Vi har i denna uppsats genomfört en adaptionsanalys på den nedskrivna och översatta folksagan Hans och Greta (1945) med den nya adapterade bilderboken Hans och Greta i det hemsökta huset (2021). Syftet med uppsatsen är att analysera vad det är som sker med den klassiska folksagan när den bearbetas till en ny mer modern och lättläst bilderbok. Det som analyseras är skillnader i intrigen, innehållsmässiga skillnader som text och bild samt hur adaptionen lett till språkliga skillnader som ordval och uttryck. Vidare analyserar vi studiens resultat i relation till läraryrket genom att diskutera möjligheter eller svårigheter som kan uppstå vid arbete med de olika versionerna i undervisningen. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. För att analysera skillnaderna i båda verken används en komparativ metod samt Göte Klingbergs olika adaptionsformer. Studiens resultat visar att förändringarna gjorts för att anpassa bilderboken till en lättläst version för yngre läsare genom att förenkla och aktualisera språket, omarbeta eller ta bort händelser, addera bilder till texten och att det tillkommit mer skräckinslag. Slutligen diskuteras studiens resultat i relation till undervisningen för yngre elever genom att redogöra för- och nackdelar för att synliggöra vårt bidrag till den didaktiska utvecklingen.

Bakgrund: Särskiljningen mellan skönlitteratur och film i styrdokumenten har skapat många debatter kring vad skillnaden faktiskt är och vad som lämpar sig bäst för den pedagogiska verksamheten. I vår analys av romanen Flugornas herre och dess filmadaption har vi bidragit till debatten kring vad som lämpar sig bäst. Syfte: Syftet med innevarande studie är att jämföra romanen Flugornas herre (1954) med dess filmadaption (1990).Metod: Studien utgår från en kvalitativ adaptionsanalys med den dramaturgiska kurvan som grund tillsammans med närläsning av medierna följt av applicering av adaptionsanalytiska och epikanalytiska teorier. Resultat: Resultatet visar att medierna skiljer sig åt i fråga om vad som skildras, och hur det skildras. Den skrivna domänen visar på en överlägsenhet gällande skildringen av karaktärernas inre världar medan filmen i stället visar en överlägsenhet gällande skildringen av direkta handlingar. Vidare redovisas olika fördelar med de olika medierna beroende på valt undervisningsområde.

The need to collect electronic communications for foreign intelligence purposes has increased in the past two decades, primarily due to the increase of international threats such as terrorism and proliferation of weapons of mass destruction. Meanwhile, digitalization and technical innovation have given rise to new possibilities for government surveillance and expanded the scope of the types of communications that may be collected. This gives rise to issues concerning the balance between effective foreign intelligence activities and the protection of personal integrity. This thesis performs a comparative analysis of the protection of personal integrity in signals intelligence in Sweden and the United States, by examining the protection of personal integrity under the Swedish Instrument of Government and Article 8 of the European Convention of Human Rights (European Convention) compared to the Fourth Amendment to the United States Constitution, and the requirements for signals intelligence under the Swedish Act (2008:717) on Signals Intelligence in Defense Intelligence Operations (the Surveillance Act) and § 702 of the Foreign Intelligence Surveillance Act (FISA, as amended). The analysis further includes a review of the safeguards adopted in each legal system to limit the collection of communications and to ensure that personal integrity is considered in signals intelligence operations. In regard to the protection of personal integrity, the analysis concludes that Swedish law, combined with the European Convention, offers a wider and more extensive protection for individuals when compared to the United States’ framework. However, all provisions include a requirement of proportionality or reasonableness intended to balance the need for effective law enforcement with the protection of personal integrity. The analysis further concludes that the Fourth Amendment has limited impact on signals intelligence carried out under § 702 FISA due to its limitations to the people of the United States, and that individuals' ability to exercise their rights is greater under the European Convention. The European Convention further offers protection beyond Sweden's borders, resulting in some protection for non-Swedish persons. As for the signals intelligence conducted under the Surveillance Act and § 702 FISA, several similarities and differences are identified. Both regulations limit the signals intelligence to be carried out for certain purposes. However, a notable difference is that, while signals intelligence under both the Surveillance Act and § 702 FISA are limited to foreign conditions, Swedish signals intelligence may be conducted on communications that cross Sweden’s borders. Meanwhile, collection under § 702 FISA may only target non-US persons outside of the United States. Despite this difference, signals intelligence under both regulations result in the collection of communications of the country’s own citizens. To limit the collection, both the Swedish National Defense Radio Establishment (Sw. Försvarets Radioanstalt, FRA) and the United States National Security Agency (NSA) apply certain safeguards. These include the use of search terms in Swedish signals intelligence and selectors in American signals intelligence. While they are both used to make relevant selections in the collection of communications, there are some notable difference between the two. For example, selectors consist of, inter alia, an email address or phone number, while search terms should not, as a general rule, target a specific individual. Further, there is no warrant requirement for collections under § 702 FISA compared to the Surveillance Act, which requires court approval. Lastly, in regard to the control and review of Swedish and American signals intelligence, the analysis concludes that such activities are conducted in different manners in both legal systems. This includes both internal and external controls. However, the Swedish control units appear to have greater opportunities to intervene by, for example, controlling the FRA's access to signal carriers and interrupting an ongoing collection if needed.

No description available.

Studiens syfte är att belysa hur den fysiska inomhusmiljön ser ut med likheter och skillnader i en förskola i Sverige samt en förskola i Sydafrika. De här tre frågeställningar har vi utgått från för att besvara syftet och få fram ett resultat, vad för artefakter exponeras i förskolornas fysiska inom-husmiljö? Vilka likheter och skillnader synliggörs på artefakter i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? Vilka likheter och skillnader synliggörs på utrustning och utrymmen i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv då det sociokulturella perspektivet har en stor betydelse för hur man kan se på artefakter och dess betydelse. I studien så användes dels en komparativ metod dels en kvalitativ form där observation genom fotografier användes som metod. Två förskolor deltog i studien, en i Sverige och en i Sydafrika. Antal fotografier i studien är 50 bilder från förskolan i Sverige respektive 30 bilder från förskolan i Sydafrika som användes för att analysera resultatet utifrån en kodningstabell. Resultatet visar på vilka skillnader och likheter det finns mellan de olika förskolorna samt vilka artefakter som exponeras i den fysiska inomhusmiljön / The aim of this study is to illustrate how the physical indoor environment is designed, with similarities and differences in a preschool in Sweden and a preschool in South Africa. We have investigated the following three questions: What artefacts are exposed in the preschools' physical indoor environment? What similarities and differences are made visible on artefacts in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? What similarities and differences are made visible on equipment and spaces in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? In the study a comparative method and a qualitative approach where observation through photographs was used as a method. Two preschools participated in the study, one in Sweden and one in South Africa. The number of photographs in the study is 50 images from the preschool in Sweden and 30 images from the preschool in South Africa that were used to analyse the results based on a coding table. The result shows the differences and similarities between the different preschools and how they have designed the physical indoor environment.

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram förfadern i Tove Janssons böcker Trollvinter (1957) och Sent i november (1970) via en i första hand tematisk och i andra hand komparativ analys. Via närläsning av texterna undersöks de utmärkande dragen för Mumintrollets respektive Onkelskruttets sökande efter och möte med förfadern samt den betydelse som förfadern har för dessa två romanfigurer. Texterna tolkas med hjälp av Sigmund Freuds teorier om fantiserande och lekande respektive det kusliga. Resultatet i studien visar bland annat att båda romanfigurerna styrs av önsketänkande och gör sig illusioner om vem förfadern är och vad han vill. De är båda nyfikna på förfadern, men deras drivkrafter till att söka efter honom skiljer sig åt. Deras respektive möte med honom har flera gemensamma nämnare såsom beundran och avståndstagande. Förfaderns betydelse för såväl Mumintrollet i Trollvinter som Onkelskruttet i Sent i november hänger samman med identifikation och behovet av att känna samhörighet.

Disputats, Universitet i Oslo, 2006. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.ils.uio.no/forskning/pdh-drgrad/doktoravhandlinger/docs/schreiner_thesis.pdf.

<p>Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en</p><p>ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan</p><p>1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar</p><p>stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa</p><p>anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För</p><p>medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete</p><p>har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag</p><p>för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område.</p><p>I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen</p><p>ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ</p><p>analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med</p><p>personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom</p><p>har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är</p><p>hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s</p><p>miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De</p><p>områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt</p><p>energi.</p><p>En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden</p><p>Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet</p><p>i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som</p><p>otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än</p><p>EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i</p><p>Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan</p><p>betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i</p><p>Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i</p><p>fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU</p><p>har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala</p><p>miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete</p><p>komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots</p><p>skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.</p>

<p>Trademarks are distinguishing marks that are used by companies to highlight their goods or services to separate them from other companies. In Sweden, trademarks are protected by a certain Trademark Law called Varumärkeslagen. The law is a result of many years of improvements from earlier trademark laws. Since Sweden is member of the European Union, its laws are affected and in many cases inferior to laws of the Union. A new Trademark Law is about to be implemented in Sweden, thanks to a directive from the European Union.</p><p>When a trademark is registered it is possible to use the symbol ® along with the trademark. This symbol indicates that the good or service can be trusted and also tells other companies that the trademark can be protected from possible infringements. Originally the symbol comes from American trademark law and in the USA there are certain regulations on how to use the symbol, regulations that we don’t have in Sweden or Europe.</p><p>However, trademark registrations are done approximately in the same way in USA, Sweden and EU. In the USA an application is sent to USPTO which is correspondent to PRV in Sweden and OHIM in the EU. There are certain conditions that need to be fulfilled before and registration can take place and these conditions are also very similar if we compare the different systems. There are different systems for registration of trademarks, except the national systems. If you want to register a trademark in the EU there’s a certain system and if you’re looking to get a registration outside the Union you can do this through another system.</p><p>Occasionally, some companies use the ® symbol without actually having a registration in the country where the good or service is promoted and sometimes they don’t even have a registration at all, in any country. When this happens, these companies are most often suited in court. One of these cases occurred in Germany in 1989. A German company had been marketing a blood filter that was imported from Italy. The trademark was registered in Italy but not in Germany and another operator on the German reacted. The German court found that the use of the ® symbol without a German registration was improper but considered that a prohibition might be restrictive to the principle of free movement of goods in the EU. This consideration proved to be accurate after a decision from the EU court of the. There are further cases like this one from the market courts of Sweden and Finland but in these particular cases there were no registration existing at all, not in any country. The courts passed sentence on these companies for misleading advertising.</p><p>It has been proven that cases like these are not always easy to settle since national laws are affected and sometimes controlled by laws or directives of the EU. Hopefully, the new harmonized marketing law will make it easier further on. Still, there are no regulations on the use of the ® symbol in Sweden or the EU and since it seems to cause problems, if not very often, I think it would be good to introduce some common rules for this.</p>