Skogsbrandsberedskap är en kollektiv vara och har alltid levererats av statliga, regionala eller kommunala aktörer. Effektiviteten hos dessa har på senare år satts på prov då den globala uppvärmningen har gett upphov till fler skogsbränder som har härjat runt om i Sverige. Denna effektivitet har visats vara begränsad då brister i finansiella och institutionella aspekter har uppdagats. Den aktuella situationen presenterar allvarliga problem för mänskligt såväl som ekonomiskt liv. Eftersom den privata sektorn kan erbjuda lösningar som är kostnadseffektiva och innovativa, blir privata lösningar i skogsbrandsberedskap en intressant idé att utforska. Denna litteraturstudie ska jämföra transaktionskostnadsskillnader mellan två olika upphandlingsförfaranden, för att undersöka vilket tillvägagångsätt som är bäst för en transaktion av privata helikoptertjänster inom skogsbrandsberedskap. Tillvägagångssätten är den konkurrenspräglade dialogen och det förhandlade förfarandet med föregående annonsering. Studien kommer fram till är att den konkurrenspräglade dialogen är mest effektiv då dess generella flexibilitet är mer passande transaktionen. / Wildfire emergency services are collective goods which often are delivered by the government. The efficacy of this has been tested, as climate change has brought upon greater and more frequent wildfires ravaging across Sweden. The efficiency has shown to be limited, because of shortcomings in financial and institutional aspects. The situation gives serious complications for human as well as economic life. Because the private sector can offer viable solutions that are cost-effective and innovative, the implementation of these into wildfire emergency services becomes an interesting idea. This literature study will compare the differences in transaction costs between two procurement procedures, to deduce which option is best for a procurement of helicopter services within wildfire emergency services. The procedures are competitive dialogue procedure, and the negotiated procedure with prior publication. This study concludes that the competitive dialogue is the best procedure due to its flexibility, which is needed in this transaction.

Uppsatsen analyserar texten i oavkortade utgåvor av Mästerdetektiven Blomkvist (2003) och Den hemliga trädgården (2010) och jämföra dessa med lättlästa versioner. Syftet med analysen är undersöka skillnaderna i de olika versionerna utifrån språkförändringar, “murbruk” och ton. Uppsatsen är en komparativ litteraturstudie. Analysen visar att det finns stora skillnader i de olika versionerna av böckerna. Originalversionerna har ett äldre språkbruk än den lättlästa versionen av samma bok. Analysen har även visat en hårdare jargong mellan karaktärerna vilket förmedlar en hårdare ton i originalversionen. Beroende på vilket mål man har med undervisningen kan olika versioner vara mer aktuella än andra.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

Syfte: I studien undersöks tre olika läromedel för kursen Svenska 3 samt olika tolkningar av inskriften på Rökstenen. Studien leder till kunskap om hur det går att sammanfläta tolkningarna av Rökstenens inskrift med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Utöver det bidrar arbetet med kunskap om hur runsvenska framställs i de tre olika läromedlens språkhistoriska kapitel. Metod: För att besvara arbetets första fråga jämförs de centrala innehållen för kursen Svenska 3 med två tolkningar av Rökstenens inskrift vilket resulterar i förslag på hur inskriften kan gå att applicera på undervisningen. Därefter utförs en multimodal analys av de tre valda läromedlen. Denna analys ger en tydlig bild av läromedlens struktur och innehåll. Därefter jämförs de tre läromedlen genom en komparativ undersökning. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som grundar undersökningen är läroplansteori. Teorin fokuserar på urvalet av kunskaper i läroplanen. I arbetet presenteras två olika tolkningar av inskriften på Rökstenen för att sedan sammanfläta runsvenskan med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Användningen av läroplansteorin problematiserar och diskuterar urvalet av kunskap för att endast frambringa relevant kunskap för undervisningen. Denna teori är därmed relevant för undersökningen då kunskaperna som appliceras på de centrala innehållen måste vara relevanta för utbildningen och givande för elevernas utvecklingsprocess. Resultat: Undersökningen visade att Rökstenens inskrift är applicerbar på de centrala innehållen för kursen Svenska 3. De förslag som presenteras under rubriken Delresultat 1 sammanflätar olika delar av Elias Wesséns tolkning av inskriften och delar ur tolkningen av Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams med de centrala innehållen. Det framgår att de centrala innehållen framför ett syfte för de olika momenten, hur undervisningen sker nämns dock inte. Det ansvaret räknas till undervisarens uppdrag. Därmed råder möjligheten att integrera språkhistoria med resterande moment med fokus på Rökstenens inskrift. Det andra delresultat i studien visade på likheter i läromedlens avsnitt som behandlar runsvenska. Dessa delar finns i böckernas sista avsnitt. De avsnittet har även liknande upplägg där runsvenskan först introduceras med en bakgrundsinformation om vad det språket är samt var det användes. Utöver detta presenteras futharken i alla de analyserade läroböckerna, runraden med 16 tecken. Olikheterna gäller främst de visuella elementen så som färger och illustrationer. Inom denna olikhet finner man likheter på så vis att alla tre böckerna innehåller visuella element i form av färgade textrutor, bilder och illustrationer men dessa presenteras på varierande vis.

The purpose of this study was to investigate how domestic violence was presented in Swedish newspapers before and during the covid-19 pandemic. Based on the result, we discuss how a changed reporting can influence the involved parties (perpetrators and victims), and social work in a wider context.To answer the questions of the study, we have studied how newspapers presented the parties in domestic violence, the explanations for the violence, and the character of the violence. The focus of the study was to investigate if there were differences before and during the pandemic. 134 articles were studied in total, from the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. We found that the newspaper coverage on domestic violence has changed during the covid-19 pandemic, compared to before. During the pandemic, the newspapers reported the pandemic in itself as a reason for domestic violence, and hence excluded many other possible explanations. The reporting during the pandemic often focused on serious domestic violence, on cases where shelters for women were involved, and the pandemic as a reason for domestic violence. Consequently, other types of violence and other types of victims have gotten less coverage in the newspapers. There are fewer articles embracing the width of victims who suffer from domestic violence. In addition, we found that the reporting on the perpetrators committing the violence was more one-dimensional. Before the pandemic, it was clearer that the perpetrators could come from a wide range of age groups, social positions, genders, sexualities etc. During the pandemic, nearly all cases presented in the newspapers were about a hetrosexual man, who was often a father. In summary, we found that the reporting has become more linear and one-dimensional during the pandemic, but also more alarming. The changed newspaper coverage of domestic violence could certainly influence the general picture of the problem, both in the public and in social work.

This paper will be focusing on sound mixing in film by using a comparative study. This article will try to find out if there is a way to use Michel Chion’s and Walter Murch’s sound design theories as design methods and compare them with each other. To test their theories we did our own sound design and sound mixing to a short film. During the mixing process we split up the project and worked on two different mixes. Strictly following the theories of Murch and Chions theories. During the comparison which contains the questions about effectivity, quality and priority in the mix we figured out that both theories could be used as a design perspective since they are both able to be divided into methods. / Denna undersökning kommer att fokusera på ljudmixning inom film med användandet av komparativ metod. Artikeln kommer försöka ta reda på om det går att använda sig utav Michel Chion och Walter Murch ljuddesignteorier som designmetoder och jämföra dem med varandra. För att testa deras teorier gjorde vi vår egna ljuddesign och mixning till en kortfilm. Under mixningsprocessen delade vi upp projektet och arbetade med två mixningar och strikt följde deras teorier. Under jämförelsen vilket innehåller frågor om effektivitet, kvalitet och prioritet i mixen fick vi reda på att de båda går att använda som designperspektiv då respektive teorier gör det möjligt att dela upp de i metoder.

The main purpose of this essay is to examine the existing differences between how religion istaught at secondary schools in Hungary and Sweden. Furthermore, this essay will also discussand strive to answer the three questions that are stated below: 1. What differences and similarities can be found between religious education inSwedish and Hungarian secondary schools? 2. Why do these differences and/or similarities occur? 3. What are the consequences of these differences and/or similarities, according totheories on religious education and according to pedagogical theories? In order to answer these questions, this essay analyzes both Swedish and Hungariancurriculum, syllabus and other governmental documents on religious education in publicsecondary schools. Theories on decentralization, multiculturalism in schools and on seculareducation are some of the theories applied in order to achieve a multifaceted discussion. Thefinal conclusion of this essay is that there are numerous similarities and differences regardingreligious education between the countries, including content, form and focus within theprogrammes. These similarities and differences occur mainly due to political decisions, butalso due to historical and cultural contexts. The consequences of the previously statedsimilarities and differences are that students in Hungary and in Sweden can develop adifferent kind of worldview and perspective of knowledge. Furthermore, the difference withinthe two school systems may foster different values and provide students with different formsof knowledge and abilities.

This study investigated what Swedish public and academic libraries expressed on their Facebook pages. This study looked at similarities and differences between public and academic libraries through the lens of the Four spaces model by Jochumsen et al. (2012). Data was collected from three public and three academic libraries’ Facebook posts. The data was analyzed through qualitative content analysis, inspired by Zhang and Wildemuth (2017).  The results indicated that Facebook was used partly in different ways in public and academic libraries. Public libraries used Facebook to promote literature, human rights, and they also focused on posts for younger audiences. The academic libraries mostly focused on helping students with their studies. There were also some differences within the same library type; for instance, one of the academic libraries did not focus on content for students. The four spaces model Jochumsen et al. (2012) considers the changing roles of the public library in society and how libraries can show legitimacy in their new environment. Results indicated that the public libraries primarily expressed the learning space, and secondarily, the inspiration space. Academic libraries mostly expressed the learning space. The meeting space and the performative space were seldom expressed, both in public and academic libraries.

I den här studien undersöks om mer eller mindre formella drag kan urskiljas på 20 år genom att analysera två reportage från samma tidning med samma skribent. Reportagetexterna är från den lokala tidningen för Västanfors-Västervåla församling, som heter Mitt i livet. Analysmetoderna som har använts är utifrån Hellspongs (2001) metoder för brukstextanalys läsbarhetsanalys, genreanalys och slutligen en komparativ analys av de två reportagetexterna. I läsbarhetsanalysen tar Hellspong upp olika frågor där svaren kan avgöra om en text är lätt eller svår att läsa vilket kan hänga ihop med formalitet. Genreanalysen gav inte några avvikande resultat, den påvisar att texterna är så pass lika varandra att undersökningen kommer att ge ett rättvist resultat. Avslutningsvis har en komparativ analys gjorts för att ge stöd åt resultatet från läsbarhetsanalysen. I många aspekter liknar de två texterna varandra men skillnaderna som uppkommer i undersökningen är så pass tydliga att resultatet påvisar att språket har fått mer formella drag. Den nyare texten från 2019 har till exempel långa meningar, engelska ord, facktermer inom företagande medan den äldre texten inte har det.