Den 14 augusti 1922 utbröt strejk vid de enskilda järnvägarna i Sverige. Det är en av de största strejkerna som genomförts i landet med ca 4 878 strejkande. Bergslagernas Järnvägar, som hade sträckan Göteborg C – Kil – Falun C, var en av de järnvägar som drogs in i strejken. Bergslagernas Järnvägar hade sin huvudverkstad förlagd i Åmål och den kom att bli en av de största strejkplatserna. Fackföreningarna vid järnvägen bildade strejkutskott för att organisera och genomföra strejken. I Åmåls Föreningsarkiv finns handlingar från strejkutskottet i Åmål och de handlingarna är källmaterialet i den här uppsatsen. Under mellankrigstiden var konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare ibland våldsamma och de strejkande använde sig av olika aktioner i form av konfliktrepertoarer för att försvara strejken och hindra strejkbrytare från att ta arbete vid de strejkdrabbade arbetsplatserna. Uppsatsen är ett bidrag till forskningsfältet arbetarhistoria med syfte att undersöka hur de strejkande använde sig av konfliktrepertoarer, hur dessa såg ut och i vilket syfte de användes. Resultatet av studien visar att de vanligast använda strejkrepertoarerna var hemföljning, uppvaktning och uthängning av strejkbrytare samt att det förekom aktiviteter för att stärka solidariteten bland de strejkande och skapa distans till strejkbrytarna. Konfliktrepertoarerna innehöll olika ritualer och blev meningsskapande för de strejkande genom att repertoarerna värnade om strejken som vapen, stärkte identiteten som arbetare, skapade sammanhållning och gav de strejkande möjlighet att skapa berättelsen om strejken.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt individers work-life balance har påverkatsunder covid-19 pandemin. Syftet med studien är också att få en fördjupad bild på vilket sättindividerna upplever en avsaknad av fysisk kontakt på arbetet. Det empiriska materialet ärinförskaffat genom att vi har utfört åtta intervjuer utifrån en högstrukturerad intervjuguidemed anställda på ett tjänstemannaföretag som finns runt om i Sverige. Urvalet iundersökningen består av ett bekvämlighets och strategiskt urval. De teoretiskareferensramarna som tas upp ligger till grund för hur materialet från intervjuerna skallanalyseras. Resultatet visar att balansen mellan arbetet och det övriga livet har förändratsunder Covid-19 pandemin. Detta i form av att respondenterna som har eller fortfarandearbetar hemifrån inte har får ett lika självklart avslut på arbetsdagen som de fått när de arbetarpå plats på kontoret. De upplever också att arbetet tar mer tid från det övriga livet men äventvärtom, det övriga livet tar tid från arbetslivet. Denna studie visar också hur viktigt det ärmed den sociala och fysiska närvaron av kollegor. Detta för att respondenterna anser ochupplever att det är lättare att kunna samarbeta med kollegor när man är fysiskt närvarande.

Förskolan är en plats där barnet tillbringar en del av sitt liv som ska vara positiv. Ett av pedagogens viktigaste uppdrag som är formulerat av Skolverket är att individerna ska lära och utveckla som individ och gruppmedlem. Lek har en central roll i barns liv och är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. En annan del i barns liv är konflikter, de händer dagligen i barngruppen och de uppstår i alla situationer där finns mänskliga relationer. Många gånger uppstår konflikterna i leksituationer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket synsätt pedagogerna har i förskolan angående lek, konflikter och konflikthanteringsstrategier i förskolans verksamhet. I arbetet använder jag teorier som behandlar begreppen lek, fri lek, konflikt för att analysera pedagogernas syn på konflikt i leksituationer samt vilka strategier som pedagogerna använder sig för att hantera konflikter. För att kunna svara på mina frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ undersökning med fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet av uppsatsens analys visar att pedagogerna ser att lek, fri lek och konflikter är en del av barns liv i förskolans verksamhet. De menar att konflikter är nyttiga och lärorika och med de utvecklar barn sin sociala kompetens. Pedagogerna upplever att “fri lek” lägger grunden för barn att lära sig hantera konflikter. Dessutom vill pedagogerna, trots att de menar att konflikter är lärorika och naturliga inte ha konflikter och har därför olika strategier för att konflikter inte ska uppstår. Pedagogerna använder arbete med förskolans fysiska miljö som en strategi för att ge en så bra miljö som möjligt för att undvika konflikter i barnens lek. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett komplext och ibland motsägelsefullt förhållningssätt till konflikter i lek. Konflikter i lek ses som ett naturligt lärtillfälle men också något som man vill undvika, vilket görs genom planering av gruppsammansättning och miljöns utformning. / Preschool is a place where the child spends a part of his life that should be positive. One of the pedagogue's most important tasks formulated by the National Agency for Education is for individuals to learn and develop as an individual and group member. Play has a central role in children's lives and is the basis for development, learning and well-being. Another part of children's lives are conflicts, they happen daily in the group of children and they occur in all situations where there are human relationships. Conflicts often arise in play situations. The purpose of this work has been to investigate the views of the pedagogue in the preschool regarding play, conflicts and conflict management strategies in the preschool's activities. In my work, I use theories that deal with the concepts of play, free play, conflict to analyze the pedagogue's view of conflict in play situations and the strategies that the pedagogue uses to handle conflicts. To be able to answer my questions, I have conducted a qualitative survey with four preschool teachers from different preschools. The results of the thesis analysis show that the pedagogue sees that play, free play and conflicts are part of children's lives in preschool activities. They believe that conflicts are useful and instructive and with them children develop their social skills. The pedagogue feels that "free play" lays the foundation for children to learn to handle conflicts. In addition, pedagogues, even though they believe that conflicts are instructive and natural, do not want conflicts and therefore have different strategies for conflicts not to arise. The pedagogues use work with the preschool's physical environment as a strategy to provide as good an environment as possible to avoid conflicts in the children's play. The essay shows that the pedagogues have a complex and sometimes contradictory approach to conflicts in play. Conflicts in play are seen as a natural learning opportunity but also something you want to avoid, which is done by planning group composition and the design of the environment.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare kan hantera konflikter som sker mellan elever i skolan, men även att undersöka lärares syn på konflikthantering och hur eleverna kan lära sig att förebygga och lösa konflikter utan att ta hjälp av lärare. Det är viktigt att eleverna får ett bra skolklimat för att kunna gå vidare med sina studier. Konflikter är vanliga i skolan därför är konflikthantering en förutsättning för en bra skola. Lärarens hantering av konflikter spelar en stor roll för att det ska ge positiva konsekvenser och konstruktiva resultat. Metoden som användes i denna undersökning var semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. En av dem hade inte lärarlegitimation men har erfarenhet, och andra lärare hade lärarlegitimation. Metodansatsen var fenomenologisk. I delar av analysen användes Cohens konfliktpyramid. Resultatet visar att alla lärare har samma innebörd av sin beskrivning av begreppet konflikt. Lärarna upplever att konflikter som en naturlig sak och vanliga förekommande under vardagen, vilka bör hanteras och inte undvikas. Modeller som lärarna använder är TORA, Lågeffektivt bemötande och lika behandlingsplanen för att hantera konflikter. Även om ingen av lärarna nämner Cohens konfliktpyramid använder de sig av liknande struktur.

The aim of this thesis is to examine the current situation in regards of librarian - patron conflict at Swedish public libraries. The Swedish library law requires libraries to be open and provide information for all people. But with this open-door-policy the people working at the library are vulnerable to potential threats and violence from the public. Face-to-face interviews were conducted with six librarians at three different libraries in the Västra Götaland region. The questions asked during the interviews regarded what kind of conflicts took place at the libraries and what safety precautions the libraries had to handle conflicts. Repeated themes could be noticed at all the libraries that participated in the research. The two most notable groups that could be identified as “problem groups” were young people and disadvantaged groups. The size and the budget of the library had a significant effect regarding what kind of security services could be purchased. The findings of this research showed that the libraries have several safety precautions in place already. Even with regards to budget cuttings there were other ways the libraries worked to guarantee the safety of its employees.

The purpose of our work has been to deepen the understanding of conflicts and their implications at preschools. Our interest in conflict has grown during our education and work as substitute teachers. Since there has been no standalone course in conflicts management we decided to further deepen our knowledge by problematizing conflicts among children at preschools. This paper will explore how conflicts arise and get resolved.The theoretical starting point for our studies is Corsaro's childhood sociology theory and ideas. We conducted an ethnographic study with a qualitative method where we observed and took field notes at a small city preschool in the south of Sweden. Our central concepts are peer cultures, access strategies, interactive space and core groups. We chose two different age spans among the children we observed to be able to make a comparison as to how conflicts differ with age and to broaden our views of the conflict origin. The result of our study showed the importance of letting children solve conflicts independently and how educators can support children finding a resolution to their conflicts. The result have increased our insights as to how children's surroundings, identity and current state of mind are circumstances that affect the rise of conflicts.

Då konflikter är en del av livet ville vi med denna studie ta reda på hur fritidslärare hanterar och löser konflikter samt hur de använder konflikthantering som en grund för lärande för eleverna i de lägre åldrarna på fritidshemmen. Då vi båda på ett eller annat sätt varit i kontakt med olika fritidshem kunde vi se att konflikter var något som uppstod konstant. Vi ansåg att det skilde sig i hur fritidslärare agera i olika konfliktsituationer och tyckte därför ämnet var intressant och viktigt att utforska. För att arbetet kring konflikthantering ska bli bättre och utvecklas är det viktigt att kunna se hur det ser ut i dagsläget. Vi kan med denna studie ge en bild av styrkor och svagheter som rådet kring konflikthantering inom fritidshemmet. Vi använde oss utav kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer med sju verksamma fritidslärare för att få ta del av deras tankar om konflikter och konflikthantering. För att hjälpa oss stärka våra tolkningar av empirin använde vi oss av det sociokulturella perspektivet då det beskriver olika strategier och metoder som vi ansåg relevanta för vår studie.I resultatet framkom det att fritidslärarna hade en snarlik syn på tillvägagångssättet vid konflikter. Det förebyggande arbetet, så som värdegrundsarbete, sociala relationer, är centralt på samtliga fritidshem. Fritidslärarnas roll som medlare och “hjälpverktyg” var också något som de sju respondenterna var överens om. Den kunskap fritidslärarna har kring konflikter och konflikthantering kommer mestadels, eller enbart, från erfarenhet. De alla var överens om att grundlärarutbildningen bör ha en mer omfattande kurs rörande konflikthantering.

Undersökningen  har  ämnat  undersöka  och  belysa  de  moraliska  konflikter  barnmorskor  kan behöva hantera i sitt arbete vid förskrivning av preventivmedel till flickor under 15 år. Genom kvalitativa  intervjuer  med  åtta  barnmorskor  verksamma  på  ungdomsmottagningar  runt  om  i Sverige har studien genom tematisk analys fått fram tre teman. Temana presenterade moraliska konflikter   som   barnmorskor   hanterar   vid   förskrivning,   dessa   var 1)   mognads-och riskbedömning,  där  rollkonflikter  uppstår  då  informanternas  personliga  önskemål  går  emot deras yrkesroll2) föräldrars delaktighet, då det finns en önskan om föräldrars delaktighet vid förskrivning men detta är  inte  alltid  möjligt vilket kan skapa rollkonflikter, samt 3) ofrivillig graviditet, där det  finns  en  konflikt  mellan  barnmorskors  riktlinje  i  att  förhindra  ofrivilliga graviditeter  och  huruvida  sexualbrottslagen  ska  tolkas  som  ett  förbud  mot  förskrivning  av preventivmedel till flickorunder 15 år.Barnmorskorna hanterar oftast konflikterna genom att prioritera den enskilde patientens behov, i enlighet med ungdomsmottagningens riktlinjer kring förskrivning. Förslag på vidare forskning inom ämnet presenterades bland annat kunna vara att ta hänsyn till andras perspektiv, till exempel de som ställer sig emot barnmorskors handlande i att förskriva preventivmedel till flickor under 15 år.

Denna studie undersöker lärarstudenters och nyexaminerade lärares resonemang och upplevelser av etiska konflikter i religionsundervisningen. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har data samlats in och analyserats för att identifiera mönster och teman. Resultaten visar att lärarna och lärarstudenterna betonar vikten av relationen mellan lärare och elev för att kunna hantera konflikter i religionsundervisningen. Vidare framkommer det att olika ämnen och frågor kan ge upphov till konflikter i klassrummet, såsom religionskritik, diskriminering och fientlighet. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de utmaningar som lärare och lärarstudenter står inför i religionsundervisningen och kan fungera som en grund för vidare forskning och utveckling av undervisningsmetoder.

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.