Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vampyrfilmer från andra kulturer relaterar till Bram Stokers Dracula och den europeiska myten. Vampyren har varit ett forskningsämne sedan 1700-talet och sedan 90-talet har en del av vampyrforskningen fokuserat på vampyren som en postkolonial varelse. Flera studier visar på att Dracula är en representation av "de andra", men också en representation för de förtryckande kolonierna. I uppsatsen analyseras fyra filmer från olika delar av världen och kommer fram till att en vampyrfilm aldrig helt verkar kunna avvika från Dracula, men att just dessa fyra filmer tar upp viktiga frågor om hybriditet, gemenskap och relationen till kristendomen.

I uppsatsen jämförs en kvinnlig och en manlig hjälte, utifrån ett genusperspektiv, isamtida actionfilm för att se hur de framställs. Syftet med denna uppsats är attundersöka om den kvinnliga hjälten verkligen utmanar stereotyperna. De filmernasom analyseras är The Hunger Games och The Maze Runner. Den metod somanvänds för att genomföra analysen är en karaktärsanalys utifrån karaktärsklockanskapad av Jens Eder. Resultaten av undersökningen visar tydliga tecken påstereotypiska drag hos den kvinnliga, men även den manliga hjältekaraktären. TheHunger Games är trots det ändå en film som är positiv till utvecklingen avkvinnliga hjältar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur karaktärer gestaltas i två olika reality-serier. I teorin utgår vi från stereotyper, representation, genus och härskartekniker. Den metoden som används är frågor som vi utformat utifrån Jens Eders karaktärsklocka. Vi har analyserat två karaktärer från Robinson och två karaktärer från Paradise Hotel. Resultatet av undersökningen visar på att karaktärerna från Paradise Hotel ges lite utrymme till att utvecklas som karaktärer och hamnar i stereotypiska fack. I Robinson hamnar karaktärerna tidigt i stereotypiska fack men ges mer utrymme till att utvecklas bortom den första stereotypiska framställningen.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra hur vänskapsmotivet framträder och används för att gestalta karaktärerna i ungdomsromanerna "Vi ska ju bara cykla förbi" av Ellen Strömberg, "Det är någonting som drar i mig" av Elin Persson och "En helt vanlig supernova" av Katja Timgren. Studien syftar också till att undersöka och jämföra hur vänskapsrelationerna i verken utvecklas under berättelsernas gång. Metoden är komparativ och studien använder narratologiska begrepp som analysverktyg. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan romanerna. De beskriver alla vänskapsrelation mellan huvudkaraktären och en central bikaraktär där skillnaderna mellan karaktärerna är viktiga i karaktäriseringen. De framträdande vänskapsrelationerna utvecklas på olika sätt genom konflikter och genom att vänskap övergår till kärlek. Vänskapens förhållande till kärlek är viktigt i två av romanerna och karaktärerna utvecklas genom sina relationer.

Uppsatsen analyserar nio utvalda karaktärer i Tove Janssons skönlitterära verk Kometen kommer (1968). Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i förhållande till katastrofhotet i boken. Studien öppnar upp för en vidare diskussion om hur verket kan användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera temat katastrofhantering i klassrummet. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Nikolajevas (2004) karaktärsteori som berör karaktärernas ontologiska status. Vidare utgår analysen från några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva (2004) och Kåreland (2015) som redskap i undersökningen. Analysen visar att de analyserade karaktärerna uttrycker varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet som leder till diverse motsättningar under berättelsens gång. De olika förhållningssätten leder även till att karaktärerna möter individuella problem som i vissa fall äventyrar deras grundläggande livshållningar. Karaktärernas skilda hållningar leder till att berättelsens handling drivs framåt och nya vägar upptäcks. Janssons verk om kometen från den yttre rymden och hotet om jordens undergång har goda möjligheter att användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället.

Uppsatsen analyserar de fem närmsta familjekaraktärerna i tre kapitelböcker av RoseLagercrantz och Eva Erikssons populära bokserie om Dunne. Böckerna som analyseras ärMitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingenkärlek (2019). Syftet med studien är att analysera vilka karaktärsdrag familjekaraktärerna harsamt att dra paralleller mellan familjekaraktärernas egenskaper och Dunnes handlingar ochlivsval. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är en kvalitativ textanalys med fokus påkaraktärer och dess uppbyggnad. I karaktärsanalysen har litteraturvetarna Maria Nikolajeva(2017) och Lena Kårelands (2015) verktyg för karaktärsanalyser använts. Analysen visar attde aktuella karaktärerna både är stereotyper och komplexa sammansättningar.Familjekaraktärerna påverkar Dunnes handlingar i oväntade riktningar. Studien visar också attbokserien om Dunne är en bra utgångspunkt i undervisningssammanhang om olikafamiljekonstellationer för grundskolans yngre åldrar.

Genom att undersöka Djävulens utseende och roll, har jag försökt beskriva hur Djävulen porträtteras i de serietidningar jag valt ut. Djävulen avbildas på en rad olika sätt i serietidningsform i vårt till stor del sekulariserade samhälle. Vissa av dessa avbildningar har religiösa föregångare, vissa har föregångare i annan litteratur och vissa är helt nya. De tyder på att man inte använder Djävulen alltför lättvindigt i serietidningar och att man ofta är medveten om de kulturella konnotationer han för med sig. Han är en karaktär som ofta framställs som en negativ karaktär, vilket inte är lustigt med tanke på hans roll inom religion och litteratur. Tack vare de förutfattade tankar som finns om honom är han lätt att använda för att skapa effekter inom serierna, antingen genom att spela på den negativa inställningen eller genom att ställa läsarens förväntningar på ända. Han framställs främst i tre större roller: som tragisk, skrämmande eller komisk. Det är inte ovanligt att flera av dessa roller används till samma karaktär. I de serier jag analyserat har han alltid ställts som en kontrast till seriens protagonist, även om han inte alltid är serietidningens antagonist. Djävulens utseende speglar hans roll i serierna på så sätt att han, när han ska vara skrämmande eller antagonist, har ett mer monstruöst utseende än vad han har när han har en tragisk roll. När han ska vara komisk har han ett utseende som kan ses som löjeväckande, men är inte mänsklig för den saken skull. En gemensam faktor är att samtliga djävlar hade någon form av skräckskapande element till sin karaktär. Sammanfattningsvis kan man säga att Djävulen framställs på minst sagt olika sätt i de olika serierna, vilket tyder på att det kan vara svårt att säga något klart generellt om hur denna karaktär porträtteras i serietidningsmediet.

Syftet med denna studie är att ta reda på om flickor och pojkar i böckerna skildras enligt stereotypiska könsroller. Genom en enkät fick vi fram de fyra mest populära böckerna enligt några flickor och pojkar i årskurs 4. En intervju genomfördes även för att få en bakgrund till bokvalet. De böcker som var populärast och som vi har analyserat är Rum 213, Harry Potter och hemligheternas kammare, Dagbok för alla mina fans – Gregs bravader och Pax 2 – Grimmen. Samtliga böcker visar på karaktärer med både kvinnliga och manliga egenskaper. Gemensamt för de böcker som pojkarna valde, Gregs bravader och Grimmen, är att det är manliga huvudroller med mestadels manliga egenskaper. Böckerna valdes för att pojkarna blivit rekommenderade dessa böcker av sina kompisar. Böckerna som flickorna valde, Rum 213 och Harry Potter och hemligheternas kammare, hade både kvinnliga och manliga huvudroller och karaktärerna i böckerna var till största del inte stereotypiska. Vår tolkning av detta är att, precis som Hirdman (1988) säger, män och pojkar har svårare att ta sig ur normer då de representerar en och därför väljer "typiska pojkböcker".

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.