This study examines how criminals are portrayed in Martin Widmark’s series of children’s detective stories, JerryMaya’s Detective Agency. The aim of the study is to find out what patterns and norms are communicated through this popular series for children aged seven to nine. Fourteen books in the JerryMaya series were selected and analysed to see how the criminal is portrayed, what motives are presented and what are the consequences of the criminal act. The study shows that several of the crimes in the JerryMaya series concern morality and legislation, and that there is often a moral criminal alongside a criminal who breaks the law. In eight of the fourteen books the crimes are some form of theft, and in five of them the consequence is an arrest. Only three books contain crimes that are not theft, and in these cases the books are about subjects such as revenge, attempted escape and cheating. For example, a person who steals money is punished according to law while a person who takes revenge for being bullied as a child is given the task of lecturing about anti-bullying. The consequences of the crimes thus often depend on the situation and the criminal’s motives.

In Khaled Hosseini's novel The Kite Runner (2003) the reader follows the narrator and protagonist Amir’s as he embarks on his journey towards redemption. Amir’s need for redemption is based on the tragic childhood event where Amir’s friend and servant Hassan were assaulted by their nemesis Assef as Amir can, but fails to intervene. This event is central to the plot. The story is told through Amir's memories and contains details about his relationship to the people close to him as well as his nemesis. I will argue that Khaled Hosseini’s The Kite Runner can be interpreted through a character analysis based on the names Hosseini chose for three of his characters and how they correlate to the portrayal of the characters, their personalities and how they mirror the actors in the Afghani civil war. / I Khaled Hosseinis roman The Kite Runner (2003) följer läsaren berättaren och huvudpersonen Amir på hans resan genom livet. Den tragiska händelsen där Amirs vän och tjänare Hassan blev våldtagen av deras plågoande Assef är en central del av handlingen. Handlingen skildras genom Amirs minnen och innehåller detaljer om hans relationer till de personer som står honom nära såväl som detaljer om hans fiende. Jag argumenterar för att Khaled Hosseinis The Kite Runner kan tolkas genom en karaktärsanalys som baseras på de namn som Hosseini valt till sina karaktärer och hur de står i relation till porträtteringen av karaktärerna och deras personligheter samt hur de speglar aktörerna i det afghanska inbördeskriget.

Narratives are regarded as a mirror of reality and therefore contain established norms and values which can be passed on to children. For that reason, the aim of the study is to analyse what norms and values can be detected in three popular children’s books, selected by pupils in grades 4–6, in the hope that they can be useful in school work with basic values. Reading literature brings a greater understanding of both the world and the individual. Since characters have a great influence on children, the study analyses the leading characters in the books Sam och Sigge, Diamantmysteriet and Nidstången. Among other things, the analysis gives examples of what is considered right or wrong, what a relationship should look like, how girls or boys are expected to behave, how people and animals should be treated, and that it is wrong to steal. In this way the selected books can be discussed in different ways in connection with values education in school.

This essay analyses Curtis Sittenfeld’s novel Sanning och Skvaller as an adaption of Jane Austen’s Stolthet och fördom. The purpose of this essay is to take a closer look at how the characters and the plot changes in Sittenfeld’s version compared to the original. The character analysis mainly focuses on Mr. Wickham, lady Catherine de Bourgh and Caroline Bingley as characters, as well as Mary Bennet and how her sexuality is portrayed. Elizabeth Bennet’s relationship with Mr. Darcy and the importance of a proposal and a marriage is also something that this essay analyses. The reception of the novel is something that will be addressed by highlighting some of the negative, and positive, reviews that the novel received upon publication. The discussion at the end brings up whether or not Sittenfelds novel can be classified as an adaption after changing so much of the story, how the elements in the new version changes its believability and how the problematic aspects may ruin the story.

This study analyses five different picture books from the last few decades. The aim of the analysis was to investigate how relations between children and adults are presented in the picture books. One way to achieve this has been to focus on the adults’ presence or absence in the narrative, and also what kind of authority the adult(s) can have in the action and how it can affect relations between children and adults. The idea is that this degree project can be adapted for practical use in school. It is hoped that teachers will receive inspiration for how they can work on the topic of relations between children and adults with the aid of picture books.A literary analysis which embraces the interplay between text and image, and with a focus on the different characters, has been used to analyse the picture books. The analysis shows that the absence and presence of the adults is depicted in different ways and can be divided into different groups: always absent, partly absent, physically present but absent in mind, and present. Another finding is that, in three of the five books, some adult character is portrayed as an authority, and this too affects how relations between the children and the adults are depicted.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre storsäljande filmer från 2016 förhåller sig till jämställdhet. Den teoretiska utgångspunkten är forskning gällande jämställdhet, genus, kön och representation samt feministisk filmforskning. Metoden för att genomföra analysen är både en genomräkning av den könsfördelning som finns i filmerna likaså om de klarar Bechdeltestet och avslutningsvis en karaktärsanalys utifrån Jens Eders Karaktärsklockan. De filmerna som analyseras är Finding Dory, Captain America: Civil War och Ghostbusters. Resultaten av undersökningen visar på filmer som är ojämnställda utifrån en underrepresentation av olika genus och kön men till sin helhet kan de inte avfärdas som helt ojämnställda.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.

Syftet med studien är att, utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, beskriva hur genussystemet upprätthålls eller ifrågasätts i böckerna Nidstången och Rum 213, vilka är de verk barn i årskurs 4-6 läser frekvent i sin fria läsning. Detta mot bakgrunden att skolans värdegrundsuppdrag är att arbeta för jämställdhet mellan könen och att elevers identitetsskapande påverkas av den skönlitteratur de läser. Syftet besvaras genom att söka svar på frågorna: vilka egenskaper tillskrivs karaktärerna baserat på deras tankar, känslor och handlingar? Hur framställs de relationer som finns i böckerna? Genom en karaktärsanalys som kombinerar ett mimetiskt och ett semiotiskt perspektiv, visar analysen av resultatet att samtliga karaktärer reproducerar genussystemets premisser, om än på olika sätt och i olika utsträckning.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ”Manic Pixie Dream Girl”. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken. För att analysera det utvalda materialet används en skräddarsydd karaktärsanalytisk metod. Resultatet visar att, trots att de kvinnliga karaktärerna må uppfylla några eller flera av de kriterier som Rabin ställer fram så innebär inte det direkt att karaktärerna är endimensionella och, i förlängning, overkliga porträtt av kvinnor i allmänhet. / This essay deals with how female characters are portrayed in romantic comedies by studying the "Manic Pixie Dream Girl"-phenomenon closer. This concept leads to misunderstandings about women's roles in the world of cinema and creates discussions about equality and Western storytelling. The purpose of this essay is to study two women in two different romantic comedies and study if they meet the criteria Nathan Rabin, the man who coined the term “Manic Pixie Dream Girl”, has announced to be qualities of a Manic Pixie Dream Girl and whether it is justified to argue that the female characters maintain sexist ideals. The theoretical basis on which the essay is based primarily comes from feminist theory, but also from Laura Mulvey’s theory of scopophilia and “the male gaze”. To analyze the selected material I have chosen to use a customized method of character analysis. The results show that, despite the fact that the female characters may meet some or more of the criteria Rabin have announced, the material does not directly imply that the characters are one-dimensional and, in extension, improbable and unreal portraits of women in general.

Uppsatsen undersöker hur marxistiska och maskulinitetsteoretiska maktstrukturer påverkar relationerna mellan de fyra huvudkaraktärerna i Stig Dagermans dramatext Streber. Karaktärerna analyseras utifrån texten i Judasdramer från 1949. Analysen utgår ifrån repliker, karaktärsbeskrivningar och scenanvisningar. I uppsatsen analyseras hierarkiska positioner utifrån den marxistiska teorin med fokus på klasstillhörighet och socioekonomiska förutsättningar, följt av maskulinitetsteorin med fokus på maskulinitetstyper samt maskulinitetsnormer. De bägge analysperspektivens resultat sammanförs i ett intersektionellt perspektiv och används för att placera in karaktärerna i schematiska modeller. Dramat har inför analysen delats in i tre delar vilket innebär att man genom analysen följer karaktärernas utveckling genom tre olika schematiska modeller. De schematiska modellerna och analyserade exemplen visar slutligen hur olika ekonomiska, sociala och könsrelaterade maktfaktorer påverkar relationerna mellan dramats huvudkaraktärer samt deras relationer till övriga av dramats karaktärer.