Syfte: Studien syftar till att undersöka hur valet av revisorns initiala förhandlingsstrategi påverkas av det karismatiska ledarskapet utövat av klientens CFO. Studiens forskningsfrågor berör även vilka förhandlingsstrategier som är det mest sannolika att revisorn väljer att tillämpa när klientens CFO upplevs som karismatisk. Metod: Studien baseras på positivistiskt synsätt där jag genom en deduktiv ansats har prövat resultatet från en kvantitativ undersökning mot teorier inom området. Studien har en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen gjordes genom en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till revisorer verksamma i Sverige. Resultat & slutsats: Studien bekräftar att begreppet karismatisk ledare är relevant i sammanhanget då det visar att respondenterna upplever starka och svaga ledare i sin dagliga förhandlingsgärning i termer av karismatiska ledare. Vidare kunde studien identifiera ett samband mellan en av förhandlingsstrategierna och karismatiskt ledarskap. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att gestalta förhandlingen mellan revisorer och klienter som ett socialt fenomen där möjligheten att inflyta över motparten är central. Vidare är studien ensam om att undersöka karismatiskt ledarskap som påverkansfaktor på revisorns val av förhandlingsstrategi. Förslag till fortsatt forskning: Studiens begränsningar utgörs av den låga svarsfrekvensen och svårigheten att iscensätta effekterna av ett karismatiskt ledarskap. Vidare studier bör anta en mer experimentell karaktär för att ytterligare kunna förklara den potentiella effekten som det karismatiska ledarskapet kan ha på revisorers val av förhandlingsstrategi samt en studie av hur klientens val av förhandlingsstrategi påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi. / Aim: The study aims at investigating how the choice of the auditor's initial negotiation strategy is influenced by the charismatic leadership exercised by the client's CFO. The research questions also concern which negotiation strategies are most likely that the auditor chooses to apply when the client's CFO is perceived as charismatic. Method: The study is based on positivistic and deductive approach, through which I have tested the result of a quantitative survey with theories in the field. The study has a cross sectional design. The data collection was done through a web-based survey that was sent to auditors operating in Sweden. Result & Conclusions: The study confirms that the term charismatic leader is relevant in this context as it shows that respondents experience strong and weak leaders in their daily negotiation action in terms of charismatic leaders. Furthermore, the study could identify a link between one of the negotiation strategies and charismatic leadership. Suggestions for future research: The study contributes to the accounting literature by stating the relationship between auditors and their clients, and more specifically the negotiation between auditors and clients as a social phenomenon. Furthermore, the study is alone in applying the charismatic leadership as an impact factor on the auditor's choice of negotiation strategy. Contribution of the thesis: The limitations of the study consist of the low response rate and the difficulty in staging the effects of charismatic leadership. Further studies should adopt a more experimental character to further explain the potential impact that charismatic leadership may have on the auditors' choice of negotiation strategy as well as a study of how the client's choice of negotiation strategy influences the auditor's choice of negotiation strategy.

En revisor bidrar till att kvalitetssäkra den finansiella information företag lämnar ifrån sig och revision ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. När det inte längre är revisionsplikt för små bolag har konkurrensen hårdnat i revisionsbranschen. Revisionsbyråerna har därför tilltagit åtgärder så som marknadsföring för att behålla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den påverkas av de åtgärder som krävs för att behålla och attrahera klienter. Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur är kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende påverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer använts för att samla empiri från sex erfarna revisorer. Revisorerna lägger stor vikt vid att relationerna till klienterna är goda. Det är viktigt dels för att klienterna ska vara nöjda och stanna kvar, men även för att det är genom ryktesspridning revisorerna får flest nya klienter. Revisoryrket är en profession och revisorerna är medvetna om hur de uppträder såväl inom arbetet som utanför. Marknadsföring strider mot professionen men är något revisorer börjat använda sig av i större utsträckning. Revisionsbyråerna använder sig av varumärkesmarknadsföring medan revisorerna främst riktar in sig på personlig marknadsföring. Enligt lag måste revisorer vara oberoende gentemot sina klienter och detta är de noga med. Inget får hota deras oberoende eftersom det kan förstöra deras rykte som revisor. Slutsatsen är att revisorer värderar klientrelationen högt. De är medvetna om vad som kan påverka och hota deras roll som revisor i relationen och vet hur de ska agera för att undvika dessa. Förslag till vidare forskning är att studera detta ut klientens perspektiv, vilket sedan kan jämföras med denna studies resultat. / An auditor contributes to assure the quality of the financial information the company hands over and auditing is seen as a quality stamp for third part. There is fierce competition in the audit industry as is no longer mandatory auditing for small companies. Audit firms use marketing and other activities to retain and attract new clients. The purpose of this study is to create an understanding for how auditors reason regarding the relationship with clients and how they perceive that activities to retain and attract clients affect the relationship. The study covers three concepts that are linked to theories. It studies how auditing as a profession, marketing and independence affect the client relationship and the Agency Theory, Professional Theory and Institutional Theory support these. The study is preformed through a qualitative approach where individual interviews are used to collect data from six different auditors. The auditors attach great importance to that the relationships with the clients are good. It is important that the clients are satisfied and stay, but also because it is through word-of-mouth auditors gain most new clients. Auditors belong to a profession and, therefore, the auditors are aware of how they behave in work and outside. Marketing is contrary to the profession but is something they have started to use more. Audit firms use brand marketing while auditors focus mainly on personal marketing. Because of laws, auditors must be independent against their clients and with this they are carful. Nothing may threaten their independence because it can destroy their reputation. The conclusion is that auditors value the client relationship highly. They are aware of what can affect and threaten their role as an auditor in the relationship. They are also aware of how to act in order to avoid these. A suggestion for further research is to study auditor-client relationship from the clients’ perspective, which can then be compared with the result of this study.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity. Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden. The questionnaire consisted of measuring instruments that measured accounting firms ethical climate, client relationship and client identification. The result was analysed with well established statistical methods. Result and conclusions: The result of the thesis showed that a weak ethical climate is associated with a stronger relationship orientation of the client relationship. The result showed that a stronger relationship orientation to their clients have a negative impact on auditor objectivity. The conclusion of the thesis is that the ethical climate affects the auditors relationship to their clients, a relationship that also has an negative impact on their objectivity. Suggestions for future research: Considering that the thesis only examines the ethical climates impact it can be of interest to investigate other underlying factors that affects auditors relationship approach and objectivity. Contribution of the thesis: The present study leave unique contribution to two research fields. The first is the demonstration of a relationship between ethical climate in audit firms and auditors' objectivity. Prior to this study, there is no study that used systematic measurement instruments in investigating the connection between ethical climate and the auditors' objectivity. The second is the demonstration of a relationship between ethical climate and the auditors' choice of approach to his clients. / Syfte: Revisorernas objektivitet är en självklar del i revisionsyrket, men i dagens samhälle så råder det tvivel och tveksamheter om att detta verkligen uppfylls p.g.a. de många företagsskandaler som har uppdagats under senare år. Många forskare menar att revisorernas handlingar och beteenden har ett samband med det etiska klimatet som råder inom organisationen vilket i sin tur påverkar revisorernas objektivitet. Denna studie ska undersöka om det etiska klimatet inom revisionsbolaget påverkar revisorns val av förhållningssätt till klienten, genom att antigen välja ett relationsinriktat eller transaktionellt förhållningssätt. Vi vill även undersöka om valet av förhållningssätt till klienten påverkar revisorns objektivitet. Metod: Data insamlades med en enkät från 232 revisorer i Sverige. Enkäten innehöll mätinstrument för mätning av revisionsfirmors etiska klimat, klientrelation och klientidentifikation. Resultatet analyserades med väletablerade statistiska metoder. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visade att ett svagt etiskt klimat är förenat med en starkare relationsorientering av klientrelationen. Resultatet visade även att en starkare relationsorientering till sina klienter har en negativ påverkan på revisorernas objektivitet. Slutsatsen av studien är att det etiska klimatet påverkar valet av revisorns förhållningssätt till klienten, ett val som i sin tur kan ha en negativ påverkan på objektiviten. Förslag till fortsatt forskning:  Då denna studie endast tar upp det etiska klimatets påverkan så kan det vara intressant att undersöka andra bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på revisorernas val av förhållningssätt och deras objektivitet. Studiens bidrag: Föreliggande studie lämnar unika bidrag till två forskningsområden. Det första är påvisandet av en relation mellan etiskt klimat i revisionsfirmor och revisorers objektivitet. Före denna studie finns ingen undersökning som använt ett systematiskt mätinstrument vid undersökning av samband mellan etiskt klimat och revisorers objektivitet. Det andra är påvisandet av en relation mellan det etiska klimatet och revisorernas val av förhållningssätt till sina klienter.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Våld i arbetslivet är idag ett samhällsproblem som inte enbart begränsas till drabbade individer utan berör även övriga samhället. Konsekvenserna av det verbala våldet är skadliga, både på individnivå, och på samhällsnivå. Anställda som utsatts för verbalt våld upplever ofta otrygghet, oro och stress inför arbetet. Denna studie avser att belysa det verbala våldets förekomst och inverkas hos handläggare vid klientmöten inom offentliga sektorn och hur det verbala våldet hanteras på både individ- och organisationsnivå. Resultatet från intervjuerna visar att det verbala våldet i samband med klientmöten är något som förekommer. Samtliga deltagare vittnar om händelser där verbalt våld uppstått och beskriver vidare att det i många fall blivit en del av arbetet.  Begrepp så som ”dum i huvet”, ”inkompetent”, ”fattar ingenting” och ”dålig” är enligt deltagarna återkommande ord som missnöjda klienter använt sig utav. Förutom de strategier som handläggarna använder sig utav, uppger samtliga deltagare att det verbala våldet från klienter hanteras på ett bra och förebyggande sätt på arbetsplatsen och att det finns professionellt stöd när verbalt våld inträffar som handläggarna kan utnyttja.

Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ettglobalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt attmedarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts aveffektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tidoch förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därföratt undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisornsroll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning påkommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer.Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inomrevisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egnaerfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorernastyrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering.Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisornspraktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer ändigitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar.Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersomrelationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färreklientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till attsamarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende.Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram äronlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara attintervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriskamaterial betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för attvara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kanavstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning. / Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ett globalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt att medarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts av effektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tid och förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därför att undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisorns roll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning på kommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer. Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egna erfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorerna styrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering. Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisorns praktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer än digitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar. Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersom relationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färre klientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till att samarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende. Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram är onlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara att intervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriska material betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för att vara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kan avstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare på socialtjänsten upplever att organiseringen av arbetet utifrån New Public Managements (NPM) kännetecken påverkar den professionella relationen mellan socialarbetare och klient. För att undersöka detta användes kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att analysera resultatet användes fyra teorier: Relationskompetens, omsorgsprofessionalitet, nyinstitutionell teori och systemteori. Resultatet visade en både positiv och negativ påverkan av NPM på relationen. Respondenterna upplevde en ökad rättssäkerhet och kvalitet med ökad standardisering genom dokumentation och evidensbaserad praktik. De upplevde ökad dokumentationsbörda och ett arbetssätt om tids- och kostnadseffektivitet genom organiseringen utifrån NPM. Detta har påverkat relationen genom att socialarbetarna inte upplevde att de kunde tillgodose klienternas behov och se till klienternas intressen så som de önskade. Det krävs mer resurser för socialarbetarna. Socialarbetarna upplevde att de behöver mer tid för att kunna skapa goda relationer till sina klienter. Effektivitet är fördelaktigt om klienten sätts i fokus, en utredning kan göras i god tid och då får klienten hjälp i rätt tid. Effektivitet på fel sätt gynnar inte klienten och därmed inte den professionella relationen mellan socialarbetare och klient. / The purpose of this study was to examine how social workers at social services experience that the organisation of the work from the characteristics of New Public Management’s (NPM) affect the professional relationship between social worker and client. To examine this, we used qualitative interviews with five interviewees, which were analysed with a qualitative content analysis. Four theories were used to analyse the result: relationship competence, care professionality, new institutional theory and system theory. The result showed that the effect of NPM on the relationship is both negative and positive. The interviewees experienced an increased legal security and quality with increased standardisation through documentation and evidence-based practice. They experienced an increased documentation burden and they also experienced that a way of thinking about time- and cost efficiency came from the organisation from NPM. This affected the relationship by the social workers not experiencing that they could meet the clients need and interests in the way they wished. The social workers are in need of resources. The social workers experienced that they needed more time to create good relationships to their clients. Efficiency is favourably if the client is in focus, the investigation can be made on time and the client receives help in the right time. Efficiency in the wrong way does not favour the client and thereby not the professional relationship between social worker and client.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever bemötande och makt i mötet mellan socialsekreterare och familjer med migrationsbakgrund. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bygger på intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar på ett socialkontor i en medelstor kommun i Sverige med inriktning på barn- och familjefrågor. Uppsatsen fokus ligger på studiens två centrala teman: Bemötande och Makt. Vi har i vår studie kommit fram till att bemötandet har en stor betydelse för förtroendet och relationen mellan socialtjänsten och familjer med migrationsbakgrund. Att bemöta familjerna med respekt och nyfikenhet ansåg socialsekreterarna som viktigt liksom användandet av en skicklig tolk. Reflektionerna kring makt varierade bland socialsekreterarna. Några upplevde en slags trygghet gällande sin maktposition till följd av de lagar som styr arbetet medan några inte reflekterade över maktförhållandet alls. Vad som även framkom var betydelsen av kulturförtrogenhet, det vill säga att ha kompetens och förståelse för olika kulturer. Det kan även vara en fördel för klientrelationen om socialsekreteraren har en liknande bakgrund som den aktuella familjen. Det empiriska materialet har analyserats utifrån maktperspektivet samt tidigare forskning som berört studiens ämne. Till skillnad från den redan befintliga forskningen bidrar denna studie med socialsekreterares egna perspektiv utifrån en svensk kontext. / The purpose of this study is to gain a better understanding of how, encounter and the use of authority, affect the meetings between social secretaries and families with foreign backgrounds from a social secretary's standpoint. We conducted a qualitative study with semi-structured interviews as our data collection method. The interview material is based on interviews with seven social workers working at a social welfare office in a medium-sized municipality in Sweden focusing on child and family issues. The thesis is based on the study's two central themes: Encounter and Authority. We have found in our study that having a positive attitude has a great impact on building confidence and a meaningful relationship between social services and families with migration backgrounds. By treating families with respect, having an open mind and using a skilled interpreter, social workers felt this gave a positive response. The reflections around authority varied among social workers. Some experienced a sort of reassurance regarding their position of authority as a result of the laws governing their work while some do not reflect on the balance of power at all. What also emerged from the study was the importance of cultural familiarity, that is, to have the skills of understanding of different cultures. It can also be an advantage for client relationship if the social worker has a similar background to that of the family. The empirical data have been analyzed from the perspective of authority and previous research that has dealt with the study topic. Unlike existing research studies this study deals with the experiences of social secretaries and has a Swedish context.

Sammanfattning   Datum: 7 juni 2020   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens högskola   Författare:  Abdelkarim Arisha           Stefan Dragosavljevic           Daniella Varli                        (97/08/19)                            (95/05/05)                (98/10/08)   Titel: Digitaliseringens påverkan på relationen mellan revisor och klient - En analys av           tidigare forskning   Handledare: Esbjörn Segelod   Forskningsfråga: Hur har digitaliseringen påverkat revisorns sätt att arbeta och vilka        konsekvenser har det medfört på relationen mellan revisor och klient?                                  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån existerande studier och forskningar            granska och analysera hur revisorns arbetssätt har påverkats i samband med            digitaliseringen och vilka konsekvenser det medfört för revisorernas relation till sina            klienter. Vidare studeras om det uppkommit nya faktorer som revisorn måste anpassa sig till. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ metod. Sekundärdata i form   av vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed, uppsatser skrivna av tidigare   studenter, böcker och webbplatser insamlades till studien.   Slutsats: Pappersarbetet har minskat då revisorernas arbete har digitaliserats vilket har     effektiviserat revisorns vardagliga arbete och revisorn har nu mer tid till att vara     tillgänglig för sina klienter. Digitaliseringen har resulterat i att den fysiska kontakten     mellan revisorn och klienten har minskat eftersom de numera använder sig av     digitala hjälpmedel som mail för att kommunicera med varandra. Konsekvenserna     är att relationen inte blir lika personlig mellan parterna som kan leda till att de     långsiktiga relationerna kan komma att bli begränsade. I studien har det     framkommit att kommunikationen är grundstenen för en lyckad relation mellan     revisorn och klient.   Nyckelord: Digitalisering, revisor, klientrelation, kommunikation, långsiktiga relationer, oberoende, förtroende. / Abstract   Date: June 7th, 2020   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:     Abdelkarim Arisha            Stefan Dragosavljevic            Daniella Varli                         (97/08/19)                           (95/05/05)                  (98/10/08)   Title: The effect of digitalization on the relationship between auditor and client - An analysis           of previous research   Tutor: Esbjörn Segelod   Research: How has the digitalization affected the auditor’s way of working and what       consequences has this had on the relationship between auditor and client?                            Purpose: The purpose of this literature study is to examine and analyze, based on existing      studies and research, how the auditor's working methods have been affected in      connection with digitalisation and the consequences this has had for the auditors'      relationship with their clients. Furthermore, it is studied whether there are new      factors that the auditor must adapt to.   Method: This literature study was conducted using a qualitative method. Secondary data such as peer-reviewed scientific articles, essays written by other authors, books and websites were collected for the study.   Conclusion:  The paperwork has decreased as the auditors' work has become digital, which            has streamlined the auditor's everyday work and the auditor now has more time            to be available to his clients. The digitization has resulted in a reduction in the            physical contact between the auditor and the client as they now use digital tools            such as e-mail to communicate with each other. The consequence is that the            relationship does not become as personal between the parties, which can lead            to the long-term relationships becoming limited. The study found that            communication is the cornerstone of a successful relationship between the            auditor and the client.   Keywords: Digitalization, auditor, client relationship, communication, long-term         relationship, independence, trust.

The aim of this study was to reach an understanding of social workers experiences of creating relationships with clients through the meeting as a method in an institutional context. It is a professional dilemma for social workers to build relationships with clients in a professional role with inevitible elements of control. At the same time, previous research shows that professionalism in social workers relational work with clients is about balancing between two aspects; professional and personal. The study was qualitative, conducted with semi-structured interviews with 8 social workers, within three different professional roles, in the social service in Sweden. Thematic analysis was used when processing the material. The study was analyzed through a theoretical framework based on the concepts of symbolic power and doxa and a model and components; participation, facilitating service environments and compassion. In summary, our study points to the fact that there are several ways for socialworkers to create relationships in an institutional context. Social workers have different ways of doing this work because it’s largely done with the social worker's personality. The social workers create participation to varying degrees and try to facilitate the psychosocial environment for the client in the meeting in different ways. However, it seems like the work is often related to the field's doxa.