Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse införandet av grannsamverkan har på antalet bostadsinbrott. Den försökte även besvara vilka typer av åtgärder inom grannsamverkan som används samt likheter och skillnader mellan dessa, kopplat till områden i Södermalms stadsdelsområde. Ett matchat urval skapades varpå data insamlades genom strukturerade intervjuer med ombudsmän för grannsamverkan. I resultatet framställdes hur nivåerna över bostadsinbrott såg ut fem år innan-, samt ett till fem år efter, grannsamverkan implementerats. Materialet analyserades genom komparativ analys, varpå slutsatserna drogs att åtgärder som främst används var skyltning, säkerhetsdörrar, god belysning, god kontakt med boende i området, koll när granne reser bort samt uppmärksamhet på misstänkta i området. Skillnader och likheter mellan använda åtgärder fanns, vilket gör att generella slutsatser kring skillnader och likheter inte går att dra då inga områden är identiska. Gällande införande av grannsamverkan och dess betydelse för bostadsinbrott är resultaten tvetydiga då det skiljer sig hos områdena. / The aim of this study was to examine if the introduction of neighborhood watch affects the number of burglary. The questions asked were; which types of methods of neighborhood watch were used, and what kind of differences there were between selected areas in Södermalm, Stockholm. We created a matched sample of areas and contacted mediators of neighborhood watch in these areas. We conducted a quantitative study using structured interviews and presented data per burglary rates in the areas five years before and one to five years after neighborhood watch was implemented. The results were analyzed by comparative analysis and concluded that common methods of neighborhood watch were e.g. signage, security doors, good contacts between neighbors and attention to suspects in the area. The differences between the methods used means that general conclusions about differences and similarities cannot be concluded. The impact of neighborhood watch differed, and the results were ambiguous.

The purpose of this study was to analyze, investigate and compare the eventual differences within the aspects of the ideational metafunction, of the systemic functional linguistics, between two fictional novels and their respective easy-Swedish versions, looking at chosen variables within the theory. The study also investigates how the eventual differences, effects the potential reader by setting the results of the analysis against contemporary research in reading comprehension. The method of use is transitvity analysis based within the ideational metafunction and its variables: processes, participants, circumstances, grammatical metaphors and register. The material that has been analyzed is Sodomsäpplet (Martin, 2016) and Mina drömmars stad (Fogelström, 2009) and their respective easy-Swedish versions. The result of the analysis proved that a lot of the material processes had been replaced by relational processes. This contributed to making the easy-Swedish versions more concrete but also static and impersonal, which effected the voice of the author as well as the register and the perspective of telling. The result is discussed with a reading comprehension perspective telling that the easy-Swedish versions not in every way is particularly easy as they displace the register and the authors voice. They also limit the abilities of interpretation for a potential reader.

This paper is about problem solving. One common result of previous research is that pupils’ learning is greater in classrooms where they are engaged in problem solving tasks that are cognitively demanding. Therefore the purpose of this study is to analyse the didactic choices two teachers make when they are using mathematical problem solving in their classrooms. One teacher in Sweden who teaches pupils’ mathematics in grade 4 and one teacher in Malta that teaches mathematics in Year 6 takes part in the study. The pupils in both Sweden and in Malta are 10 years of age. Three questions directed this study: How cognitively challenging are problem solving tasks in the Swedish and Maltese mathematics classroom? How does a teacher in Sweden and a teacher in Malta define and exemplify the concept of problem solving? What similarities and differences are there between the Swedish and Maltese mathematical classrooms regarding two teachers’ didactic choice of mathematical problem solving, and the teachers working methods around these tasks? The study was based on observations and interviews. The purpose of the interviews was to get answers to how the teachers interpret the concept of problem solving and how they relate to it. The aim of the observations was to see how the teachers involved incorporate problem solving during the maths lessons and how the tasks carried out are cognitive. The results show that in the Swedish and the Maltese mathematical classroom, the teachers give reference to and work with cognitive demanding tasks that require a connection to conceptual and procedural knowledge. The differences between the two observed classrooms are significant. The teacher in Sweden provides space for discussion and creative reasoning and pupils often solve mathematical problems individually. The teacher in Malta provides students with mathematical skills of how pupils can solve mathematical problems using different models. The pupils in Malta are often working on problems together, with the teacher in a dialog.

I denna uppsats undersöks hur spelares beteende i virtuella miljöer skiljer sig när modern HMD VR-teknik används jämfört med traditionell bildskärm i 2D. Genom att utveckla en spelprototyp i 3D med förstapersonsperspektiv i pusselgenren där spelarens mål är att finna objekt i olika rum har en komparativ studie genomförts. Spelprototypen skapades med hjälp av metoden prototyputveckling. En alfaversion testades innan den slutgiltiga versionen gjordes klart.   Två grupper med 7 personer i vardera har utfört testet. Ena gruppen använde HMD VR-glasögonen Oculus Rift DK2 medan den andra använde traditionell bildskärm i 2D. Styrning skedde med tangentbord och mus. En dataloggning kördes i bakgrunden av varje användartest som samlade in information om spelarens positions- och rotationsdata. Denna data analyserades sedan och jämfördes mellan grupperna.   Sammanfattningsvis utgörs ingen stark skillnad mellan dom två grupperna. Den största skillnaden är i hur mycket mark som har täckts av spelarna. I gruppen som spelade med VR-glasögon stod spelarna still mer och gick inte runt och utforskade lika mycket. Men dom var cirka 5 sekunder snabbare i genomsnitt. Gruppen som spelade utan VR-glasögon tittade upp och ner något mer men som mest skiljde det sig endast 5 grader. / In this thesis the behaviours of players in virtual environments using modern HMD VR technology and traditional 2D monitors is studied and compared. By developing a game prototype in 3D using a first-person perspective and placing it in the puzzle genre by having the players goal being that they must find an object in different rooms a comparative study has been carried out. The game prototype was developed by using prototyping and an alpha version was tested before the final version was completed.   Two groups of 7 in each one has performed the test. One group used the HMD VR headset Oculus Rift DK2 and the other one used a traditional 2D monitor. Mouse and keyboard was used for controls. A data logging ran in the background of every test and collected information on the players positional and rotational data. The data was analysed and then compared between the two groups.   In conclusion, there is no strong difference between the two groups. The biggest difference was in how much ground the players covered. The group who played in VR didn’t walk around and explored as much and instead was more stationary. But they were around 5 seconds faster in average. The group who played without VR looked up and down a bit more but the difference was never more than just 5 degrees.

Fältet för användbarhetstestning är fullt av metoder, men av någon anledning är det en väldig brist på studier som jämför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt är likvärdiga. Denna studie jämförde två användbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jämfördes metodernas metamedelvärde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rådata och sedan utökades analysen till att jämföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgång till. Dessa två olika jämförelser gjordes ett flertal gånger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration. Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavärde (värden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa två mätinstrument då deras resultat jämfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgång till, men även om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet på en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende på vilken metod som används, vilket innebär att liknande studier borde genomföras.

I denna komparativa litteraturstudie jämför vi Sverige och Finlands respektive utbildningsväsende. Vi undersöker vad som gör Finland till ett framgångsrikt land inom slöjdutbildning, och om Sverige kan lära av Finlands exempel. Därför är det intressant för oss som framtida slöjdlärare att titta på vad som skiljer den svenska skolslöjden mot den finska. Som blivande lärare i ett praktiskt ämne vars varande ibland ifrågasätts vill vi undersöka hur slöjdens status ser ut i Finland som inte är i utbildningsmässig kris. Syftet med denna uppsats är att belysa samt jämföra slöjdämnet med fokus på arbetsformer och innehåll i två skandinaviska länder, Finland och Sverige.  Detta är en forskningskonsumtionsuppsats där vi insamlat och studerat befintlig forskning. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie mellan Sverige och Finland vilket betyder att vi jämfört liknande litteratur och redogjort för vad skillnaderna är.  Studien visar att läraryrket i Finland är mer respekterat i samhället, då Finland har en högre grad av professionalism inom lärarutbildningarna och läraryrket jämfört med i Sverige, vilket speglas i respektive lands elevresultat i internationella undersökningar. Vår jämförelse mellan ländernas läroplaner i slöjdämnet visar att i Finland fokuserar mer på hanteverksskicklighet och praktisk förmåga, medan i Sverige läggs vikt vid teoretiska begrepp och verbala uttryck inom slöjden.

Uppsatsen består av en komparativ studie gjord genom kritisk närläsning av två separata läromedel, Svenska impulser 3 (2013) och Svenska 3 – Helt enkelt (2015). Jämförelsen utgår från hur läromedlen konkretiserar det centrala innehållet och kunskapskraven som berör litteraturundervisning i kursen Svenska 3, och om de samverkar med didaktisk forskning och om de har ett formativt förhållningssätt. Att konkretisera det centrala innehållets roll och kunskapskraven har, sedan den nya kursplanen Gy11 släpptes, varit ett fortsatt dilemma. Det förklaras genom undersökningar från Skolverket. Resultatet visar att Svenska 3:s litteratursegment har konkretiserats på olika vis, trots att de utgått från samma centrala innehåll och kunskapskrav. Förutom konkretiseringen synliggörs också att de aktuella läromedlen förhåller sig till utvalda delar av Skolverkets didaktiska forskning och att läromedlen har ett formativt förhållningssätt. Likheterna och skillnaderna är också många i analysexemplen, något uppsatsen belyser. / The essay consists of a comparative study brought on by a critical close reading of two separate teaching aids, Svenska impulser 3 (2013) and Svenska 3 – Helt enkelt (2015). The comparison emanates from how the two teaching aids define the core content and knowledge requirements about literary studies in the upper secondary school course Swedish 3, and how they conspires with research in didactics and whether they have a formative approach or not. To define the core content’s role and to define the knowledge requirements has, since the new curriculum and syllabus Gy11 was released, been problematic. That is explained through enquiries made by Skolverket. The result shows that Svenska 3’s part about literary studies have been defined differently in the teaching aids, even though they transpire from the same core content and knowledge requirements. The teaching aids also relate to chosen parts of Skolverket’s research in didactics and they have a formative approach according to the analysis. The similarities and differences are plenty in the two examples, which the essay highlights.

The aim of this essay is to analyze the portrayal of the Romani people in 23 history textbooks marketed towards the Swedish lower secondary school between the years 1964–2014, but also which uses of history emerge from within these descriptions. During this period, the curriculum has passed through five different stages with varying approaches towards ethnic minorities. The method used to compare different textbooks, passages and time-periods was a qualitative and comparative content analysis based on a model by Professor Lennart Hellspong. This was supported by a theoretical framework focused around the typologies of uses of history by Professor Klas-Göran Karlsson. The findings show that Romani people are portrayed in similar themes or contexts over different curriculum-stages and many of the written passages focuses on the victimization and mistreatment of Romani by either Swedish or international actors. A comprehensive account of an objective and cultural history is only found in a few of the most current textbooks. The Romani and their history are often overlooked in favor of the majority society’s historical narrative if not a specific duty is charged towards their inclusion in the schools control documents. In the year 2000 the Framework Convention for the Protection of National Minorities was ratified by the Swedish government and the subsequent revision of the curriculum made this inclusion a permanent fixture. However, some textbooks keep minority history brief and unsatisfying. The uses of history regarding Romani people vary over time and appear to be subject to the overarching sociopolitical landscape. An excluding and existential nationalistic narrative is identified to be common during the 1960’s but transforms towards a more including variety over time. Non-use and political-pedagogical use are both partial in varying degrees during all the curriculum-periods coupled with a perceived scientific presentation of historical facts, but not scientific use of history. The current curriculum introduces a widely moral and conciliatory use of history. This study confirms earlier research to an extent, but at the same time it extends to focus on the Romani people, a wider variety of books and a longer time-period compared with earlier studies on the subject. The findings open the possibility for future research on other Swedish or international minorities – or the Romani from other methodological or theoretical standpoints.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context. / Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.

Bakgrund och problemformulering: Investmentbolag är ett bolag vars affärsidé är att äga andra bolag. De har en betydande roll i samhället genom att bidra med kapital och att hjälpa driva etablerade företag framåt. I tidigare forskningssammanhang har andra liknande typer av bolag varit i fokus vilket orsakar ett gap i forskningen kring investmentbolag och riskhantering. Det här blir särskilt intressant att studera då investmentbolag har blivit en allt mer vanlig investering samtidigt som de beskrivs ha liknande riskspridning som en aktiefond. För att få en bredare förståelse om hur det skiljer sig mellan olika bolag och länder jämförs svenska investmentbolag med brittiska samt amerikanska investmentbolag.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera om investmentbolagens portföljer är effektiva.   Metod: Utgångspunkten i studien är den moderna portföljvalsteorin som utgår ifrån Markowitz tankar och menar att en effektiv portfölj inte enbart består av en lång rad med aktier. Det är i stället korrelationen mellan tillgångarna som är viktiga att ha i åtanke och den optimala portföljen är den mest effektiva samt har den högsta sharpekvoten. För att besvara studiens syfte jämförs den optimala portföljen men den faktiska portföljen och de bolag som har det minsta avståndet anses vara effektivast i sin riskhantering och vice versa.    Resultat: Resultaten visar att det finns förbättringar att göra för de allra flesta investmentbolag och det är ytterst få som håller en portfölj som är lika effektiv som den optimala portföljen. Det finns även skillnader mellan hur de olika investmentbolagen hanterar risker i portföljen och vilka typer av bolag som de investerar i, vilket främst är de brittiska investmentbolagen som främst skiljer sig från mängden. / Background and problematization: An investment company is a firm which business idea is to own other companies. It has a significant role in the society by contributing with capital and help already established companies forward. Within a research context other kind of companies with similar business ideas has been in focus which causes a gap in the research area regarding investment companies and risk management. This is especially interesting to study because investment companies have become a more common investment, meanwhile investment companies are described to have a similar risk diversification as an equity fund. To get a broader understanding on how it differs between different companies and countries a comparison is made between Swedish, British and American investment companies.   Purpose: The purpose of this paper is to analyze if investment companies manage an efficient portfolio.    Method: The main theory of this study is the modern portfolio theory which is based on Markowitz´s ideas of an efficient portfolio that does not only contain a long list of assets but instead consider the correlation between assets. According to this theory the optimal portfolio is the most efficient and has the highest sharperatio. To be able to achieve the purpose of this study the optimal portfolio will be compared to the investment companies’ actual portfolio. The companies with the smallest difference between these portfolios will be considered the most efficient regarding risk management and vice-versa.   Conclusion: The results show that there are room for improvements for most investment companies and there are extremely few that holds a portfolio that is as effective as the optimal portfolio. There are also differences between the companies regarding how they manage their portfolio risk and which types of companies they invest in. The British investment companies are those who stands out in this study.