No description available.

The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used. / Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras tankar runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet. Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts.

Den här avhandlingen handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete. Syftet med avhandlingen är att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet – de processer som genererar olika typer av karriärval – framträder i individuella berättelser. Studiens empiriska material grundar sig på fältarbete i en gymnasieskola under ett års tid. I fokus står två klasser med elever som studerats genom deltagande observationer och intervjuer. Studien belyser hur familjens sociala position och föräldrarnas karriärer är en viktig hållpunkt mot vilken ungdomarna bedömer sina egna framtidsmöjligheter. Studien pekar på hur en av både social klass och etnicitet, strukturerad individualisering påverkar ungas karriärval och färgar deras möjlighetshorisonter. Dessutom belyser studien hur karriärval måste förstås i relation till en möjlighetshorisont som har både en temporal och en rumslig dimension. Ungdomarnas möjlighetshorisonter fördunklas dock av en uppfattad etnisk diskriminering på arbetsmarknaden men även av de etniska kategoriseringarnas påverkan på karriärskapet i skolan. När ungdomarna i narrativ mening positionerar sig i (föräldrarnas) hemlandssammanhang vidgas handlingsutrymmet i symbolisk men även i praktisk mening. Genom att ta hänsyn till en translokal position kan vi förstå hur positioneringar i skilda rumsliga sammanhang hänger samman med skiftningar i den möjlighetshorisont som karriärval relateras mot. / This thesis is about how young people of foreign background talk about their lives and how they perceive their career choices regarding education and work. The aim of the thesis is to analyze how horizons of opportunity in relation to careership – the processes that generate different kinds of career choices – appear in individual narratives. The empirical data were collected through fieldwork over the course of one year in an upper secondary school using different techniques: participant observation and interviews. The analysis shows that the family’s social position and the parents’ careers form an important vantage point facilitating young people to assess future opportunities. Results indicate that structured individualization in terms both of social class and ethnicity affects young people's career choices and their horizons of opportunity. Furthermore, the study highlights how career choices need to be understood in relation to a horizon of opportunity encompassing both a temporal and a spatial dimension. Young people's horizons of opportunity are obscured by perceived ethnic discrimination in the labour market, as well as by ethnic categorizations at school affecting their careership. When young people in their narratives position themselves in the context of their parents' homeland, they extend the scope of action in a symbolic but also practical sense. By taking into account their translocal position, we see how positioning in different spatial contexts is associated with shifts in the horizon of opportunity that are related to career choices.

Där emellan raderna, där finns den. En osynlig barriär som gör det svårt för vissa, lätt förandra. Det är grunden i vårt syfte i denna uppsats. Den osynliga barriären – normer somuppfattas som begränsande för individer samt den kritik som lyfts mot normer och dessbegränsningar. Vi tillämpar en analysmodell vars syfte är att kritiskt granska, förståproblembilden bakom representationen av problemen som är underförstådda i styrmedel. Vihar utfört en dokumentstudie där vi har kritiskt granskat Skolverkets allmänna råd - arbetemed studie- och yrkesvägledning (2013) med hjälp av Bacchis (2009) teori och metod“What’s the problem represented to be”. Syftet är att undersöka på vilket sätt Skolverkets allmännaråd- arbete med studie och yrkesvägledning (2013) representerar norm och normkritik samt vilkadilemman som uppstår i representationen. Genom att anamma ett konstruktivistiskt ochnormkritiskt perspektiv försöker vi att förstå representationen av norm och normkritik och vadsom händer där emellan. Mellan raderna. / In between the lines, there it is. An invisible barrier that makes it difficult for some, easy forothers. That is the basis of our purpose in this paper. The invisible barrier – norms that areperceived as limiting for individuals. And the criticism leveled against norms and theirlimitations. We apply an analysis model whose purpose is to critically examine, understandthe problem picture behind the representation of the problems that are implicit in policydocuments. We have carried out a document study in which we have critically reviewed theSkolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) using Bacchi's(2009) theory and method "What's the problem represented to be". The purpose is to examinein what way Skolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013)represents norms and norm criticism and which dilemmas arise in the representation. Byadopting a constructivist and norm-critical perspective, we try to understand therepresentation of norms and norm criticism and what happens in between. Between the lines.