Examensarbetet ser över hur väl läromedel för årskurs 7–9 samt gymnasiet håller sig till de centrala målen i religionskunskap och skolans värdegrund. Den analyserar även progressionen mellan läroböckerna som används på grundskolan kontra gymnasiet, samt undersöker vilka likheter och skillnader dessa har gentemot varandra. Utifrån hermeneutisk textanalys samt bildkritik studeras de valda läromedlen och analyseras därefter utifrån ett interkulturellt pedagogiskt och religionsdidaktiskt perspektiv. Analysen visar på att läromedlen håller sig till de centrala läromålen, förankras i skolans värdegrund, samt struktureras på ett religionsdidaktiskt och interkulturellt pedagogiskt tillfredsställande sätt. Läromedlen har mycket gemensamt innehållsmässigt. Progressionen syns främst i hur djupgående och detaljerad informationen är samt att grundskolan ger eleverna mer stöd i texten än läromedlen för gymnasiet. Det fanns ingen märkbar progression mellan grundskolan och gymnasiet angående världsreligionerna. / The thesis reviews how textbooks for year 7-9 and high school adheres to the main goals for religious studies and the fundamental values for Swedish schools. It also analyzes the progression between the textbooks used in middle school versus in high school and the similarities and differences they have respectively. This is done through hermeneutic text analysis and by reviewing the images used in the textbooks, the basis of analysis is intercultural pedagogy and religious didactics. The thesis’ conclusion is that the textbooks adhere to the main goals, are rooted in the fundamental values, and are structured in accordance with religious didactics and intercultural pedagogy in a satisfying way. The textbooks have great similarities in their information. The progression is seen in how detailed and extensive the material is in the high school books and that the year 7-9 have more support in their texts and assignments. There was no noticeable progression between year 7-9 and high school in regard to the world religions.

Tyr – A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm   This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *Tīwaz/Tyr. Thereby, it treats a selection of influential trends of interpretation, and a selection of prominent scholars of the field. The second aim is an empirical and comparative analysis of the Old Norse source material and, to some degree, the continental Germanic, the Baltic, and the other Indo-European material. Tyr has been interpreted according to trends of research in the field; the mythological character has been used as a projection screen of the theories. Already from the beginning, Tyr was interpreted as a sky god; connected to this was the conception of an original high god. The interpretations of Tyr as a sun god, sky god, and/or law god are close related to this high god conception. These interpretations of the god Tyr has built their arguments upon the etymological connection to Indo-European words for ‘heaven, celestial’ and ‘god’, but they have not taken enough consideration of the Old Norse sources. Georges Dumézil interpreted Tyr, according to his système tripartite, as a law god. This understanding of the god has been widely adopted, but cannot be confirmed; the Old Norse material only speaks of Tyr as a war god. The comparative Indo-European etymological material indicates that his function as sky god is archaic, while the martial traits shared with the continental Germanic and Celtic counterparts prove that this characteristic must have evolved early. Tyr (or rather his predecessor *Tīwaz) lost his celestial traits and became an unmitigated war god, and as such we perceive him in the Old Norse religion.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka investeringsbeslut inom designbranschen och skapa en större förståelse kring investeringsbesluten i designbyråer samt uppmärksamma designbyråer att investeringar kunde vara en konkurrenskraft. Teoretisk referensram: Studien behandlade olika investeringstyper, Porters fem konkurrenskrafter, risk, osäkerhet och lönsamhet. I uppsatsen användes också sju tidigare forskningar kring dessa områden samt forskning inom SME-företag, investeringsbeslut samt hur känslor påverkade vid beslutsfattande av investeringar. Metod: I uppsatsen har en deduktiv forskningsansats brukats. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med tio designbyråer. Kraven för designbyråerna var att de skulle ha olika arbetsområden i Stockholms innerstad samt att de skulle innefatta minst fyra anställda. Ytterligare ett krav var att de skulle ha välkända kunder. Intervjuerna genomfördes personligen, per telefon samt via mail. I studien tillämpades en komparativ metod för att kunna jämföra likheter och skillnader mellan designbyråerna samt finna kopplingar mellan designbyråers investeringar och beslutsfattandet kring dem. Resultat: Studien resulterade i att investeringar i personal samt kompetens var den största samt viktigaste investeringen då åtta av tio designbyråer nämnde det. Sex designbyråer gjorde investeringar i lokal och kontor och fyra designbyråer utförde expansionsinvesteringar. Tre av tio designbyråer använde sig av exempelvis kalkyler eller return on investment vid investeringsbeslut. För sex av designbyråerna spelade känslor in vid beslut av en investering. Åtta av dem ansåg att en investering var lönsam när intäkten översteg kostnaden för investeringen. Sju av designbyråerna såg investeringar som en risk men främst som en möjlighet. Slutsats: Designbyråer i Stockholm gjorde investeringar i främst personal, lokal, resor, expansion och datorer för att generera värde vilket också gjorde investeringen lyckad. Strategiska planeringen bestod främst av budgetering samt ett fåtal designbyråer utförde kalkyler. Det som var avgörande vid beslutsfattande var ekonomiska och emotionella värden. En investering sågs som lönsam när intäkten översteg kostnaden. Designbyråer såg investeringar främst som möjligheter men som behövde vägas gentemot risken. Jämfört med den finansiella teorin och designbyråers syn på investeringar skiljde sig inte speciellt mycket men hur besluten fattades skiljde sig markant. / Purpose: The purpose of this paper was to examine investment decisions in the design industry to provide greater comprehension on investment decisions in the design agencies and to notice design agencies that investments were a competititiveness.   Theoretical framework:The paper examined different types of investments, Porter’s five forces, risk, uncertainty and profitability. The paper also applied seven previous researches on these areas and also researches in SME, investment decisions and how feelings affected investment decisions. Methodology: A deductive research approach has been used in this paper. The study was conducted by a qualitative research method which included interviews with ten design agencies. The requirements for the design agencies included different work areas in Stockholm inner city and the design agency had to have at least four employees. Another requirement was that they had to have wellknown customers. There were face-to-face interviews, interviews by e-mail and telephone. The study was made by a comparative method to make comparisions between design agencies to find similarities, differences and connections between investments which design agencies made and eventually the decision making. Results: The results of the study demonstrated that investment in employees and competence was the greatest investment according to eight of ten design agencies. Six of the design agencies invested in premises and offices and four of ten made investments in expansion. Three of ten design agencies used calculations or return on investment while making investment decisions. It was found that six of ten design agencies included feelings in making investment decisions. Eight of ten considered that an investment was profitable when revenue exceeded the cost of the investment. Seven of the design agencies considered investments as a risk but mainly as an opportunity.   Conclusion: Design agencies in Stockholm invested mainly in employees and even in offices, business trips, expansion and computers to generate value which also lead to a successful investment. Strategic planning mainly consisted of budgeting as well as a few design agencies performed calculus. Economic and emotional values were a decisive factor in investment decisions. An investment was considered as profitable when revenue exceeded the cost. Design agencies primarly considered investments as opportunities but they needed to be in balance with the risks. The design agencies’ view of investments compared to the financial theory did not differ very much but how the decisions were made differed significantly.

My aim with this essay is to analyse how the theme of sexuality and love in two dystopian novels – We  (1924),  by Yevgeny Zamyatin and Kallocain  (1940), by Karin Boye – relate to “the modern project”, a term I use to identify a cluster of important ideas that profoundly impacted society in the first decades of the 20th century. My analysis is based on a theoretical point of view claiming that dystopian novels present a critical perspective on society, and that they deal with issues, problems and values specific to the period in which they were written. Using a comparative method, where “the modern project” works asan “Ansatzpunkt”, I explore a variety of texts studying the theme of love and sexualityin We  and Kallocain  from different perspectives. I further discuss how both novels criticize societies where some of the ideas from “the modern project” are realized in unexpected ways: the “bourgeois family” is gone and the state performs some of its duties, sexuality is reduced to biological needs and reproduction, and love relationships are seen as egotistical and irrational. Even though these societies are trying hard, they can’t stop their citizens from using love and sexuality as a means to connect to one another and build a resistance. My conclusion is that both Zamyatin and Boye most likely were inspired by the writings of Sigmund Freud, who at that time was highly influential. In this light their novels can beinterpreted as presenting the human libido (We) and insights gained through psychoanalysis (Kallocain) as defences against collectivistic totalitarian states.

In the year of 2012 a unique three dimensional figurine was found in Hårby, Denmark depicting what seems to be a woman holding a sword and a shield. Immediately it was defined as a Valkyrie, a female servant of the Viking god Odin. However, this is most likely a simplified interpretation since most female figurines from the Viking age is interpreted in this way. This thesis questions this interpretation, creating an identity crisis for the Valkyries due to their interpretation no longer being obvious and simple. Instead this thesis recognizes the gender ambiguous features of the Hårbyfigurine and tries to determine what it can tell about the perception of gender during the Viking Age. The purpose of this thesis is thus to present how gender theory, queer theory and a comparative method can be used to interpret a gender ambiguous object from the Viking Age. This is done based on the Hårbyfigurine and its different attributes and concludes that the arguments against that female figurines from the Viking Age depicts Valkyries are more numerous than the arguments that support this identification. Alternative interpretations for the figurine is therefore suggested. The thesis also shows that the interpretations gender theory, queer theory and comparative method can produce differs in its complexity and in how they handle the gender ambiguous qualities of the Hårbyfigurine. The conclusion drawn from this is that gender ambiguous objects cannot be interpreted in one single way but must be tackled with a variety of theories and methods to be able to tell something about the worldview of the people who lived in the Viking Age. The term gender ambiguous is also re-evaluated throughout the thesis and turns out to be an interpretation applied to objects based on a modern way of defining gender and sex and is not a trait of the object itself. This means that gender is not defined in the same way today as it was in the Viking Age. Gender is thus strongly connected to the ruling culture and not stable, but ever changing.

Avhandlingens syfte är att fastställa huruvida logistikavtalet ekonomiskt och juridiskt kan ses som en avtalstyp som följer för avtalstypen enhetliga regler. Utgångspunkten utgörs härvid av en analys av den transporträttsliga marknaden. Författaren argumenterar att logistikavtalet på marknaden ses som ett sammanhållet avtal om outsourcing av en transportavdelning. Från denna utgångspunkt undersöks huruvida detta ekonomiskt enhetliga åtagande också från juridiskt perspektiv kan ses som en avtalstyp. Enligt den traditionella transporträttsliga metodiken måste avtal av logistikavtalets slag ses som blandade avtal med transporträttsliga inslag, vilket medför att transporträtten anses vara tvingande tillämplig på avtalet. Enligt författaren bör detta synsätt inte överföras till logistikavtalet, då det vilar på en analys som inte är hållbar med avseende på logistikavtalet. Även om författarens syn inte skulle delas, anses åtminstone de delar av logistikavtalet som inte regleras av transporträttslig lagstiftning utgöra ett enhetligt åtagande. I det senare fallet framstår logistikavtalet som ett blandat avtal med dels transporträttsliga, dels logistikrättsliga inslag. Skillnaden mellan resultatförpliktelser och förpliktelser att visa omsorg läggs till grund för en analys av vilka påföljder som den kontraktsbrottslidande parten i ett logistikavtal kan göra gällande. Varje påföljds bakgrund i den allmänna kontraktsrätten analyseras grundligt och resultatet av denna analys läggs till grund för en undersökning av huruvida påföljden lämpligen bör komma ifråga vid logistikavtal. Författaren anser att endast skadestånd och hävning lämpar sig som påföljder vid åtaganden om logistik. Detta resultat vilar på hänsynstaganden som vid en juridisk bedömning av logistikavtalet återkommer, och logistikavtalet anses därför även enligt allmän svensk kontraktsrätt utgöra en avtalstyp.

Studiens syfte är bidra med kunskap om likheter och skillnader mellan diskurser kring flyktingfrågan i traditionella medier och på Twitter genom att undersöka språkanvändningen samt explicita teman utifrån diskurser i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt i tweets på Twitter. Studien vill att få kännedom om och hur de traditionella mediernas diskurser samverkar med diskurser på Twitter. För att uppnå syftet med studien bryts syftet ned i fyra frågeställningar: vilka retoriska stilfigurer används i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på  Twitter utifrån den valda problematiken? Vilka manifesta och latenta budskap går att urskilja med hjälp av språket i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter?  Vilka negativa respektive positiva värdeladdade ord förekommer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter? Hur kan den visade språkanvändningen diskuteras utifrån diskursteori och dagordningsteori? Studiens teoretiska ramverk utgår från diskursteori och dagordningsteori samt kopplas samman med tidigare forskning i analysen. Studiens resultat visar att gestaltningen av flyktingfrågan manifesteras på olika vis genom språkanvändningen, till exempel i användningen av retoriska stilfigurer och värdeladdade ord. Twitters språkanvändning är mer dramatisk och kritik uttrycks mer explicit i jämförelse med språkanvändningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar dock en möjlig samverkan mellan de båda medierna, då liknande teman hittades i respektive medier. Det var svårare att urskilja manifesta och latenta budskap i diskurserna på Twitter i jämförelse med diskurserna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. De båda medierna subjektställer de svenska aktörerna medan flyktingar återfinns som objekt eller inte alls förekommer. Resultatet visar att det i den aktuella studien, finns en samverkan mellan dagspress och social medier. Dagspressens ämnen återfinns i diskurserna på Twitter, där Twitteranvändare tycker något om ämnet dagspressen tar upp. / The purpose of this study is to contribute to knowledge about similarities and differences between discourses in traditional- and social media concerning the refugee issue. Furthermore the purpose will be answered by exploring and compare the use of language and explicit themes in the discourses, in two of Swedens largest newspapers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, aswell as selected top-tweets on Twitter. The intention of the study is to receive understanding if and how the discourses in traditional media are reciprocating with the discourses on Twitter. To fufill the purpose of this study, four framing questions will be answered: which rhetorical stylistic figures are used in Dagens Nyheter, Svenska dagbladet and on Twitter? Which explicit and implicit messages can be discovered with help from the used language in the discourses in Dagens nyheter, Svenska dagbladet and Twitter? What negative respectively positive emotive words occurs in the newspapers and on Twitter? How can the result of the used language be discussed by Discourse theory and The agenda setting theory? The study’s theoretical framework are The agenda setting theory and Discourses theory, the theories will be connected to previous research about representation in the media in the section of analysis. The study’s result shows that the figuration of the refugee issue are displayed in different ways through the use of language, for example in the use of rhetorical stylistic figures and emotionally charged words. The used language on Twitter contains more explicit negative and dramatically charged words compared to discourses in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. However the study indicated a cooperation between the traditional- and social media, due to similar themes that were discovered. Nevertheless, it was more difficult to distinguish the explicit and implicit messages in the discourses on Twitter compared to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The subjects in the newspapers where rediscovered on Twitter, where users consider something about the subject which shows some tendencies of collaboration between the newspapers and social media.

No description available.

<p>Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.</p><p>Metod: kritisk diskursanalys</p><p>Material:</p><p>Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48</p><p>Dagens Nyheter (6-7 februari 1994)</p><p>New York Times (6-7 februari 1994)</p><p>Huvudresultat:</p><p>Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.</p>

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare. Metod: kritisk diskursanalys Material: Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48 Dagens Nyheter (6-7 februari 1994) New York Times (6-7 februari 1994) Huvudresultat: Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.