Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer känner hög tillfredsställelse i sitt arbete. Detta innebär att både individ, företag och samhället i stort har något att vinna på att individen känner hög tillfredsställelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka unga vuxnas lönearbetares känsla av tillfredställelse i sin yrkesroll och att sedan utifrån våra informanters karriärberättelser försöka att hitta orsaker och samband mellan känslan av tillfredställelse och vägen till arbete. Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsställelse och beslutsfattande för att tolka och koda vårt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta informanter som är i åldern 25-35 år och som har en tillsvidareanställning. Resultatet av vår studie visar på att informanternas känsla av tillfredsställelse stämmer väl in på befintliga teorier om motivation och tillfredsställelse samt att informanternas väg till arbete går att tolkas utifrån teorier om beslutsfattande. Det framgick under vår studie att det finns ett samband mellan känslan av tillfredsställelse och vägen till arbete. De informanter som haft relevant utbildning inom det valda yrkesområdet kände sig mer tillfredsställda än dem som inte hade det. Informanter som befann sig på en arbetsplats där de hade en möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll kände också i större utsträckning tillfredsställelse än de övriga.

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC. Denna undersökningens empiri är framtagen genom en kvantitativ studie där det genomfördes en enkätundersökning på 89 soldater från två olika regementen i Sverige. Det som har framkommit i denna studie är att de flesta av soldaterna var mellan 19-22 år gamla. I studien har det även framgått att de flesta av soldaterna kan beskrivas genom två av Hollands personlighetstyper, den realistiska och den sociala personlighetstypen. De flesta av soldaternas motiv till att söka sig till soldatyrket var att de ville ha ett arbete som var omväxlande, spänningsfullt och där de kunde hjälpa människor i utsatta situationer. Soldaterna anser att flera olika faktorer har påverkat deras val av yrke. Några av dessa är deras erfarenheter från värnplikten/grundutbildningen, olika rekryteringskampanjer från försvarsmakten samt att historier från vänner och familj har väckt ett intresse för soldatyrket. De flesta av soldaterna hade inte träffat någon studie- och yrkesvägledare innan de sökte sig till soldatyrket. De få som hade träffat en studie- och yrkesvägledare ansåg att dessa inte hade haft någon inverkan.

Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss.Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan.

Att integrera som nyanländ i Sverige och komma in på arbetsmarknaden kan vara en tuff resa. Det svenska utbildningssystemet kan vara en utmaning och att någonstans i lärande processen kan den nyanlända behöva vägledning av en studie- och yrkesvägledare. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med SFI-studerande i en mindre kommun i Sverige på vuxenutbildningen. Syftet med den här studien är att öka förståelsen om SFI-studerandes upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inför sitt framtida karriärval. Den här studien ska också ge en djupare förståelse av vilka inre och yttre faktorer, de studerande upplever påverkar dem att utvecklas. De SFI- studerande har upplevt hinder och begränsningar inför sina framtida karriärval, men de har också sett möjligheter till att fortsätta sina studier för att komma närmare arbetsmarknaden. Det svenska språket har upplevts som det största hindret i SFI-studerandes utveckling och behovet av studie- och yrkesvägledning har funnits sedan SFI-studiernas start. Gemensamma faktorer som alla de intervjuade har upplevt är oro och stress inför framtiden, samt saknaden av att inte ha kunskap om det svenska utbildningssystemet. En oro och stress som de SFI-studerande upplever påverkar deras tro på framtiden, tron på sina egna förmågor och deras handlingshorisont, kopplat till Careership Theory. Inför framtida forskning skulle studien kunna få ett annat perspektiv om intervjuerna istället var verksamma studie- och yrkesvägledare inom SFI. Genom att intervjua studie och yrkesvägledare kunde då studien få vägledarens upplevelser och de utmaningar de står inför att vägleda nyanlända. Studien skulle då kunna leda till en ökad förståelse hur arbetet med att vägleda nyanlända kan förbättras.

<p>Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.</p>

Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär. Före detta elitidrottares karriärval är ett outforskat område inom vägledningsområdet vilket gör studien intressant för vidare forskning inom studie- och yrkesvägledningen. / This study will aim to explore the major important factors that influenced six elite athletes in their new career choices after retirement. The method used was predominantly qualitative, with hermeneutics and narratives added in order to encapsulate the respondents own descriptions of point break. The result shows that the experience of retirement differs between those whom retired wilfully, and those who were forced to; because of injury or lack of motivation. The process to choose a new career was described by all respondents as difficult. However, they all felt motivated in their new choices, and were, ultimately, satisfied. The respondents made a practical rational choice based on earlier experiences of the particular line of work, values and emotional content. The post-retirement careers of elite athletes is a field relatively unexplored within vocational guidance counselling, which makes this study interesting for further development of this field.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera kvinnors karriärväg till chefsposition. Studien fokuserade på vilken betydelse de strategiska studie- och yrkesvalen respektive tillfälligheterna har haft under karriärvägen. Sex kvinnor i chefsposition, som samtliga arbetade i en och samma Kommun i Mellansverige medverkade i studien. Analysen utgår från kvinnornas karriärval samt de två karriärvalsteorierna Careership theory och Planned Happenstance theory. Den teoretiska basen bestod av forskning kring kvinnors karriärval och hur strategi respektive tillfälligheter inverkade. Resultatet visade att det var en kombination av både strategiska val samt tillfälligheter som bidrog till att informanterna har nått en chefsposition. Det visade även på att det kan finnas omedvetna strategier samt att kvinnorna hade flera karaktärsdrag gemensamt. Informanterna uppvisade ett stort engagemang och intresse för sina respektive yrkesområden, samt talade om hur viktigt det är att våga gå sin egen väg och följa sitt hjärta. / The purpose of this study was to define and analyze women’s advancement to the executive post. The focus was in which significance the strategic study- and vocational choices and coincidences had, on the career path. The participants in the study were six women, who all worked in an executive post in the same municipality in the Midst of Sweden. The analysis is based on women's choice of career and the two career-choice theories Careership theory and Planned Happenstance theory. The theoretical base consisted of research on women's career choices and the impact of strategy and chance. The results showed combination of both strategic choices and coincidences that contributed the informants to gain their executive posts. It also showed that there may be unaware strategies, and that the women had many qualities in common. All participants showed a great engagement and interest in their professional fields, and emphasized the importance of follow your heart and dare to go your own way.

The objective of the study is to examine whether the experience from language courses abroad has had any impact on the career choices for four individuals. Based on a qualitative research methodology, four semi-structured interviews have been executed. The two research questions have been answered by letting four people recount their experiences from language courses abroad linked to their self-images and career choices. The outcome is that the experiences from the language courses contributed to a more or less altered self-image. Most of all, the interpersonal abilities were fostered, which led to the formation of a self-image characterized by improved confidence in social settings. The four individuals’ self-images have then impacted their career choices, however in different ways. The perceptions of their own abilities have played an important role in their choices of career paths. / Studiens syfte är att undersöka om fyra individers upplevelser av språkresan har haft betydelse för deras karriärval. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts. Genom att låta fyra personer berätta om sina upplevelser av språkresan kopplade till deras självbilder och karriärval har studiens två forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet visar att upplevelserna av språkresan bidrog till en mer eller mindre förändrad självbild hos dessa personer. Framför allt främjades den sociala utvecklingen, vilken medförde att en självbild kännetecknad av högre tilltro till sig själv i sociala sammanhang formades. De fyra personernas självbilder har i sin tur påverkat deras karriärval, om än på olika sätt. Bilden om den egna förmågan har spelat en viktig roll i val av karriärbana.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av studie- och yrkesvägledning är störst inom grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande. I uppsatsen diskuteras om intresset för studie- och yrkesvägledning skulle öka i vuxengrupper om fler gavs möjlighet att ingå i en kontinuerlig studie- och yrkesvägledningsprocess. / This essay examines the need for career counselling when reaching a turning point based on the career selection theory, Careership. All individuals are recurrently faced with turning points during their career, some clearer than others. Previous research indicates that individuals with more options in their turning point feel a greater need for career counselling than individuals with fewer choices. For example jobseekers often experience that they have little room for manoeuvres and a low confidence in authorities. The result from this study shows that the need for and also the satisfaction with career counselling are biggest in elementary school and the lowest for jobseekers. In the essay we discuss whether the interest in seeking for career counselling would increase if grown ups were given the opportunity to be a part of a continuous career counsellingprocess.