<p>The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out.</p><p>The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.</p> / <p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>

The aim of this thesis was to find out how the teachers I have interviewed, felt that they worked with and looked at conflict management. The aim was also to find similarities and differences in teachers' ways of working with conflict. With the help of my questions, I got answers to what I wanted to explore in my essay. I used these questions: What strategies do the teachers I interviewed for managing conflicts in preschool? What tools do the teachers I interviewed see as most effective in the process of conflict management? Are there differences and similarities in the way that the teachers I interviewed work with current conflict? What factors, according to the informants starts a conflict? What is the teachers’ definition of a conflict and how does their definition affect their approach when working with conflicts?In my study, I have used a qualitative approach in the form of structured interview, to get material for my thesis. In my interviews, I used an interview guide and a tape recorder.I analyzed my material using three different theories. The first theory is Vygotsky's theory of learning and development from a sociocultural perspective, the other is Skinner's theory of positive feedback and the third is Freud's psychoanalytic theory. I have also used the previous research to analyze my empirical material. Previous research describing various approaches to working with conflicts. I have also used the book Solution -oriented pedagogy as a tool to analyze my material.      The study shows that it seems as the most important thing in one's work with conflict, is the way a teacher look at and relate to a conflict. Many of the teacher see a conflict as something constructive and positive. There is a different approach and strategies in the way the different pre-schoolteachers work and help the kids to take on and resolve a conflict. The similarities in the teachers work with conflict is that they find dialogue as an important tool and that the language is important in resolving a conflict.

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and “can be suspect” are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms. The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent’s perception about the topic. In the analyze chapter have dataset from the reference framework and empirical part been used to implement the analyze of the thesis. The study shows that the professional secrecy is important for creating a good relationship with clients and is not considered as a rule that create conflicts for auditors. The obligation to report, however, is creating conflicts because of the lack of knowledge in assessment of economic crimes. The auditors therefore decide to investigate a situation that “can be suspect” beyond what is intended. To not become dependent on the clients, there are rules and profession practices that are used and also examples like not having friends or family members as clients. / Syftet med denna uppsats är att skapa oss en djupare samt bättre förståelse om hur respektive av - samt anmälningsplikten uppfattas av revisorer och vidare undersöka hur eventuella konflikter med utgångspunkt för oberoende ställning samt vid ”kan misstänkas” situationer hanteras av revisorer. För att uppnå syftet, har intervjuer med fyra olika revisionsbyråer genomförts. Intervjuerna har genomförts med Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC samt KPMG genomförts för att kunna besvara forskningsfrågorna. Därefter har en hermeneutik synsätt använts då tolkning av intervjumaterialen ansågs viktig för att kunna få kunskap för respondenternas uppfattning kring ämnesvalet. I analysavsnittet har sedan datamaterial från referensramen samt empiridelen använts för att kunna genomföra en analys av uppsatsen. Denna studie visar tystnadsplikten är viktig för att kunna skapa en bra relation med klienterna och anses inte skapa konflikter för revisorer i någon stor bemärkning. Anmälningsplikten skapar dock problem på grund av bristen på kunskap inom bedömning av brott hos revisorer. Revisorerna väljer därför att utreda en situation vid brottsmisstanke längre än vad som avses. För att inte bli beroende av sina klienter finns regler och praxis inom yrket som används samt genom att till exempel inte ha vänner och bekanta som klienter menar respondenterna.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten. Jag har använt mig av Lijphart demokratimodellen consociational democracy för att se om det skulle kunna vara en bra lösning för Cypern och har kommit fram till att det finns både för- och nackdelar med lösningsmodellen. Hänsyn har även tagits till federalism, etnicitet, primordialism samt socialkonstruktivism.

Syftet med denna studie var att undersöka olika lärare mot fritidshems syn på konflikter och konflikthantering i den pedagogiska verksamheten. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att den var lämplig för att vi ämnade undersöka lärarnas syn angående konflikter och konflikthantering. Resultatet visade sig att de pedagogerna vi intervjuat hade både likheter och skillnader gällande olika arbetssätt som används på fritidshemmen, men också vad som kan vara möjliga hinder för att genomföra den undervisning i konflikthantering för att utveckla elevernas sociala färdigheter för att lösa en konflikt. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Hakvoorts (2010) konfliktpyramid samt Szklarski (1996) fyra orsaker till varför konflikter uppstår. Vi kom fram till slutsatsen att beroende på hur konflikter uppstår, så kan de behöva lösas på olika sätt, men resurser och tid är en förutsättning för att konflikterna ska kunna lösas på ett korrekt sätt. / The purpose of this study was to investigate different teachers' views of leisure centers on conflicts and conflict management in educational activities. The method we have used is qualitative interviews, as we considered it appropriate because we intended to examine the teachers' views regarding conflicts and conflict management. The results showed that the educators we interviewed had both similarities and differences regarding different working methods used in the after-school centers, but also what could be possible obstacles to implementing the teaching of conflict management to develop students' social skills to resolve a conflict. The results have then been analyzed with the help of Hakvoort's (2010) conflict pyramid and Szklarski (1996) four reasons why conflicts arise. We came to the conclusion that depending on how conflicts arise, they may need to be resolved in different ways, but resources and time are a prerequisite for the conflicts to be resolved in a correct manner.

Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns konflikter med andra barn där frågeställningarna är följande: Hur berättar pedagogerna utifrån sina erfarenheter om sin hantering av barns konflikter? samt Hur görs barnen delaktiga i konflikthanteringen enligt intervjupersonernas berättelser? Den teoretiska utgångspunkten i studien är socialkonstruktionismen, där språket ses som en social handling där vår verklighet är socialt konstruerad och utvecklas i sociala interaktioner med andra, samt det sociokulturella perspektivet. Insamlingen av empiri skedde i form av intervjuer med 4 pedagoger. Resultatet är uppdelat i två teman som lyder: Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation. Slutsatsen i studien är att pedagoger ofta vill stötta och hjälpa barnen i konflikthanteringen genom att prata med dem och lyfta fram problemet tillsammans. Men också att vid enstaka fall så använder pedagoger strategiersom separerar eller distraherar barnen när de riskerar att skada sig. Det kan även dras slutsatsen att barn gör delaktiga i konflikthanteringen genom att pedagoger ger barnen möjligheten att framföra sina tankar, känslor och perspektiv på konfliktsituationer. / The purpose of this study is to acknowledge educators’ conflict resolutions strategies in children’s conflicts with other children. The questions at issue are the following: Based on their experiences, how do educators tell about their handling of children's conflicts? and How are children made involved in conflict management through the interviewers’ stories? The theoretical framework of this study is social constructionism, where language is seen as a social act and our reality is socially constructed in interactions with others, as well as the sociocultural perspective where human social experiences is formed in the reality that we are living in. The data in this study was collectedthrough interviews. The results are divided into three themes wish are the following: verbal communication, stop the conflict and non-verbal communication. The conclusion of this study is that educators more often want to scaffold children through cooperative strategies. But in some cases, educators need to use cessation strategies when children are at risk. There is also the conclusion that children are given the ability to be involved in conflict resolution when educators give them the ability to bring forth their own perspective during conflicts.

Syftet med denna studie är att kartlägga småhusentreprenader och vilka problem samt konflikter som uppstår mellan entreprenader och beställare. Vidare är det tänkt att denna studie skulle ge allmänheten en bättre uppfattning kring varför konflikter uppstår mellan beställare och entreprenörer samt hur husleverantörer jobbar för att motverka dessa problem. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att denna intervjuteknik tillämpades var för att ge respondenterna frihet att prata öppet om sina upplevelser och synpunkter. Respondenterna som intervjuades var fyra representanter för husleverantörer, tre beställare, en byggnadsinspektör och en kontrollansvarig. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns en gemensam uppfattning bland beställare och husleverantörer kring att det är för mycket pappersarbete och att totalentreprenad är den mest optimala entreprenadformen för den som inte vill ta på sigallt för mycket ansvar. Det fanns dock även åsikter som skiljde sig. Studien visade att beställare upplever uppförandet av småhus som en långsam och energikrävande process. Problemen som är vanligt förekommande inom småhusentreprenader är att det finns en skillnad i språk och kunskap mellan parterna. Detta resulterar i att det blir en bristande kommunikation som i sin tur kan leda till diverse konflikter. Husleverantörerna är medvetna om dessa problem och jobbar kontinuerligt för att ta fram lösningar. En sådan lösning är att lägga stor vikt på dokumentation och kontrakt eftersom det är de som är lagligt bindande. Slutsatsen för denna studie var att en god kommunikation resulterar i färre missförstånd och konflikter. Konflikter går däremot inte att undvika helt, utan kommer alltid kunna uppstå på grund av mänskliga faktorer. / The purpose of this study was to investigate the single-family home construction industry and what problems arise. Furthermore, it was intended that this study would give the public a better idea of why conflicts arise between customers and contractors and how home suppliers work to counteract these problems. To achieve the purpose and get answers to the research questions, we used a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The reason why this interview technique was applied was to give respondents the freedom to talk openly about their experiences and views. The respondents interviewed were four representatives of house suppliers, three clients, a building inspector and an inspection manager. The results of the interviews showed that there was a common opinion among clients and house suppliers on certain issues, but then there were also opinions that differed. The study showed that customers experience the construction of detached houses as a slow and energy-intensive process. The problems that are common in detached house contracts are that there is a difference in language and knowledge between the involved parties. This results in a lack of communication which in turn can lead to various conflicts. Home suppliers are aware of the problems that exist in the industry and work continuously to develop solutions. One such solution is to place great emphasis on documentation and contracts because they are the ones that are legally binding. The conclusion of this study was that good communication results in fewer misunderstandings and conflicts. Conflicts, on the other hand, cannot be completely avoided, but will always arise due to human factors.

Bakgrund: Felrekryteringar är ett återkommande företagsekonomiskt problem, där organisationer får stå för dyra konsekvenser när de inträffar. Det finns olika metoder för att undvika felrekryteringar och således har ett fenomen vid namn cyber-vetting fått större uppmärksamhet, vilket är att rekryterare granskar kandidaters sociala medieprofiler för att få en bättre förståelse av kandidaterna. Cyber-vetting medför ett etiskt dilemma, där vissa menar på att det är oetiskt att gå in i människors privata sfär, medan andra i stället menar på att det är nödvändigt att arbetsgivaren får en helhetsbild av kandidaterna som söker.  Syfte: Syftet är att beskriva yngre och äldre rekryterares eventuella likheter och skillnader i deras syn på cyber-vetting, samt deras etiska ståndpunkt kring användandet av fenomenet.  Metod: Studien har innehaft en induktiv ansats. För att kunna beskriva yngre och äldre rekryterares syn på fenomenet, har en kvalitativ komparativ fallstudie utförts, där insamlingsmetod varit semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts som grundar sig på kvalitativ empiri. Då studien är komparativ genomfördes två separata tematiska analyser, en för yngre och en för äldre.  Slutsats: Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan yngre och äldre rekryterare i både användandet av cyber-vetting och om de finner det etiskt korrekt eller ej. Interna konflikter med moraliska resonemang, ligger till grund för deras åsikt i frågan och berör fler faktorer än enbart det faktum att rekryteraren har en viss ålder. / Background: Recruitment errors are a recurring business problem, with organizations facing costly consequences when they occur. There are various methods for avoiding recruitment mistakes and thus a phenomenon called cyber-vetting has gained more attention, whereby recruiters review candidates' social media profiles to gain a better understanding of the candidates. Cyber-vetting poses an ethical dilemma, with some arguing that it is unethical to go into people's private sphere, while others argue that it is necessary for the employer to get a complete picture of the candidates applying.  Purpose: The aim is to describe younger and older recruiters' views on cyber-vetting and their ethical stance, and to compare possible similarities and differences.  Method: The study has had an inductive approach. To describe younger and older recruiters' views on the phenomenon, a qualitative comparative case study has been conducted, where the collection method has been semi-structured interviews. A thematic analysis has been conducted based on qualitative empirical data. As the study is comparative, two separate thematic analyses were conducted, one for younger and one for older people.  Conclusion: The study concludes that there are both similarities and differences between younger and older recruiters in both the use of cyber-vetting and whether or not they find it ethically correct. Internal conflicts with moral reasoning underlie their opinion on the matter and involve more factors than just the fact that the recruiter is of a certain age.

I Sverige finns det ungefär 2 100 vattenkraftverk som står för ca 40 % av Sveriges elproduktion.Ungefär 1 700 av dem är småskaliga vattenkraftverk och utgör 2,1 % av vattenkraftens elproduktion.Vattenkraften har negativa ekologiska konsekvenser på vattendragets konnektivitet vilket skaparproblem för den biologiska mångfalden. Tyresån vattensystem ligger i Stockholms län och är reglerat.Vattensystemet har tre vandringshinder, inklusive ett småskaligt vattenkraftverk – Uddby kvarn,vilket medför att vattensystemet har en dålig ekologisk status utifrån konnektivitet. Syftet medrapporten är att sammanställa de nyttor och problem som finns kopplade till den småskaligavattenkraften i Sverige och utifrån detta ta reda på vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som påverkasav den småskaliga vattenkraftens verksamhet. För att undersöka det genomförs en litteraturstudiesamt en fallstudie, med inslag av intervjuer från sakkunniga informanter, som fokuserar på Tyresånsvattensystem. Platsbesök har även förekommit vid två tillfällen. De värden som är kopplade till småskalig vattenkraft är betydelsen för elsystemet, ekologiskaeffekter samt sociala och kulturella värden. I nedre Tyresån finns de tre strömmarnaFollbrinksströmmen, Nyfors och Uddby kvarn som alla är reglerade på olika sätt. Uddby kvarnlevererar el till ungefär 500 hushåll. Utifrån intervjuerna är närheten till höga naturvärden samt högakulturvärden positivt i Tyresån och bör behållas. Tyresåns ekologiska status utifrån konnektivitet ochfisk är dålig samt näringsämnen och bottenfaunan är måttlig. De åtgärder som tas upp för förbättradkonnektivitet är inlöp, anpassad reglering, återställning i Nyfors, biotopvård i Follbrinksströmmen,fingaller och uppsamling av ål. Sex globala hållbarhetsmål har tagits fram som går att koppla tillTyresåns vattensystem. Målkonflikter och synergier diskuteras, likaså ekologiska effekter kontra elproduktion och betydelsenav den småskaliga vattenkraften i Sverige. Den åtgärd som skulle gynna alla globala målen förTyresån är en återställning i Nyfors. Det finns även synergier mellan de globala målen rent vatten ochekologisk mångfald samt hållbar energi och bekämpa klimatförändringarna. Den störstamålkonflikten mellan de globala målen hållbar energi för alla och ekosystem och biologisk mångfald. / In Sweden, there are approximately 2 100 hydropower plants, which account for about 40 % ofSweden's electricity. Approximately 1 700 of them are small-scale hydropower plants and constitute2,1 % of the hydroelectric power generation. Hydroelectric power has negative ecologicalconsequences on the water's connectivity, which creates problems for biodiversity. Tyresån islocated in Stockholm County and is regulated. The water system has three migratory obstacles,including a small-scale hydropower plant - Uddby kvarn, which means that the water system has apoor ecological status based on connectivity. The aim of the report is to compile the benefits andproblems associated with the small-scale hydropower in Sweden and investigate which of the UN'ssustainable development goals that are affected by the small-scale hydropower. A literature study isconducted along with a case study which focus on Tyresån’s water system where two interviews andtwo site visits has been carried out. The values linked to small-scale hydropower are the importance for the electricity system, ecologicaleffects as well as social and cultural values. In the lower Tyresån there are the three streamsFollbrinksströmmen, Nyfors and Uddby kvarn which are all regulated in different ways. Uddby kvarnsupplies electricity to approximately 500 households. Based on the interviews, the proximity tonature and high cultural values are positive in Tyresån and should be sustained. Tyresån's ecologicalstatus is poor, due to lack of connectivity, fish, nutrients and bottom fauna. The actions suggested forimproved connectivity are inlets, custom regulation, restoration in Nyfors, biotope care inFollbrinksströmmen, grid and collection of eels. Six sustainable development goals can be linked tothe Tyresån water system. Conflicts and synergies are discussed. The main conflict is between ecological effects versuselectricity production and the importance of small-scale hydropower in Sweden. The action thatwould benefit all sustainable development goals for Tyresån is a restoration in Nyfors. There are alsosynergies between the sustainable development goals of clean water and sanitation and life on land,as well as affordable and clean energy and climate action. The largest conflict between thesustainable development goals related to small scale hydro power are affordable and clean energyand life on land.

För att studera hur omställningen från vertikal till horisontell energiutvinning kommer att påverka samhället har två fallstudier gjorts. Fallstudierna tillsammans med teorin om socialekologiska fix har använts för att analysera de socialekologiska transformationerna som sker på landskap och politiken som finns kring dessa transformationer. En fallstudie har studerat vindkrafts projektet Markbygden i Norrbottens län och den andra studerar vindkraftsetableringen i Östergötlands län. Dessa fallstudier har genomförts genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med aktörer som är med och påverkar samt påverkas av dessa vindkraftsetableringar. Fallstudierna visar att landskapet har förändrats fysiskt av byggnationen av vindkraftverken vilket har bidragit till en transformation av markanvändningen. Karteringar som har gjorts i samband med vindkraftsetablering har påverkat hur människor använder och förhåller sig till marken samt hur ägandeförhållandena ser ut. Vidare har vindkraftsetableringen i Östergötland och Norrbotten lett till olika konflikter som exempelvis störningar av ljus och buller samt konflikter med renskötseln som tidigare bedrivits i området Markbygden. Dessa konflikter har alltså uppkommit till följd av den landskapstransformation som har skett i samband med vindkraftsutbyggnaden. I Norrbotten och Östergötland är en ekonomisk kompensation respektive en markhyra aktuell, dock anses dessa vara otillräckliga för att kompensera för den förlust av betesmark för renar som sker i Norrbotten respektive för de besvär lokalbefolkningen upplever med bullret i Östergötland. Slutligen visar resultatet även på att den största drivkraften för företag att etablera vindkraft är vinst och därmed sker otillräckliga karteringar av vind och markanvändning vilket försvårar implementeringen av vindkraft. Slutsatserna för denna rapport är därmed att olika kartläggningar av främst vind har förändrat markanvändningen och andra verksamheter som tidigare bedrivits i landskapet har begränsats och i stor utsträckning ersatts av produktion av vindkraft. Då vindkraften i Östergötland och Norrbotten har byggts ut med otillräckliga kartläggningar som inte tar de sociala relationerna i beaktning har dessa olika konflikter uppstått. / To study how the transition from vertical to horizontal energy recovery will affect society, two case studies have been conducted. The case studies, together with the theory of socio-ecological fixes, have been used to analyze the socio-ecological transformations that take place on landscapes and the politics that exist around these transformations. The first case study concerned the wind power project called Markbygden in Norrbotten County and the second case study concerned wind power establishment in Östergötland County. These case studies were conducted through a qualitative study in the form of interviews with actors who are involved in and are affected by these wind power establishments. The case studies show that the landscape has changed physically by the construction of wind turbines, which has contributed to a transformation of land use. Mappings that have been made in correlation with wind power establishment have affected how people use and relate to the land and what the ownership conditions look like. Furthermore, the establishment of wind power in Östergötland and Norrbotten has led to various conflicts such as disturbances caused by light and noise as well as conflicts with reindeer husbandry that was previously conducted in the Markbygden area. These conflicts have thus arisen as a result of the landscape transformation that has taken place in connection with the expansion of wind power. In Norrbotten and Östergötland, financial compensation and land rent are current, however, these are considered insufficient to compensate for the loss of grazing land for reindeer that occurs in Norrbotten and for the problems the local population experiences with the noise in Östergötland. Finally, the results also show that the biggest driving force for companies to establish wind power is profit and thus insufficient mapping of wind and land use takes place, which makes it more difficult to implement wind power. The conclusions of this report are thus that various mappings of mainly wind have changed land use and other activities previously conducted in the landscape have been limited and to a great extent been replaced by the production of wind power. As wind power in Östergötland and Norrbotten has expanded with insufficient mappings that disregard existing social relations, the various conflicts have arisen.