• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 3
  • Tagged with
  • 62
  • 16
  • 16
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Dialogstudie under en kemilaboration

Egermayer, Monica January 2009 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever. Reguljära elever pratar mer på jämlik nivå och har livligare diskussioner jämfört med distanseleverna. Elever som har svenska som första språk kommunicerar annorlunda med varandra än elever som har svenska som andra språk. Även samarbetet under laborationen skiljer sig åt mellan reguljära elever och distanselever, där reguljära elever samarbetar mer.
42

Religionsämnets språk och elevernas - En kvalitativ studie om språkutvecklande religionsundervisning

Toroczkay, Zerena January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever
43

Mariagårdstäppan

Cargelius, Lovisa January 2018 (has links)
Tillägget på Mariagårdstäppan ska bland annat rymma utbildningslokaler för en komvuxverksamhet, konferenslokaler och en restaurang. På tomten står idag en blåklassad palatsliknande byggnad anno 1875, Oscar den I:s minne. I och med Citybanans byggande har det lagds ned otroligt mycket tid, kompetens oh kapital för att rädda byggnaden från att kollapsa, så hur går man tillväga för att lyfta fram den befintliga byggnaden på bästa sätt? Området är präglat av byggnader från många olika historiska epoker, men det som utmärkte sig mest på platsen är de malmgårdar som uppförts runt Fatbursparken under 1700-talet, och som i många fall står kvar än idag. Ofta står det en större stenbyggnad, omgärdad av mindre trähus, som tillsammans bildar ett gårdsrum, en trädgård. Så med inspiration från malmgårdarna har jag försökt skapa ett arkitektoniskt scenario, som med hjälp av historien, på bästa sätt lyfter fram platsen. / The addition to Mariagårdstäppan will amongst other things house educational facilities for Komvux, conference venues and a restaurant. Currently the site is home to a "blue classed" palace-like building from 1875 built in memory of Oscar I. The Citybana project in the vicinity has directed considerable capital, time and effort to protect the building from collapsing. Therefore the question arises, how can we proceed while at the same time preserve this heritage building? The surrounding area is coloured by contrasting building styles from many different historical eras, and what stands out most are the Malmgårdar (Farmyards) erected around Fatbursparken during the 1700's. To this day many still stand. Typical for these yards is a stone building situated in the center of smaller wooden houses which together form a garden. Drawing inspiration from the Malmgårdar, I have tried to create an architectonic scene with historical roots, in hopes of lifting forth the best of this landmark
44

SPECIALPEDAGOGERS STRATEGIER FÖR ATT SKAPA LÄRANDEMILJÖER FÖR VUXNA MATEMATIKELEVER

Piispanen, Peter January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att lyfta fram de gemensamma problem (vuxen)elever har kring förnyade matematikstudier, samt hur dessa problem kan bearbetas med lärandemiljö, planering och specialpedagogisk insats. De olika undervisningsstrategierna specialpedagoger använder för att stödja självförtroendet och inlärandet hos elever med inlärningssvårigheter inom matematik diskuteras. Data för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom matematik inriktade på vuxna elever (på Komvux). En del tidigare kända forskningsresultat bekräftas, och en del nya resultat tillkommer.   Målsättningen i uppsatsen har varit att bidra till insikter och praktiska råd kring specialpedagogens metoder, vardag och rådande kutym gällande matematikundervisning. Samtliga specialpedagoger inleder sitt arbete med eleverna genom kartläggning av skol-, familje- och sjukdomshistoria samt iakttagande av eventuella diagnoser och identifikation av elevens specifika behov. Genom dialog och ett lågaffektivt, positivt bemötande skapas en trygg relation med tiden. Allmänna arbetsstrategier utgörs av psyko-socialt uppmuntrande arbete, inlyssning (s.k. soft skills), repetition återkoppling till vad som fungerat, och särskilda strategier utgörs av tim- och veckoschema, längre kurs- och skrivtid och stödmatematiksgrupper. Specialpedagogerna rekommenderar en rad tänkta förbättringar som både skolan och specialpedagoger kan göra i sitt arbete med vuxenelever inom matematik.   Inom kursen Matematik 1 identifieras problemområdena till momenten algebra och bråkräkning, i första hand, och till funktioner, i andra hand. Ett tentativt förslag på hur problematiken inom kursen Matematik 1 på gymnasienivå (vanligtvis relaterat till algebra och bråkräkning) kan bemötas är att nationellt styrka specialpedagogiska insatser redan i årskurs 8 i grundskolan, där problemen anses ha börjat, i förebyggande syfte.
45

Komvuxlärares tankar om lyrik och lyrikundervisning: “Vi är människor, inte vetenskapsrobotar” / Municipal Adult Education-Teachers’ Thoughts About Poetry and Poetry-Teaching: “We are Humans, not Science-Robots”

Andersson, Desirée January 2024 (has links)
Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.
46

Räcker språket? : Hur några lärare och flerspråkiga elever på Vård- och omsorgsprogrammet ser på betydelsen av språkkunskaper och ämneslitteracitet

Nilsson, Åsa January 2024 (has links)
Denna uppsats undersöker tre lärares syn på andraspråkselevers språkkunskaper och hur ämneskunskapen ger elever förutsättning till att klara studierna på Vård- och omsorgsprogrammet. Uppsatsen undersöker även hur sex andraspråkselever på Vård- och omsorgsprogrammet ser på sina möjligheter att klara studierna utifrån de språkkunskaper som de har. Den teoretiska basen är den sociokulturella teorin med fokus på den närmaste utvecklingszonen men även hur andraspråksinlärning sker utifrån det sociokulturella sammanhanget. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med lärarna och en enkät med eleverna. Svaren transkriberades och bearbetades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet lyfter fram att lärarna arbetar aktivt för att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk och få en större förståelse för ämnen som ingår i utbildningen. Detta sker främst genom feedback och kontrollfrågor. Men även diskussioner är en viktig del av lektionerna. Elevernas ämneslitteracitet utvecklas och de berättar att genom lektioner och den arbetsförlagda praktiken får de även en större förståelse för begreppen och en förbättrad kommunikation. En viktig slutsats i studien är tidsaspekten. Eleverna vill ha både mer lektioner och längre tid för att kunna utveckla kunskapen. Ämneslitteraciteten, språksocialisering och att lägga undervisningen på rätt nivå är viktiga delar i utvecklingen av kunskapen hos eleverna. Lärarna ser begreppsutvecklingen som något som sker över tid och eleverna får under den arbetsplatsförlagda praktiken en större säkerhet i språkanvändningen. En snabbare utbildning gynna inte inlärningen och en komvuxutbildning är inte en lösning för att få ut människor i arbete. Det viktiga är att elever som läser på Komvux får den ämneskunskap som yrket kräver och att denna under utbildningen kopplas till praktik och teori och befästs genom användning.
47

Att studera och yrkesväxla senare i livet : En livsberättelsestudie om beslutsprocessen hos fem yrkesväxlande personer

Brindstedt, Susanne January 2024 (has links)
SAMMANFATTNINGEn livsberättelsestudie om hur människors livsval påverkar behovet av att studera senare i livet och som sedan lett vidare till en helt ny yrkesbana och möjlighet till personlig utveckling för individen.Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur personer som yrkesväxlat resonerar om sina vägval i samband med sin yrkesväxling.Metoden som användes var hermeneutik genom Gadamers (1997) historiska, horisontella perspektiv i kombination med narrativ metod & analys enligt Johansson (2005) och Lieblich (1998). Resultaten visade att tidiga intressen och uppväxt har påverkat respondenterna, att utbildning är en möjlighet till framgång och utveckling, och att hälsa och välmående är högprioriterat när yrkesväxling genomförs.Slutsatser som kan dras är att respondenternas livsberättelser följer hierarkier som Maslow (2015) beskriver i Behovstrappan. Det har också visat sig att den personliga vägen många gånger har gått hand i hand och påverkats av uppväxt och livshändelser som både gynnat och sporrat till olika utbildningsalternativ senare i livet och kommande aktiva yrkesval.
48

Undervisningsanpassning: en fallstudie rörande identitet i svenska som andraspråk

Hallberg, Mathilda January 2019 (has links)
I den här uppsatsen har en lärares och tre elevers åsikter kring kulturell och språklig identitet i klassrumssammanhang undersökts och analyserats i form av en enkät och tre intervjuer. Syftet med denna studie är att ta reda på hur elevers kulturella och språkliga identitet beaktas i undervisningen i svenska som andraspråk II. Tidigare forskning inom detta område påstår att identitet är en viktig aspekt i elevers utveckling och undervisning då identitet kan betraktas som kunskapsresurser och bör därför utnyttjas istället för att ignoreras. Tidigare studier tar även upp begreppet identity texts som kan ses som ett verktyg för att göra elever mer medvetna om olika värderingar och olikheter som finns emellan dem. Föreliggande studie utfördes på en komvuxskola där en lärare fick svara på en enkät och tre elever blev intervjuade. Resultatet visade att informanterna och läraren hade delvis olika syn på huruvida elevers identitet integreras i klassrumsundervisningen.
49

Validering och bedömning : i svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxenstuderande / Validation and Assessment : in Swedish as a Second Language in Adult Basic Education

Florby, Charlotte January 2014 (has links)
Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades. Resultatet visar att kommunens tolkning av styrdokumenten påverkar stort. Det sker ingen systematiserad validering av alla elevers kunskaper i samband med kursstart på fem av de sju undersökta skolorna trots styrdokumentens rekommendationer. Då validering sker leder den till nivågruppering och beräkning av studiehastighet. Lärarna utgår från att tal-, läs-, skriv- och lyssningsförmåga ska bedömas och kopplar bedömningen till kursens kunskapskrav. Bedömning av skrift blir tyngdpunkten, trots att lärarna är överens om att det inte borde vara så. Gemensam ämnes- och bedömningstid saknas på samtliga skolor. Ett nationellt prov som verkar stödjande i bedömning är önskvärt. Slutsatser som kan dras av studien är att elever nationellt inte ges samma möjligheter till validering samt att bedömning i kursen sker på många skiftande sätt av lärarna. Det finns dessutom olika förkunskapskrav till kursen trots att skollagen skriver att sådana inte ska förekomma. Detta leder till frågan om kursen bedrivs likvärdigt. Det tycks som om mer politiskt intresse bör riktas mot kursen så att likvärdighet nationellt kan säkerställas.
50

Det språkliga samspelet mellan lärare och vuxenstuderande : en fallstudie på Komvux

Björk, Veronica January 2006 (has links)
Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven. Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever. Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet. Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.

Page generated in 0.0236 seconds