No description available.

The present study examines and classifies learning activities found in teaching materials of Spanish as a foreign language produced for a Swedish context with the aim of determining to what extent they conform to the functional, action-oriented language view advocated by the Swedish curriculum. Both the distribution of learning activities within receptive, productive and interactive skills, the activity types within each skill, and the theoretical underpinnings of the activities have been studied in four popular coursebooks and two websites for teaching Spanish as a foreign language. The activities analyzed have shown a dominance of the written language even in oral activities. The results have also shown a bias towards more controlled, non-communicative activities with an explicit focus on forms at the expense of freer communicative activities with a primary focus on meaning, known to support language acquisition.

Studien undersöker SVA-lärares uppfattningar huruvida undervisningen ska fokusera på form – kunskaper i språksystemet, – eller på innehåll – kunskaper om hur språket används. Deltar i studien gör fyrtio lärare i högstadie- och gymnasieskolan. Form definieras som grammatik, struktur och uttal etcetera och innehåll som förmågan att förmedla detta utifrån syfte och sammanhang etcetera. Syftet är att utforska vilka olika uppfattningar som finns representerade bland SVA-lärare, samt vad ligger bakom dessa. Studien relaterar resultaten till forskning och styrdokument för skolan. Studien använde en digital enkät som spreds med ett explorativt urval till lärare i sociala medier. Resultaten visar på en mångfald av uppfattningar där både fokus på form och innehåll finns representerade, med en liten övervikt av lärare som ansåg att fokus på form och korrekthet är mer angeläget att fokusera på i undervisningen. Ett generellt motiv till detta fokus är lärarnas syn på form och korrekthet som en grund i språket som eleverna behöver behärska innan de går vidare till arbete, studier och samhällsliv. Även uppfattningen att undervisningens ska fokus ligga på innehåll motiveras av att eleverna behöver kunna förstå och göra sig förstådda i syfte att klara vidare arbete, studier och deltagande i samhället. Språkundervisningen ses generellt av SVA-lärarna som en integrativ åtgärd. En slutsats från studien är, med tanke på den variation av uppfattningar som studien visar på, att SVA-lärarnas uppfattningar sannolikt har stor betydelse för hur undervisning planeras och genomförs, samt att andraspråkslärares uppfattningar måste förstås genom både lingvistisk och sociolingvistisk teori.

Studiens syfte var att belysa vilka möjligheter förlagsproducerade läromedel för engelskämnet ger eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens i linje med läroplanens intentioner. För att uppfylla detta syfte ställdes två forskningsfrågor: hur möjligheten att öva de fyra förmåg­orna för språkinlärning fördelas i förlagsproducerade läromedel och på vilka sätt ut­veckling av elev­ernas kommunikativa kompetens möjliggörs i läromedlen. Sammanlagt nio textböcker och nio övningsböcker för årskurserna 4–6 från tre olika läromedelsserier (Skills, Sparks och Join the Quest) ingick i studien. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa in­slag. Övningarna kategoriserades efter vilken/vilka av de fyra förmågorna som övades och på vilket sätt förmågan övades (mekaniskt, meningsfullt eller kommunikativt). Resultatet visade att hörförståelse är den förmåga som får minst utrymme i alla tre läromedels­serier och i två av tre läromedelsserier övas hörförståelse inte en gång i ett kommunikativt syfte genom årskurs 4–6. Vissa läromedelsserier erbjuder eleverna mer kommuni­kativ övning av för­mågorna, medan vissa erbjuder mindre. En av de tre läromedelsserierna visar även på brister med att möjliggöra utveckling av de två potentiellt viktigaste förmågorna, hör­förståelse och den muntliga förmå­gan, i ett kommunikativt syfte. / The aim of this study was to illustrate the possibility of developing communicative competence with the help of English language teaching materials for grades 4-6. Two research questions were asked to fulfill the aim of the study: how the opportunity to develop the four language skills are distributed in commercial English language teaching materials and in what way dev­elopment of communicative competence is facilitated by using these teaching materials. A total of nine textbooks and nine exercise books for grades 4-6 from three different series (Skills, Sparks and Join the Quest) were included in this study. The methodological approach of this study was a qualitative content analysis with quantitative features. The exercises were catego­rized based on which of the four language skills that were practiced and how they were practiced (mechanical, meaningful, or communicative exercises). The result showed that listening comp­rehension is the least focused skill in all three series. In two out of three series, listening compre­hension is not practiced in a communicative way in either of the grades. Some series contain more communicative language exercises, while some contain less. One of the three series also shows shortcomings when it comes to developing the two potentially most important skills, listening comprehension and the oral skill, in a communicative way.

Studiens syfte var att ta reda på huruvida undervisningsmetoder för att utveckla elevernas muntliga, kommunikativa förmågor skulle vara synliga vid observationer av två lärares engelskundervisning i årskurs 4. Syftet var även att genom intervjuer få kunskap om de undervisande lärarnas syn på att utveckla elevernas förmåga att muntligt kommunicera på engelska och om deras arbetssätt innehöll aktiviteter för att främja denna utveckling. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som inverkade på möjligheterna att anamma ett kommunikativt arbetssätt i klassrummet men att båda lärare ställde sig positiva till att använda dessa arbetsmetoder för att lära ut engelska.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.

I denna kvalitativa studie intervjuades sju verksamma ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasiet, för att undersöka deras attityder till grammatik och hur de utformar grammatikundervisningen. Tidigare forskning visar att grammatikundervisningen och dess utformning variera beroende på lärarnas attityder till ämnet, vilket även stämmer överens med resultaten i vår studie. Ytterligare en aspekt som undersöktes var huruvida tolkningen av de grammatiska inslagen i styrdokumenten påverkar grammatikundervisningens utformning. Syftet med studien var att undersöka om lärarnas attityder påverkar deras arbete med grammatiska andraspråksdrag och om tolkningen av styrdokumenten ligger till grund för detta. Resultaten visade att majoriteten av de intervjuade lärarna eftersträvar en kommunikativ kompetens, men för att nå denna tillämpar de olika didaktiska metoder. Samtliga lärare uppger typiska och vanligt förekommande grammatiska andraspråksdrag i deras klassrum, och arbetar med dem både explicit och implicit i undervisningen. Majoriteten av lärarna arbetar explicit med grammatik i svenska som andraspråksundervisningen, för att eleverna ska nå en implicit grammatikkunskap. Explicita grammatikkunskaper möjliggjorde, enligt några lärare, arbete med feedback. Detta arbetssätt är dock inte en självklarhet, och således varierar undervisningens innehåll och utformning beroende på elevgrupp, men även hur enskilda lärare tolkar styrdokumentet. Vidare visar resultaten även att de lärare som arbetar med nyanlända tolkar de grammatiska inslagen i styrdokumenten annorlunda, och i kontrast till de resterande deltagarna, behöver de anpassa undervisningen till en språkmässigt heterogen grupp, vilken kursplanen inte alltid är anpassad efter. Avslutningsvis visar studiens resultat att lärarna grundar sina positiva attityder till grammatiken utifrån egna erfarenheter och värderingar, men vilket utrymme grammatiken får i undervisningen avgörs av styrdokumentets utformning för ämnet svenska som andraspråk och hur grammatikämnet tolkas i kursplanen.

Denna studie undersöker genom en kvalitativ innehållsanalys språksynen i två förlagsproducerade läromedel för spanska i årskurs 9, Colores 9 och Gracias 9. Kursplanen för moderna språk i grundskolan har en uttalad funktionell och handlingsorienterad språksyn som utgår från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). I denna studie har lärandeaktiviteterna i övningsböckerna Colores 9 och Gracias 9 samt deras tillhörande digitala material klassificerats i olika aktivitetstyper utifrån kursplanens förmågor (lyssna, läsa, skriva och tala) dels för att ta reda på hur fördelningen mellan lärandeaktiviteterna inom förmågorna ser ut, dels för att ta reda på vilken typ av aktiviteter som representeras i materialet. Dessa aktiviteter har sedan analyserats utifrån Littlewoods kontinuum i syfte att undersöka vilken språksyn som speglas i materialet, samt om denna språksyn överensstämmer med kursplanens. Resultatet visar att majoriteten av lärandeaktiviteterna inom alla förmågor fokuserar på explicit inlärning med fokus främst på språkets strukturer där aktiviteter som övar uttal, översättning, grammatik och högläsning dominerar. Det framgår av denna studie att lärandeaktiviteterna i läromedlen speglar en traditionell och strukturell språksyn med inslag från grammatik- och översättningsmetoden och den audiolingvala metoden och därmed inte överensstämmer med kursplanens handlingsorienterade kommunikativa språksyn.

Aim – The paper at hand has three aims which are based on the recent adjustments made to the Swedish curriculum which take effect in summer 2018 and stipulate the implementation of digital competence in all subjects. Firstly, the study examines the effect of ICT and digital media/ aids on the WTC and motivation of second language learners. Secondly, a look is taken at how ICT and digital media/ aids are implemented in teaching today and thirdly, the challenges teachers face by the diverse interpretation and definition of the term digital competence and its realization in the classroom are investigated. Design/methodology/approach – The study is a literature review in which recent literature and research papers in the field of ICT in teaching with focus on second language teaching and learning were examined. Findings – According to the results, the author found that the use of ICT and digital media/ aids have a positive effect on the WTC and motivation of second language learners when used appropriately. The challenges teachers face in this respect is a lack of methods and strategies as well as technical support that are needed to successfully implement ICT in their lessons. Especially the lack of technical support is viewed as a time consuming one as it requires teachers to have a back-up-plan which in effect means more lesson planning on their part. Additionally and in regard to the implementation of digital competences in all subjects, teachers are faced with new challenges which comprise a technical; theoretical and didactical knowledge of the term and its practical realization. Due to the recency of the changes made to the curriculum, the investigation of the challenges that present themselves to the teachers open up for new research that can be made in this field.

Studien fokuserar kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och deras närstående. Syftet är att med utgångspunkt från de närståendes berättelser beskriva hur kommunikationen manifesteras, samt att ge en teoretisk beskrivning av vilka faktorer som understödjer respektive motverkar kommunikationen. Elva gravt hjärnskadade personer ingår i studien. Orsaken till hjärnskadan är stroke, traumatisk hjärnskada eller syrebristskada. Personernas ålder varierar från 16 till 64 år vid skadetillfället. Samtliga har som en följd av hjärnskadan grava språkstörningar och kognitiva funktionshinder. Datamaterialet baseras på intervjuer och videofilm. Den teoretiska utgångspunkten är symbolisk interaktionism och den metod som används är grundad teori. Resultatet presenteras i en empiriskt grundad teoretisk modell för hur kommunikation hos studiens aktörer manifesteras. Kommunikationsmodellen innehåller kärnprocessen, kommunikationsnycklar. De öppnande nycklarna består av inledande och vidmakthållande faktorer, samt av den betryggande faktorn. Den senare får stor betydelse, utan den kommer inte kommunikationen till stånd. Resultatet diskuteras i förhållande till sociala kommunikationsteorier och begreppet kommunikativ kompetens. Teorin förväntas ge de närstående stöd i hur de förhåller sig i mötet med en person som har ett kommunikativt funktionshinder. / This study focuses on communication between adults with severe acquired brain damage and persons close to them. The purpose of the study is to describe, on the basis of accounts given by caregivers, the caregivers are referred to as relatives and personnel, how communication is manifested and to provide a theoretical description of the factors that facilitate or hinder communication. Eleven persons with severe brain damage are included in the study along with their caregivers. The brain damage has been caused by stroke, traumatic brain injury or lack of oxygen and in all cases has resulted in severe language impairment and cognitive disabilities. Age at time of injury varies from 16 to 64 years. The empirical material consists of interviews and video film. The theoretical framework applied is Symbolic Interactionism and the method used is Grounded Theory. The results are presented in the form of an empirically grounded theoretical model of how communication is manifested in the context of the study. This model comprises the core process and the communication keys. The keys are the introductory and maintaining factors as well as the confidence factor. The confidence factor has great significance; without it, communication cannot be established. The results are discussed in relation to theories of social communication and the term communicative ability. It is expected that application of the theory can make it easier for caregivers to interact with persons with severe communicative disability.