In this comparative analysis of three kinds of traditional Swedish 3/4-measure music, three different tunes, representing three groups of tunes within the genre respectively (the groups bodapolska, slängpolska and finnskogspols), are analysed in two ways. First, a quantitative analysis of the song's beat, which is discussed in relation to the concept of asymmetrical beat, measure, tempo, and the subjective experience. Second, a listening analysis that takes point in the experience of the music, and the “musical landscape” it creates. This musical landscape is examined using the metaphor theory of musical forces described by Steve Larsson, combined with the three-dimensional model applicable to Swedish traditional music, developed by David Kaminsky. These two parts are then synthesised and the advantages of the use of metaphor theory for discussing phenomena in Swedish traditional music is presented.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations. The word ”orientalism” is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient. The study shows, with basis in Saids' Orientalism, that the translation of One Thousand and One Nights often serves as a filter for Western beliefs and a fulfillment of expectations that already exist.

En komparativ uppsats inom företagsbeskattning som handlar om skatteincitament för FoU-kostnader i Sverige, Norge, Storbritannien och Australien. Det svenska systemet för avdrag gällande arbetsgivaravgifter presenteras tillsammans med reglerna i 16:9 IL gällande avdrag för utgifter relaterade till ett företags FoU-verksamhet. Det svenska systemet jämförs, utvärderas och diskuteras sedan i förhållande till motsvarande regler i de övriga tre länderna. Slutligen diskuteras även skatteincitament som fenomen, dess förhållande till EU-rätt och behovet av skatteincitament för FoU över huvud taget.

The purpose of this study is to provide an insight into six primary school teachers’ attitudes, ideas and approaches to teaching reading comprehension in Finnish and Swedish schools. In addition, the informants’ reflections on the PISA studies’ results concerning reading comprehension are also included. The study is comparative and based on interviews with primary school teachers in Finland and Sweden. Six teachers, three from a Finish school and three from different Swedish schools, have been interviewed by e-mail. The result shows that on the one hand there are some similarities but also differences both concerning approach and practice. Regarding the reasons why the PISA results differ between the two countries, the informants seem to differ because they have different views on how their colleagues in the other country work and they have no knowledge of each other´s work.

The purpose of this survey is to investigate librarians' knowledge and insight on marketing and how they work with marketing based on the issues: How do the surveyed libraries with marketing, what methods/tools/techniques use the surveyed libraries themselves and the knowledge of the responsible librarians about marketing in libraries? Theories used to investigate the marketing of libraries and librarians' knowledge of marketing is mainly the comparative method but also Singh's research on attitudes to marketing and SWOT analysis. The survey focuses on two public libraries in southern Småland, Sweden. The librarians responsible for marketing have been interviewed.The results revealed that the interviewed librarians have good knowledge and understanding of marketing. They use many different marketing methods and marketing strategies. The libraries use their websites and local newspaper advertising in order to market themselves to the public. The libraries consciously and unconsciously use the marketing strategy word-of-mouth. Both libraries in the survey have participated in a project Futurum.Kom where the focus was on marketing.Librarians' knowledge, insights and view on marketing will be described in three themes; the librarians' knowledge, understanding and use of marketing strategies, the librarians' knowledge and the use of marketing strategies and views on marketing strategies and SWOT analysis.

Syftet med föreliggande studie var att studera ungdomsbrottslighetens utveckling i Sverige och i England1, utifrån den totala registrerade brottsligheten från slutet av 1980-talet fram till år 2010. Dessutom har det även studerats för den registrerade kategoribrottsligheten mellan åren 2002 och 2013. Vidare har jag även eftersträvat till att föra en diskussion kring hur teorin om rutinaktiviteter kan förklara denna utveckling. Ungdomsbrottsligheten som begrepp har definierats utifrån två ord: dels ungdom och dels brottslighet. I denna studie har åldersintervallet begränsats till 15-20 år. Vidare har definitionen av ett brott utgått från den legalistiska definitionen, där ett brott fastställs som ett brott utifrån de rådande lagarna i respektive land. Tidigare forskning på området har beskrivit ungdomsbrottslighetens utveckling i efterkrigstiden, där den ökade i hela Västeuropa från början på 1950-talet, till att den minskade mot slutet av 1970 och början på 1980-talet. Stöldbrottslighet är den dominerande brottskategorin bland ungdomar, sedan följer våldshandlingar och sist skadegörelsebrott. Metoden som har använts i denna studie var av komparativ art, där man eftersträvat att jämföra Sverige och England med varandra vad gäller ungdomsbrottslighetens utveckling. Metoden har vidare utgått från den mest olika ansatsen, som förespråkar jämförelser mellan länder som anses vara olika varandra olika vad gäller kultur, struktur och historia. Den mest olika ansatsen innebär vidare att man strävar efter en teoriprövning, dock har det i denna studie förts en diskussion kring rutinaktivitetsteorin för att se hur den kan tänkas förklara ungdomsbrottslighetens utveckling. Rutinaktivitetsteorin består av tre olika komponenter som tillsammans möjliggör att ett brott kan begås, a) motiverad gärningsman, b) lämpligt brottsobjekt/offer och c) avsaknad av kapabla väktare. Denna förklaringsmodell har använts flitigt för att förklara den ständigt ökande stöldbrottsligheten i efterkrigstiden, som sammanföll med ett ökat välstånd i både Sverige och England. Resultatet från denna studie visar att ungdomsbrottslighetens utveckling har minskat från slutet av 1980-talet fram till år 2010 i båda länderna som studerats. Även den kategoribaserade brottsutvecklingen (stöld, våld respektive skadegörelsebrott) har i denna studie visats ha samma minskande tendens. Rutinaktivitetsteorins förklaring av ungdomsbrottslighetens utveckling, har analyserats utifrån de brottspreventiva situationella åtgärder, som har vidtagits och som har haft en direkt påverkan på åtminstone två av komponenterna som teorin grundats på.

Studien syftar till att undersöka utformningen av Guds och Mose-kommunikation och de betydande händelserna i Moses och Egyptens historia, både i filmen Exodus: Gods och Kings och Andra Moseboken. Metoden som används i undersökningen är en traditionell jämförande metod där två objekt jämförs med varandra. Metoden utfördes genom användning av så kallade jämförelsesmatriser och faktorer baserade på definitionen av kommunikation. Undersökningsresultaten baseras på data som förvärvats från föremålen och tidigare forskning. I slutresultatet hittade jag likheterna och skillnaderna mellan objekt i frågorna. / The study aims to examine the design of God and Moses communication and the significant events in the history of Moses and Egypt both in the film Exodus: Gods and Kings and Exodus.The method used in the survey is a traditional comparative method where two objects are compared with each other. The method was performed by using so-called comparison matrices and factors based on the definition of communication. The survey results are based on the basis of data acquired from the objects and previous research. In the final result, I found the similarities and differences between objects in the issues.

Syftet med uppsatsen var att genom en komparativ analys se vilka författare och verk som var gemensamma för två läromedel i Svenska 2. Uppsatsen skulle också undersöka vilka uppgifter som fanns till de gemensamma textutdragen samt om det fanns likheter och skillnader kring dess innehåll. För att uppnå studiens syfte användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Förutom kvantitativ litteraturforskning och komparativ metod användes också kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen visade att det fanns gemensamma textutdrag i läromedlen Svenska Impulser 2 och Metafor 2 även om det är få som är gemensamma, vilket kan tyda på att det finns ett gemensamt stoff som läromedelsförfattare utgår från när de producerar läromedel. Studien pekade dock på att om antologitexter och lästips från läromedlen hade presenterats kunde de gemensamma antalet texter blivit fler. Vilka uppgifterna som presenterades i de båda läromedlen var lika även om de inte kallades för samma sak. Det saknades dock taluppgifter i Metafor 2. Det visade sig också att det fanns både likheter och skillnader mellan uppgifterna i läromedlen samt att uppgifter som inte är till samma verk ändå kan ha samma syfte och relateras till samma del i styrdokumenten. Det visade sig dessutom att de tre kapitlen som undersöktes stöds i styrdokumenten gällande de krav som finns för utformningen av litteraturhistoria. Dock visade studien också att uppgifterna relaterar till övriga centrala innehåll för kursen Svenska 2 samt svenskämnets syfte. För att göra studien mer trovärdig krävdes det bilagor som utgjorde en del av resultatet. Dessa bidrog till att ingen uppgift behövde utelämnas och innebär att den som läser studien kan se alla uppgifter i sin helhet utan att ha tillgång till läromedlen.

Studiens huvudsakliga syfte var att genom ett främst diskursanalytisk tillvägagångssätt ta sig an och jämföra Djungelbokens tre mest kända versioner och svara på frågan vad som skiljer verken åt. Utifrån den teoretiska bakgrunden bestående av en diskurs-, epik- och adaptionsanalys nyansera ämnet och ge ett perspektiv att analysera verken ur för att kunna besvara frågeställningarna. De tre olika versionerna resumerades eller refererades och analyserades utifrån den teoretiska bakgrunden och svar på frågeställningarna gavs. Svaren gav en bild att berättelserna har med tiden blivit mer komplexa och nyansrika, karaktärer har gått från platta till runda och tittarna/läsarna speglas som mer kompetenta. Kompetensen återspeglas även i människosynen och framför allt barnsynen i de olika versionerna. Mowgli, huduvdkaraktären, får representera barnet och går från ett barn med potentiella kunskaper till ett barn med specifika barnegenskaper för att till slut vara det kompetenta barnet med färdiga kunskaper. Konsekvenser för undervisningen kan vara att använda Djungelböckerna (1894, 1967, 2016) till att iscensätta ett möte mellan barn och vuxna och diskutera skillnader i olika berättelsers förhållningssätt i uttryckssätt, historia, tid och rum.

I syfte att undanröja oegentligheter förekommer det att arbetstagare inom bolag avslöjar uppkomna missförhållanden; så kallad whistleblowing. För svensk rätts vidkommande lagstiftades detta rättsinstitut först år 2017, i syfte att förhindra företeelser såsom marknadsmissbruk, korruption och miljöförstöring. Den nyligen antagna lagstiftningen tycks enligt kritikerna dock innehålla oklara moment. Det är sålunda av vikt att undersöka huruvida lagstiftningen kommer verka effektivt för whistleblower[s]. Skulle lagstiftningen vara att anse otillräcklig och icke förutsebar, föreligger nämligen risk för informationsasymmetrier. För att utreda problematiken är en komparativrättslig studie med stöd av amerikansk rätt avseende whistleblowing relevant. Aktuellt för detta arbete är Sarbanes-Oxley Act och Dodd-Frank Act, vilka antogs år 2002 i genmäle till större redovisningsskandaler inom Enron och Worldcom, respektive marknadskollapsen år 2008 och efterföljande bankkonkurser. Det huvudsakliga syftet var att etablera procedurer för behandling av larm avseende missförhållanden, förbud mot repressalier, samt skadestånds- och straffrättsligt ansvar respektive främjande av finansiell stabilitet. Beträffande svensk rätt har whistleblower[s] erhållit skydd medelst yttrandefrihet, meddelarskydd, arbetsrättsligt skydd, lojalitetsplikt, samt av bolag företagen självreglering. Denna gällande rätt har dock ansetts ofullständig och omständlig. Den för svensk rätts vidkommande antagna lagstiftningen avseende whistleblowing innehåller krav på allvarliga missförhållanden och fog för påstående, samt möjliggörs intern- och externrapporterting. Argumentationen i propositionen framstår emellertid såsom inkonsekvent. Det bör sålunda vara rimligt anta, att de svagheter i svensk rätt som kan återfinnas i regleringen avseende whistleblowing resulterar i ett, för svensk rätts vidkommande, skydd för arbetstagare som är fragmenterat och svårtillämpat. Visserligen har även amerikansk rätt avseende whistleblowing fått utstå kritik. Oavsett reflektioner beträffande kritiken amerikansk rätt mottagit, får amerikansk reglering anses erbjuda tydligare skydd, varför det bör vara möjligt överföra vissa delar av amerikansk rätt till svensk reglering avseende whistleblowing, för att stärka regleringen och möjliggöra att dess ändamål uppfylls. / In order to eliminate irregularities in companies, workers can reveal anomalies; through so-called whistleblowing. In Swedish law, this legal phenomenon was adopted into legislation in 2017. However, according to critics, the legislation contains unclear clauses. Thus, it is important to examine whether the legislation will work effectively. Should the newly adopted legislation be considered inadequate and unpredictable, there is a risk for information asymmetries. Therefore, a comparative legal study with support of American law regarding whistleblowing, is motivated. In this thesis, I will examine the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) as well as the Dodd-Frank Act of 2008, which were adopted in response to the major accounting scandals of Enron and WorldCom, respectively the market collapse in 2008 and subsequent bank failures. In both SOX and the Dodd Frank Act, procedures for the management of whistleblower alarms, prohibitions on reprisals as well as rules on tort and criminal liability were introduced with an aim to promote financial stability. As to Swedish law, whistleblowers have received protection from reprisals by laws regulating freedom of speech, protection of sources, labor law protection, the concept of duty of loyalty, and by companies establishing self-regulation. However, statutory protection of whistleblowers in other laws has been considered incomplete, which is why the legislature has deemed whistleblowing worthy of protection by a separate law only governing whistleblowing. However, the newly adopted Swedish law regarding whistleblowing appears to contain some weaknesses due to inconsistencies and unclear clauses. It is true that American laws regarding whistleblowing have endured criticism. However, it is reasonable to assume that the weaknesses in Swedish law regarding whistleblowing result in a protection for workers, which is fragmented and difficult to apply. Given the fact that American regulation regarding whistleblowing is providing more consistent protection to whistleblowers, Swedish regulators should consider the adoption of certain rules from American law, to strengthen the regulation and allow its purpose to be fulfilled.