik över flickors sexualitet. Teorier och begrepp som hjälpt oss tolka de domar som vårt forskningsunderlag består av, är moralpanik och queerteorins heteronormativitet vilka ryms inom socialkonstr­u­k­tionismen. Vi har med ett feministiskt intresse och en hermeneutisk ansats gjort en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av LVU-domar för att se på vilka grunder flickor omhändertas på grund av eget beteende enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Trots förändringar i lagstiftningen visar det sig fortfarande att en förlegad kvinnosyn och heteronormativa könsroller tycks påverka i juridiska domslut. Detta indikerar att den nuvarande praktiken upprätthåller och reproducerar könsroller.

I granskning av personer med missbruksproblematik finns det en risk att de bedöms utifrån samhällets normer samt föreställningar om kategorierna missbrukare, kvinna och man. Även att de förstås som annorlunda i relation till vad som är “normalt” och förväntat utifrån respektive kategori. Strukturalistisk forskning på området visar på en bred kunskap om samhällets föreställningar i relation till kategorierna missbrukare, kvinna och man samt att dessa är skapade i samhället och påverkar välfärdsstatens myndigheter och instanser. Dock saknas fokus på hur dessa föreställningar och kategorier som ett social konstruerat fenomen påverkar arbetet i förvaltningsrätten. Uppsatsen handlar om synen på personer med missbruksproblematik samt hur de begripliggörs i förvaltningsrättens domar. Materialet har analyserats med tematisk analys och för att få djupare förståelse analyserades materialet även utifrån Howard Beckers avvikarteori och Judith Butlers genusteori. Av resultat och analys av uppsatsen framkommer det att förvaltningsrätten och socialnämnden begripliggör personer med missbruksproblematik på ett nedsättande vis, i relation till samhällets normer och vissa egenskaper och livssituationer ges betydelse snarare än andra. Personerna förstås som misslyckade medborgare, dåliga föräldrar och oförståndiga och i detta skapas de till att endast vara klienter i behov av hjälp. Resultatet synliggör att förvaltningsrätten och socialnämnden är en del i ett avvikarskapande som möjliggör tvingande insatser.

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande: <ol type="1">Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

Titel: Leder attraktivitet till produktivitet? En studie av fastighetsmäklares attraktivitet och dess påverkan. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, inriktning marknadsföring. Författare: Kalle Gudmundsson och Olivia Lundbäck. Handledare: Jonas Kågström. Datum: 2019, maj. Syfte: Tidigare forskning indikerar att attraktiva personer är produktivare än oattraktiva personer. Syftet med denna studie är således att analysera om ”beauty premium” återfinns i säljande yrken och hur den påverkar produktivitet. Vi undersöker huruvida det existerar samband mellan produktivitet och attraktion hos svenska fastighetsmäklare. Vi tar också reda på om “beauty premium” effekterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor samt hur en attraktiv och produktiv fastighetsmäklare ut. Metod: Studiens tillvägagångssätt är deduktivt eftersom litteratur och vetenskapliga artiklar använts och analyserats. Studien har ett syfte och frågeställningar som besvaras med en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning. Vidare analyseras resultatet med hjälp av SPSS och även korrelationsanalys, resultatet diskuteras och presenteras sedan dels genom tabeller skapade med SPSS. Resultat &amp; slutsats: Vår studie resulterade inte i ett samband mellan hög attraktivitet och produktivitet. Vi har istället funnit att attraktivitetsbetyg nära snittet kan bidra till högre produktivitet, främst när det kommer till kvinnor. ”Beauty premium” effekterna skiljer sig åt när det kommer till män och kvinnor eftersom mycket attraktiva kvinnor istället påverkas av ”beauty penalty”. Det vi fann gemensamt mellan kvinnor och män är att attraktivitetsbetyg nära snittet har ökad produktivitet och vår slutsats pekar på att detta beror på ”beauty penalty” effekterna. Vi kom även fram till att attraktiva fastighetsmäklare har symmetri i hudstruktur samt ett generiskt utseende medan utseendet på en produktiv fastighetsmäklare är mycket varierat och vi såg inget tydligt samband förutom att de låg nära snittbetyget i attraktivitet. Uppsatsens bidrag: Denna studie är först med att undersöka attraktion kopplat till produktivitet när det kommer till fastighetsmäklare eller säljande yrken. Studiens bidrag är att ge en klarare bild och således kunskap om hur begreppen attraktion och produktivitet påverkar varandra och vilka andra variabler som spelar roll. Förslag till vidare forskning: Genom vår forskning har vi förstått att attraktion kan påverka produktivitet på många olika sätt. För att säkerhetsställa de resultat vi fått fram utifrån vår studie skulle det vara relevant att göra en liknande studie inom andra säljande yrken än fastighetsmäklare. För att skapa mer förståelse kring dessa begrepps samband, skulle en liknande studie kunna utföras inom andra branscher. Även forskning som utgår mer ifrån kön eftersom vårt resultat indikerar på att attraktion påverkar olika hos män och kvinnor. Till sist en studie som kan utföras på samma sätt som denna studie, men med mer fokus på ålder och dess påverkan.

Uppsatsenssyfte har varit att studera vilka förändringar kvinnor inom den mansdominerade vill seför att öka jämställdheten mellan könen inom den svenskaindustrin.Industrinstårinför förändring på flera sätt.En generationsväxling väntar,konkurrenskraften mot övriga industrier i världen ökar och behovet av arbetskraft de närmsta åren kommer vara hög. En lösning ser branschernas chefer är genom att öka jämställdheten inom industrin, främst processindustrin.En positiv effekt på detta är att genomatt fler kvinnorbörja arbeta inom denmansdominerade industrinkan löneskillnaderna mellan könen minskas. Tidigare forskning inom industrin har bland annat studerat den framtida generationsväxlingen som väntar och hur kvinnor påverkas av en industri där flera arbetsredskap är konstruerade för män. Studien har utgått ifrån frågeställningarna hur upplever informanterna att vara kvinna i en mansdominerad bransch ochvilka förändringar vill informanterna se inom organisationen. Teorier i studien ärJoan Ackers teori om hierarkier i organisationer, Lena Abrahamssons bok ”att återställa ordningen”där hon vidareutvecklar hur könsuppdelningar, könsordningar och hierarkieri mansdominerade yrken ser ut.Hirdmans teori om vertikal och horisontell könsfördelning och Kanters teori om strukturella förhållandeningår ocksåi denna studie. Studiens empiri har samlats in genom åtta intervjuer där samtliga informanter är kvinnor. Informanterna upplever flertalet problem inom organisationen, främst för att det finns en mansdominans och en hierarkisk ordning där den äldre generationen styr. Men informanterna finner även lösningar på problemen. Lösningar i form avatt utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, generationsväxlingen och att lyfta upp fler kvinnor på chefspositioner. Genom att framhäva informanternas feedback på problem och lösningar kan vi genom medvetenhet och lärande förändra dagens industri till en mer jämställd arbetsplats.

<p>Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex. Biologiska skillnader används ofta som argument för att hävda olikheter som dessa och en av den här studiens utgångspunkter är att konstruktioner av kön, genus och sexualitet har moderniserats men likväl fortfarande produceras. Syftet med studien är att med hjälp av genusteoretisk diskursanalys undersöka hur kön, genus och sexualitet konstrueras i sexrådgivningsspalter i Aftonbladet och Expressens söndagsbilagor under 2008. Vid diskursanalys är teori och metod nära sammankopplade. De teoretiker som ligger till grund för studien är bland andra Michel Foucault, Judith Butler och Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Genom att kombinera dessa teoretikers perspektiv med varandra har jag funnit ett fruktbart angreppssätt för intresseområdet. Analysen visar på konstruktioner av kön, genus och sexualitet genom att för varje tema med tillhörande underteman ge exempel från analysmaterialet. I samtliga analyserade texter utgår Aftonbladet och Expressens sexrådgivning från att män och kvinnor är biologiskt olika och nästan samtliga texter utgår från att människors handlingar är ett uttryck för en inre genusidentitet som är olika för män och kvinnor. Studien visar att både traditionella könsroller och en obligatorisk heterosexualitet konstrueras i sexrådgivningens diskurs. Inom den hegemoniska sexdiskurs som kvällstidningars söndagsbilagor ger uttryck för är det legitimt att tala positivt om heterosexuella samlag och olika sorters sexdrifter (mellan män och kvinnor) som styrks med referenser till bland annat forskning som legitimerar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det finns ett snävt utrymme för alternativ till de normativa föreställningar som präglar större delen av analysmaterialet men i den mån de existerar redogör analysen även för konkurrerande och antagonistiska diskurser i sexrådgivning.</p>

<p>Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.</p><p>Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.</p>