I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa?Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga. Det är märkbart i och med att eleverna lättare klarar av att vara fokuserade på lektionerna. Nyckelord: Idrott och hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, motorik,

The aim of this paper is to investigate how media-multitasking (MMT) affects cognitive abilities, particularly concentration. MMT is becoming increasingly popular, especially among those aged 16-25, and concerns have been raised about its impact on attention spans, particularly with the widespread use of the social media app TikTok. To explore this relationship, a test group of 26 computer science and media technology students were asked to watch a video and answer questions based on it. The participants were divided into three groups that performed the test with varying levels of visual multitasking. The results showed that multitasking had a slight negative impact on cognitive ability, with better performance on visual questions when participants were not multitasking, and better performance on sound-based questions when they were multitasking. Overall, the study suggests that while multitasking can overload certain senses, it can also enhance alertness and concentration if not taken to cognitive overload. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media-multitasking (MMT) påverkar hjärnans olika kognitiva modaliteter, dvs olika former av kognitivt uppfattande eller sätt att bearbeta information, och då kopplat specifikt till koncentration. MMT blir allt mer populärt och särskilt bland personer i åldrarna 16-25. Oro har väckts kring hur MMT påverkar uppmärksamheten, särskilt vid användning av den sociala appen TikTok. För att undersöka detta förhållande bads en testgrupp, bestående av 26 studenter inom datavetenskap och medieteknik, att titta på en video samt besvara frågor baserade på den. Deltagarna delades in i tre grupper som utförde testet på olika nivåer av visuell multitasking. Resultatet visade att multitasking hade en minimal till oansenlig negativ påverkan på prestation inom de provade modaliteterna. Deltagarna presterade bättre på visuella frågor när deltagarna inte multitaskande. Resultatet visade att svaren på de ljudbaserade frågorna förbättrades till viss del när testgruppen multitaskade. Sammantaget kan studien inte dra några säkra slutsatser, men det finns indikationer på att multitasking kan överbelasta vissa sinnen samtidigt som det kan underlätta för individer att förbli alerta och därmed förbättra koncentrationen, förutsatt att det inte leder till kognitiv överbelastning.

<p>Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder. Däremot visar resultatet att vissa pedagoger ser den motoriska screeningen som ett pedagogiskt hjälpmedel, medan andra pedagoger uppfattar screeningen som ett konkurrensmedel.</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur koncentrationen hos barn i förskolan påverkas vid en lässamling om de innan har fått utföra en pedagogstyrd rörelseaktivitet. För att få besvara mina forskningsfrågor utgick jag ifrån två frågeställningar om hur rörelseaktiviteter innan en lässamling påverkar barnens koncentration under lässamlingen och om barns ålder har en påverkan på koncentrationen i lässamlingen. Metoden som användes var en observation med ett observationsschema och två kvalitativa intervjuer med en pedagog. Resultatet visade att vissa barn blev mer positivt påverkade av rörelseaktiviteten med en bättre koncentrationsförmåga under lässamlingen, medans vissa barn blev påverkade på ett mer negativt sätt som utspelade sig med en svårighet att hålla koncentrationen under lässamlingen. I resultat visades det att åldern har en betydelse för hur rörelseaktivitet kan användas. / The purpose of the study was to increase the knowledge on how children in preschools are affected by physical activities that are led by the preschool teachers before reading. In the pursuit for answers I asked two questions those where if the physical activities before the reading had any effect on the children and if the children’s age mattered. The method that I ended up using was observations by an observations list and two qualitative interviews with the preschool teacher. The results showed that some of the children were positively affected by the physical activities with an increase in concentration ability during the reading. While some of the other children showed signs of difficulty in keeping concentration. In the results I concluded that age matter on how the physical activities should be applied.

<p>Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.</p>

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna medvetet stödjer förskolebarns språkutveckling genom att aktivera barnens koncentrationsförmåga med hjälp av instrumentalmusik. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning via internet bland pedagoger inom förskolan.  Resultatet från undersökningen visar att instrumentalmusik enligt pedagogerna kan användas för att stärka barns koncentrationsförmåga, samt att de anser att koncentrationsförmågan i sin tur har positiv inverkan på barns språkutveckling. Dock tyder resultatet på att inte alla respondenter gör den kopplingen hela vägen. De flesta ser sambandet mellan instrumentalmusik och koncentration respektive mellan koncentration och språkutveckling, men de kopplar inte ihop alla tre komponenterna. Resultatet tyder därför på att pedagogerna inte medvetet utnyttjar detta samband för att stödja barnens språkutveckling. / The aim of this study is to inquire whether preschool teachers consciously support children´s language development by activating their ability to concentrate using instrumental music. In order to analyze this, a questionnaire survey among preschool teachers was accomplished. The result of the research reveals that instrumental music according to the preschool teachers can be used in order to foster children´s ability to focus and that they also mean that the ability to focus in turn has positive influence on children´s language development. However, the result indicates that not all the respondents make this connection. The majority of the preschool teachers get the connection between instrumental music and ability to focus, respectively the connection between ability to focus and language development. Yet they don´t connect all these three components. This indicates that preschool teachers don´t consciously make use of this connection to support children´s language development.

No description available.

Förskolans uppdrag i att främja barns rörelseglädje blir allt viktigare i dagens stillasittande samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet i sin verksamhet, vilken betydelse miljön har för att främja fysisk aktivitet samt hur de beskriver de aktiviteter som uppmuntrar till fysisk aktivitet i förskolan. Fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor låg till grund för studien som använde en kvalitativ metodik. Följande frågor har gett information som är relevant för studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt arbete samt planering av fysisk aktivitet i förskolan? Hur tolkar förskollärare stycket kring fysisk aktivitet i läroplanen för förskola? Hur ser förskollärare på att förtydliga läroplansmålet kring hur fysisk aktivitet kan bedrivas i förskolan?Resultaten visar att uppmuntran till fysisk aktivitet involverar två nyckelelement: förskolemiljön, som ses som ett värdefullt verktyg, och förskollärarnas förhållningssätt. Till skillnad från den inre miljön, som ofta var mer begränsad, anses den yttre miljön stimulera till fysisk aktivitet mest. Förskolelärarna uppfattade att fysisk aktivitet kunde påverka barns utveckling på olika sätt. Bland effekterna som visades i resultaten var förbättrade koncentrationsförmåga och det faktum att barn mår bättre efter att ha ägnat sig åt fysisk aktivitet. Slutligen tyder resultaten på att sätta upp regler för att styra fysisk aktivitet i förskolan är ett smart sätt att komma i gång med att gå mot mer målinriktad fysisk aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur stor akut effekt aerob träning har på gymnasielevers kognitiva förmåga med inriktning mot koncentrationsförmåga. Frågeställningen som behandlas specifikt i denna studie lyder; finns det en signifikant akut effekt på gymnasieelevers koncentrations-förmåga mätt genom ett standardiserat kognitivt test trial making test (TMT A och B), fem minuter efter avslutat aerobt träningspass bestående av hinderbana/hopprepsprogram? Metod En experimentell kvantitativ studie utfördes genom användande av ett standardiserat kognitivt test i anslutning till genomförande av ett aerobt träningspass. Vidare användes en hälsoenkät för insamling av bakgrundsinformation. Urvalet bestod av sammanlagt 306 elever från 14 gymnasieklasser vid ett gymnasium i Stockholm. Eleverna var i åldersintervallet 16-18 år. Resultaten från 297 elever som genomförde alla tester korrekt inkluderades för statistisk analys. Könsfördelningen var 164 män och 133 kvinnor. Ett standardiserat kognitivt test som kallas ”Trial Making Test” (TMT) – både TMT A respektive TMT B, med något olika svårighetsgrad, användes. Hälften av de deltagande eleverna genomförde TMT A och resterande genomförde TMT B. Det aeroba träningspasset bestod av en hinderbana eller ett hopprepsprogram som pågick under sammanlagt 20 minuter där deltagarna skulle anstränga sig till 70-80% av sin maxpuls. För att mäta effekten av aerob träning utfördes testerna även på en kontrollgrupp som inte utförde någon fysisk träning för att kunna kompensera för eventuell inlärningseffekt vid upprepat test. Testerna utfördes innan och fem minuter efter det aeroba träningspasset. Två varianter av TMT A respektive TMT B användes före respektive efter träningspasset för att undvika eventuell inlärningseffekt. Kontrollgruppen utförde tester med samma tidsintervall som de försökspersoner som genomförde träningspasset. Resultat Studiens resultat visade 7 % genomsnittlig snabbare testtid på TMT A och 15 % genomsnittlig snabbare testtid på det något svårare TMT B testet för försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Båda resultaten var statistiskt signifikanta.  Slutsats Slutsatsen av denna studie är att aerob träning leder till akuta förbättringseffekter på gymnasielevers koncentrationsförmåga. / <p>Fristående kurs: Idrott III</p>