En stor andel av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Kvinnor inom kontaktyrken löper störst risk att drabbas. Konflikter på arbetsplatsen är en anledning till psykisk ohälsa. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur kvinnliga undersköterskor upplever konflikter i arbetsgrupp utifrån fyra perspektiv: arbetsgrupp, genus, makt och socialt utbyte. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat tio undersköterskor i en mindre ort i Västra Götaland. Resultatet visar att informanterna upplever att konflikter har en negativ inverkan på undersköterskornas arbetssituation. Informanterna upplever även att konflikter uppstår på grund av olika personlighetstyper som inte harmoniserar med varandra, olika arbetssätt samt undvikande från arbetsuppgifter. Majoriteten av informanterna upplever att de agerar på ett medlande eller undvikande sätt i konflikter. De upplever även att konflikternas uttryckssätt beror på genusstrukturer. Exempelvis upplever informanterna att de hellre väljer att prata bakom ryggen på varandra än att reda ut konflikterna. De upplever att det är ett genusrelaterat beteende att prata bakom ryggen på varandra. Informanterna vittnar även om upplevelsen att det lätt uppstår en maktobalans bland nyanställd personal och mer etablerad personal. Slutligen visar studien resultat att informanterna upplever att chefens beteende är av stor vikt för personalens välmående. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att undersköterskornas konflikter på arbetsplatsen är komplexa och kan te sig på olika sätt. Att konflikterna är varierande i sin uttrycksform kan bero på att det är en kvinnodominerad arbetsplats med en hög arbetsbelastning. / A majority of the individuals on sick leave in Sweden is due to mental illness and women working in healthcare is at high risk. A common reason due to psychological health related sickness is conflicts in the workplace. The purpose of this qualitative study is to examine female enrolled nurse’s experiences of conflicts in workgroups. Four perspectives are taken in to account – work group, gender, power and social exchange theory. The empirical samplings were collected via semi-structured interviews with ten enrolled nurses attending from a smaller city in the Västra Götaland region. The result shows that conflicts have a negative impact regarding the workplace situation in general. The conflicts arise due to differences in personality type, different approaches to how to get the job done and also evading of work duties. The result also show that a majority of the informants consider their conflict management strategies characterized by meddling or avoiding. They also consider the conflicts means of expression originating from gender structures. For example, the informants prefer to talk behind each other’s backs rather than solve the conflicts immediately. They consider this originating from gender related behavior. Further on a power imbalance tend to occur between enrolled nurses who is newly hired and/or with less professional experience and those who has a lot of professional experience and has been at the workplace for a longer time. The head manager’s behavior toward conflicts is of great importance regarding the enrolled nurse’s wellbeing in the workplace. In summary the results show that the conflicts in the workplace is complex and appear differently. A reason behind this could be the fact that the enrolled nurse’s work place is both female dominated and characterized by a heavy workload.

Arbetet behandlar Kolbäcksåns nedre del i Hallstahammars kommun i Västmanlands län, med syftet att se hur kulturmiljöer och dess betydelse beaktas vid restaurering av vattendrag. Många av de tidigare fria forsarna har genom dammar delats upp i segment och vattnet har gått från strömmande till stillastående. Om åtgärder ska genomföras för att uppnå god ekologisk status är risken stor att kulturmiljöer påverkas negativt. Data för analys har samlats in genom djupintervjuer av representanter från fem olika instanser i Västmanlands län. Majoriteten av de analyserade svaren pekar mot att en kulturmiljö definieras av att det skett en påverkan i form av mänsklig aktivitet, att det finns en historik knuten till platsen samt att platsen ses som en enhet. En kulturmiljö är påverkad medan en naturmiljö kan vara både påverkad och opåverkad. När en restaurering, som påverkar kulturmiljöer, ska genomföras framkommer det att intressen ställs mot varandra och vikten av att tidigt samarbete genomförs mellan berörda intressenter. Den tematiska analysen resulterade i ett flertal indikationer på eventuella konflikter och potentiella lösningar. / This essay is focusing on Kolbäcksåns lower part in Hallstahammar municipality, Västmanlands county in Sweden, aiming on how cultural heritage and it’s importance is treated when changes in the landscape is about to be done. Many of the historic free rivers has due to dams been divided, and the water has gone from rapid to still. If changes is about to be done to acchive approved ecological status, the risk on damaging the cultural heritage sites is palpable. Data, that’s been analyzed, has been collected through interviews with respondents from five instances in Västmanlands county. The Majority of the answers analysed reveals that a cultural heritage site is definied by the affect made by humans, that there is a historical connection and that the site is seen as a unit in the landscape. A cultural heritage site is affected whilst a natural environment site can be both affected and non-affected. When landscape changes that affects cultural heritage sites is performed, it reveals that different interests are colliding and the importance of an early collaboration between interests is performed. The thematic analyze of the answers from the interviews revealed several potential indications on conflicts and potential solutions.

Air power alone cannot hold ground and secure the population. How then can air power contribute to irregular conflicts? Robert Johnson states in his article Predicting Future War that air power have the potential to determine the outcome of irregular operations. Even though air superiority was achieved during the two battles of Fallujah in Iraq 2004 there is a difference in the outcome of the two operations, Vigilant Resolve and Phantom Fury. The purpose of this thesis is to examine if Warden´s theory The Enemy as a System and his Five-Ring Model can explain the variation in the outcome of the two battles using a comparative case study. Research findings indicate that the Five-Ring Model cannot explain why the second operation, Phan-tom Fury was a victory. The findings indicate that striking the most critical ring, i.e. Leaders, did not contribute to victory. Instead, results indicate that the most critical ring leading to victory in the second operation were Infrastructure. The main conclusion of the thesis is that the theory cannot explain the variation in the outcomes and that Warden´s Five-Ring Model cannot be applied to an irregular enemy and therefore needs to be questioned and further researched. The findings further strengthen earlier research stating that the most critical part of an enemy may not always be represented by Leaders.

In today's modern society western countries have adopted a regular doctrine for future wars, even though an irregular method have been proven effective against the modern regular army. Due to a balance between the superpowers the doctrines stay the same, but for smaller nations the balance is of lesser importance. The aim of this thesis is to shine light on the problem, and try to give argu-ments for a discussion about how Sweden and other smaller nations can use irregular warfare in order to defend themselves against bigger nations. In order to do that this thesis will investigate how revolutionary guerrilla warfare theory can be applied on international conflicts. Guerilla warfare is the tactic of choice primarily since history show that small numbers can win against overwhelming-ming odds. By Using Robert Tabers theory about successful guerilla warfare, this thesis will compare the war in Vietnam and the second Boer war in order to see how Tabers theory was used or not. The research shows that Tabers theory indeed was used in both conflicts and can somewhat be used to describe the outcome of each conflict.

De senaste 25 åren har antalet migranter fördubblats vilket medför bildandet av mångkulturella samhällen, där den tvärkulturella kommunikationen blir en viktig aspekt i förebyggandet av konflikter. Detta examensarbete kartlägger hur HVB-hem hanterar konflikter när den tvärkulturella kommunikationen brister mellan handledare och ensamkommande flyktingbarn. Vidare syfte är att undersöka vilka konfliktfaktorer som finns och hur konflikter hanteras inom HVB-hem. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och bygger på tio stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns några etablerade konflikthanteringsstrategier som handledarna använder sig av i konfliktsituationer. De strategier som tillämpas var alternativa metoder som växt fram under arbetsgången i interaktionen med ungdomarna. Konflikter uppkommer oftast i vardagssysslor på grund av språkliga och kulturella missförstånd där intrapersonella och interpersonella konflikter är vanliga. För att motverka den rådande verksamhetsdissonansen, bör HVBhemmet implementera interna utbildningar inom ämnesområdet samt erbjudas stöd från andra instanser. Med tydliga ramverk och transparent samverkan kan man skapa en tryggare och effektivare hantering av flyktingbarnens integration. / The last 25 years, the number of migrants has doubled, which leads to creation of multicultural societies where cross-cultural communication will become an important aspect in prevention of conflicts. This study investigates how HVB-homes handle conflicts when cross-cultural communication fails between supervisors and unaccompanied refugee children. Further aims are to investigate which conflict management and conflict factors exist within HVB-homes. The study is based on a qualitative research method with ten semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. The results show that HVB-homes don’t have any established conflict management strategies used by supervisors in conflict situations. The strategies were alternative methods developed over time in interaction with the unaccompanied refugee children. Conflicts usually occur in everyday chores because of linguistic and cultural misunderstandings where intrapersonal and interpersonal conflicts are common. As a remedy for the present organizational dissonance the HVB-homes are recommended to implement internal courses in conflict management and provide support from other agencies. Clear frameworks and transparent collaboration would create security and increased efficiency in the management of integration of the unaccompanied refugee children.

Tidigare forskning visar att interpersonella arbetsrelaterade konflikter kan få negativa följer på arbetsplatsen, för såväl anställda som organisationen i sig. Konflikter tar stor plats och uppmärksamhet från arbetet, vilket kan leda till både minskad effektivitet och produktivitet. Konflikter kan ha en inverkan på de anställdas psykiska välmående och är en bidragande faktor till stress. Hur vi tolkar, uppfattar och agerar i konflikter beror delvis på individuella skillnader. Denna studie undersöker därav sambandet mellan personlighet och involvering i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Kvantitativ metod användes för studien och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online. Frågeformuläret bestod av två instrument, BFI-44 som mätte de fem personlighetsdragen utifrån femfaktormodellen samt Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) för att mäta interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Totalt deltog 41 personer (M = 47, SD = 10) i studien som alla, vid tidpunkt för enkätundersökningen, var anställda tjänstemän på en svensk industri som producerar livsmedel. Det personlighetsdrag som visade sig ha starkast samband med hur ofta en individ är involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter var neuroticism. Korrelationen visade sig vara medelstark och positiv (r = .26), och är det resultat som är mest betydande för studien. Resultatet visar att en individ med höga värden av neuroticism oftare tenderar att uppleva sig vara involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. / Previous research shows that interpersonal work-related conflicts can have negative consequences in the workplace, for both employees and the organization itself. Conflicts take great place and attention from work, which can lead to both reduced efficiency and productivity. Conflicts can have an impact on employees' psychological well-being and are a contributing factor to stress. How we interpret, perceive and act in conflicts partly depends on individual differences. This study investigates the relationship between personality and involvement in interpersonal work-related conflicts. Quantitative method was used for the study and the data collection was done through an online survey. The questionnaire consisted of two instruments, the BFI-44 as the five personality traits based on the Five-Factor Model and the Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) for interpersonal work-related conflicts. A total of 41 people (M = 47, SD = 10) participated in the study, all of whom at the time of the survey, were employed as officials in a Swedish industry that produces food. The personality traits that has been found to be the most related to how often an individual is involved in interpersonal work-related conflicts is neuroticism. The relationship turned out to be a moderately positive relationship (r = .26). This was the strongest correlation of the personality traits along with the outcome variable and the most important result of this study. The results show that the higher the values of neuroticism an individual has, the more often this person tend to feel involved in interpersonal work-related conflicts.

This essay is about treatment in preschool and how important it is that we dare to do different based on each child's needs. I sometimes get the feeling that we educators in preschool, have alittle too much of the idea that the working methods we use should suit all children. Dealing with children and adults differently should be a matter of course, especially when we work inpreschool and school. What I mean by daring to do different, is that we need to have the knowledge to see each individual's needs to be able to respond in a clear way so that everyone is understood. According to the Education Act, we must “take into account the different conditions and needs of all children”(Skolverket 2018, p. 6). Which we do if we do not treat all children in exactly the same way, but dare to use different approaches. My dilemma, which I describe in different situations, is when children receive a treatment that does not benefit them and where we educators do not think about or do not have the knowledge of how we should do. The purpose I have with my essay, is to come up with an approach that we can use in the work team, to help the children who for various reasons "worry" us educators. I have tried to go more in depth in our Curriculum for preschool, to get a clearer view of ourmission. What I see and hear in my business has made me curious about how we interpret it and whether it can be used as an argument for me as a preschool teacher in a work team.  The method I use in my thesis is scientific essay writing, where I will be able to come up with how to understand my dilemma better, to be able to handle it in my future professional life. I do this through reflection with supervisors, course participants, literature and with myself. / Denna uppsats handlar om bemötande i förskolan och hur viktigt det är att vi vågar göra olika utifrån varje barns behov. Jag får ibland känslan av att vi pedagoger i förskolan har lite för mycket av tanken att det arbetssätt som vi använder ska passa alla barn. Att bemöta barn och vuxna olika borde vara en självklarhet, framför allt när vi arbetar inom förskola och skola.  Vad jag menar med att våga göra olika, är att vi behöver ha kunskapen att se varje individs behov för att kunna bemöta på ett tydligt sätt så att alla blir förstådda. Enligt skollagen ska vi ”ta hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov” (Skolverket 2018, s. 6). Vilket vi gör om vi inte bemöter alla barn på exakt samma vis, utan vågar använda olika tillväga gångssätt.  Mitt dilemma som jag beskriver i olika situationer är när barn får ett bemötande som inte gynnar dem och där vi pedagoger inte tänker oss för eller inte har kunskapen om hur vi bör göra. Syftet jag har med min essä, är att få fram ett förhållningssätt som vi kan använda oss avi arbetslaget, för att hjälpa barnen som av olika anledningar ”oroar” oss pedagoger.  Jag har försökt att gå mer på djupet i vår Läroplan för förskolan, för att få en tydligare syn på vårt uppdrag. Det jag ser och hör i min verksamhet har gjort mig nyfiken på hur vi tolkar den och om den går att använda som argument för mig som förskollärare i ett arbetslag. Metoden jag använder mig av i min uppsats är vetenskapligt essäskrivande, där jag ska kunna få fram hur jag ska förstå mitt dilemma bättre, för att kunna hantera det i mitt framtida yrkesliv. Det gör jag genom reflektion med handledare, kursdeltagare, litteratur och med mig själv.

This is a scientific essay where I investigate and reflect on issues that have to do with conflicts and conflict management in school.The essay is based on a personal experience and is written from my professional experience in order to provide a greater understanding of the complex collaboration between educators and guardians. How do we best inform guardians when something happens to their children during the school day? Is it at drop-off and pick-up or are there other good contact routes? Conflicts are something we encounter throughout life, in many different contexts. Then it is important to learn how to handle difficult situations.School and leisure center are a social environment where large groups of people interact and integrate with each other. What do the governing documents say about the cooperation between the school and the home? My essay starts with a story about a self-experienced incident. It starts with a conflict in the schoolyard where the guardians afterwards needed to be informed about what happened to their child during the school day. The conversations with the guardians are completely different. One guardian is grateful for the information received about their child, while the other guardian directly assumes a defensive position. Why? How can we educators accommodate these "dissatisfied" guardians in a good way? I will examine myself and my own reflections. In the analysis I make use of my practical wisdom that I have accumulated through the experience I have. What can I become better atin the execution of my practical professional competence in the field? The conflict management models I use to reflect on my dilemma are “Cohan`s Conflict Pyramid” and “Mini Mediation” (Hakvoort & Friberg 2019). / Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med konflikter och konflikthantering att göra på skolan. Essän utgår från en egenupplevd situation och är skriven från min yrkeserfarenhet i syfte att ge en större förståelse för det komplexa samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare. Hur informerar vi vårdnadshavare på bästa sätt när någonting hänt deras barn under skoldagen. Är det vid lämning och hämtning eller finns det andra bra kontaktvägar? Konflikter är något vi stöter på genom hela livet, i många olika sammanhang. Då är det viktigt att lärt sig hantera jobbiga situationer. Skola och fritidshem är en social miljö där stora grupper och människor samspelar och integrerar med varandra. Vad säger styrdokumenten om samarbetet mellan skola och hem? Min uppsats börjar med en berättelse om en egenupplevd händelse. Den startar med enkonflikt på skolgården där vårdnadshavarna efteråt behövde informeras om vad som häntderas barn under skoldagen. Samtalen med vårdnadshavarna skiljer sig helt och hållet åt. Den ena vårdnadshavaren är tacksam för information hen får kring sitt barn, medan den andra vårdnadshavaren direkt intar en försvarsställning. Varför? Hur kan vi pedagoger tillmötesgå dessa ”missnöjda” vårdnadshavare på ett bra sätt?  Jag kommer att granska mig själv och mitt eget handlande. I analysen använder jag min praktiska klokhet som jag samlat på mig genom den erfarenhet jag har. Vad kan jag bli bättrepå i utförandet av min praktiska yrkeskompetens inom området och vad innebär tyst kunskap imin yrkesutövning? Konflikthanteringsmodellerna jag använder för att reflektera kring mitt dilemma är ”Cohans konfliktpyramid” och ”Mini Medling” (Hakvoort & Friberg 2019).

The principles of war have been institutionalised in the western world’s military doctrines despite many scientists and military officers having questioned them for a long time. They believe the principles are too broad, unspecific and even invalid. So why are they used in military education and why can they be found in doctrines? The purpose of this study is to examine if the principles of war could explain the outcome of asymmetric maritime conflicts.  Liddell Hart´s theory regarding the principles of war will be analysed through two cases, the battle of Latakia in the Yom Kippur war and the Sea tigers in the Sri Lankan civil war. Liddell Hart´s theory is based on analysing primarily land warfare, yet the principles of war are considered universal in all military arenas. Therefore, the theory should be applicable to maritime warfare. The analysis shows that the principles security and mobility could be identified to a lesser extent in the Sri Lankan case. However, in the case of the Battle of Latakia, the principles of concentration and surprise are identified to a lesser extent. The conclusion being that there could be a difference between irregular and regular forces regarding the use of the principles. Liddell Hart´s theory can explain the outcome of asymmetric maritime warfare because all four principles have been identified in both cases, however, in varying degrees.

Synen på skogens värden har förändrats från att mestadels beröra de konkretavaror som skogen bidrar med till att innefatta mer abstrakta värden. Skogarna blirviktigare ur fler aspekter och förvaltningen av den försvåras genom att den kanses om en privat, kollektiv och gemensam resurs. Syftet var att beskriva denskogliga förvaltarens roll i att samordna olika intressenters önskemål vidskogsvårdsåtgärder i tätortsnära skog. Fem skogsförvaltare från fyra slumpmässigtutvalda organisationer i Skåne intervjuades. För att öka eller bibehålla rekreationsvärden bör skötseln inrikta sig på att göraskogen tillgänglig, öppen och ljus samt att skapa variation. Inför åtgärdenanvändes deltagande planering i form av informationsblad som sattes upp kringavverkningsplatsen. Detta bidrog förmodligen till att få konflikter ellermotsättningar förekom i tätortsnära skogar. Brukandet bör ske med ett annat fokusän vid konventionellt skogsbruk för att gynna de sociala värdena och enförebyggande dialog bör hållas med intressenterna.