På grund av att psykisk ohälsa blir alltmer vanligt i dagens samhälle och eftersom människan spenderar mycket av sin tid på arbetet är den psykosociala arbetsmiljön väldigt viktig att arbeta med. Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse kring chefers ledarskapsroll i den psykosociala arbetsmiljön. Våra tre forskningsfrågor är “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av stress i arbetet?”, “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av konflikter och mobbning i arbetet?” och “Hur upplever medarbetarna att chefen arbetar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare?” Mer ingående så önskar vi att ge läsaren en större förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas upplevelse av riskfaktorerna som finns i arbetet såsom stress, konflikter och mobbning där vi förklara hur en ledare kan arbeta för att motverka riskerna och istället främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare.  Studiens teoretiska referensram innehåller tidigare forskning som är en blandning av positiva och negativa ledarskapsstilar, vikten av ett gott lagarbete och kommunikation tillsammans med konflikter, mobbning och olika arbetsmodeller som kan förklara hur en dålig psykosocial arbetsmiljö i större utsträckning riskerar att uppstå. Teorin uppmärksammar i större del vilka risker som kan drabba medarbetaren negativt och att de kan uppstå om man inte tänker på att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie och det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer av åtta personer som genomfördes på deras arbetsplats. Respondenterna handlägger olika ärenden vid en statlig myndighet i Värmlands län. Samtliga intervjuer har spelats in via ljudinspelning och är transkriberade ordagrant innan analysens början. Intervjumaterialet har sammanställts i ett exceldokument för att det ska bli lättare att jämföra där vi har gjort en datareduktion för att få fram det som verkligen är relevant utefter frågeställningarna.  Studiens slutsats är att chefernas ledarskap har en stor påverkan på medarbetares upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien visar att chefernas ledarskap kan påverka medarbetarnas upplevelse av stress genom att bidra till hög egenkontroll och socialt stöd. Resultatet visar även här att medarbetarna tycker att deras chefer är noga med balansen mellan privat- och arbetsliv där det är stort fokus på återhämtning och att medarbetarnas hälsa är viktigare än resultat, vilket också är en faktor som hjälper dem att hantera stress. I studien framkom att respondenterna upplevde en god gemenskap och ett gott samarbete med sitt team och närmaste chef, vilket är en bidragande faktor till varför vi kan utesluta mobbning bland respondenterna, trots att vi till viss del kan se att det förekommer mindre konflikter. Summan av kardemumman blir att respondenterna i denna studie upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö.

Teamarbete har i det moderna samhället fått ett allt större utrymme där anställda förväntas ingå i team för att tillsammans, genom ett ömsesidigt beroende, leverera i linje med uppsatta mål. Syftet med organisationers etablering av teamarbete är dess fördelar, bland annat inkluderat snabb problemlösning, kompetensutveckling och ekonomisk vinst. Diskussioner om teamarbete berör således ofta de effekter denna arbetsform genererar för företag och organisationer, där den enskilda teammedlemmens upplevelser försummas. Med anledning i detta har ett intresse hos oss skapats och studien genomförts för att undersöka vilka upplevelser teamarbete genererar för den enskilda teammedlemmen. Genom en hermeneutisk metodansats som betonar öppenhet har tio intervjuer genomförts med teammedlemmar från olika företag och organisationer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 23–65. Resultatet, vilket har framkommit genom analys av det empiriska materialet och applicering av Simmels teori om former av social interaktion, belyser att upplevelsen av teamarbete starkt påverkas av subjektiva känslor och preferenser. Målorientering, delaktighet, kreativitet och rolltydlighet främjar positiva upplevelser medan brist på dessa kan leda till konflikter. Social interaktion spelar även en viktig roll, men olika preferenser kan skapa spänningar. Tillsammans ger dessa komponenter upphov till upplevelser av utmaningar och framgångar som tillsammans samverkar för att forma arbetsmiljön.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur personalansvariga chefer inom tillverkningsindustrin hanterar konflikter inom sin arbetsgrupp samt hur de upplever att deras sätt att hantera konflikter har förändrats över tid och med erfarenhet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien bestod av 5 kvinnliga och 6 manliga chefer (N=11) inom tillverkningsindustrin, som har arbetat mellan 3–27 år som chef med personalansvar. En kombination av ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval och en snöbollsmetod tillämpades. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys, vilket resulterade i tre olika teman (chefers agerande vid konflikthantering, ny i rollen som chef och nu i rollen som chef), med tillhörande underteman. Resultatet visade att chefer hanterar konflikter inom arbetsgruppen genom att vara kontaktsökande, ta tag i konflikten direkt, visa förståelse för medarbetarnas perspektiv och agera utifrån situationen. Deltagarna i studien beskrev att de upplever mer trygghet i chefsrollen och har utvecklats i och med mer erfarenheter av att hantera konflikter.

Konflikter är en vanlig företeelse i både arbetslivet och privatlivet, där människor med olika bakgrund och åsikter interagerar. Denna uppsats ämnar att öka förståelse för orsakerna till och hur konflikter hanteras på arbetsplatser inom vård- och omsorgssektorn. Genom en litteraturöversikt baserad på tio artiklar från CINAHL och ProQuest, Healthcare Administration Database, gjordes fynd och tre huvudteman identifierades genom analys: konflikthantering, konflikt och förebyggande av konflikt. Resultaten visar å ena sidan på negativa erfarenheter som generationskonflikter och bristande kommunikation mellan olika yrkesgrupper och intressenter. Å andra sidan identifierades positiva erfarenheter såsom coachingsmöjligheter och kompetensutveckling för att främja bättre samarbete och förståelse. Diskussionen belyser vikten av strukturerade åtgärder, såsom utbildningar och teamaktiviteter för att förebygga generationskonflikter. Det påpekas även ett behov av ytterligare forskning för att förstå dynamiken i relationskonflikter och för att implementera effektiva förebyggande strategier för både medarbetare och chefer/ledare. / Conflicts are a common occurrence in both working life and private life, where people with different backgrounds and opinions interact. This essay aims to increase understanding of the causes of and how conflicts are handled in workplaces within the care and social care sector. Through a literature review based on ten articles from Cinahl and ProQuest, Healthcare Administration Database some findings were made and three main themes were identified through analysis: conflict management, conflict and conflict prevention. The results show, on the one hand, negative experiences such as generational conflicts and a lack of communication between different professional groups and stakeholders. On the other hand, positive experiences such as coaching opportunities and skills development were identified to promote better cooperation and understanding. The discussion highlights the importance of structured measures, such as training and team activities to prevent generational conflicts. There is also a need for further research to understand the dynamics of relationship conflicts and to implement effective prevention strategies for both employees and managers/leaders.

Konflikter på arbetsplatsen är vanligt förekommande.  Vi är av tron att inom skolmiljön är det mer vanligt med konflikter än på övriga arbetsplatser. Yrkesrollen lärare innebär en förväntan att kunna hantera och lösa konflikter som uppstår. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa lärares arbetssituation utifrån de konflikter som lärare möter i sin yrkesroll och hur de väljer att hantera dessa samt hur det påverkar lärares arbetsmiljö.  Utifrån semi-strukturerade intervjuer har vi kunnat fånga respondenternas känslor och upplevelser om konflikter och hur dessa hanteras samt hur lärares arbetsmiljö påverkas av konflikter. Studiens teoretiska ramverk är uppbyggd på relevanta teorier som är applicerbara inom skolan och ställs i relation till den faktiska konflikthantering som lärare använder sig av idag. I resultatdelen ställs de aktuella  teorierna mot lärarnas faktiska konflikthantering. Fortsättningsvis presenteras konflikter som har påverkan på arbetsmiljön och om arbetsmiljön faktiskt påverkas negativt av konflikter. Avslutningsvis består det insamlade empiriska materialet av sju kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare på både grund, mellan, hög och gymnasienivå.  Resultatet av studien visar på att yrkesrollen lärare stöter på konflikter dagligen. Lärare möter konflikter som är mellan elever, med elever, mot föräldrar och även mot system. Konflikter med och mellan elever anser sig lärarna vara en del av arbetsuppgiften, att forma demokratiska medborgare. Konflikterna som uppstår gentemot föräldrar är den som är mest påfrestande för nyutexaminerade lärare. En systemkonflikt uppstår i takt med lärarens arbetsuppgifter och är den som majoriteten av våra respondenter anser påverkar arbetsmiljön mest. Hur lärare hanterar dessa konflikter tycks variera, vi ser dock ett mönster i ett förebyggande arbete som kan kopplas till våra valda teorier. Även att lärare kliver in som en tredje part för att medla i en konflikt är något som är förekommande. Sista syftet var att se ifall arbetsmiljön påverkas av lärares konflikter och resultaten visar att konflikter till stora delar påverkar arbetsmiljön negativt.

The purpose of this study is to gain an insight into what the most common conflicts are between pupils in the leisure-time center according to leisure-time teachers, how the leisuretime teachers handle these and how the leisure-time teachers prevent conflicts. The previous research done in our study is based on previous thesis and research on conflicts and conflict management. The theoretical perspectives of the study are based on Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. The empirical evidence was collected through a qualitative method with interviews of four leisure time educators and an assistant principal. In addition, two observations were made on two different occasions in a school located in the Stockholm area. We analyzed our empirical evidence with help of Andrzej Szklarski's four categories for various reasons for the emergence of conflicts, Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. In our study we have found that the reason why conflicts arise between pupils can, for example, be due to a lack of occupation among pupils, envy in friends' relationships but also in disagreement on game and play rules. Another reason may be verbal comments where students disturb the play of other students but also conflicts that occur through social media where the students take the conflicts from home when they come to school. Based on interviews and observation we have seen that the leisure-time teachers usually handle conflicts by letting the ones involved in the conflict tell their experience of the conflict situation without being interrupted to then resolve the conflict together. It also emerged in our empirical evidence report that in conflict situations where the parties do not find a solution to a conflict it is possible that the leisure-time teachers may make a decision, especially if the conflicts have been going on for a long time between the parties. Good leadership and competent, present and educated staff are of great importance in order to prevent conflicts in the leisure-time center.

<p>The purpose with this study was to describe and analyse the daily activities of a criminal group in a southern suburb of Stockholm, Norra Botkyrka, and their attitude to drugs, the police, crimes in general, accomplices and their plans for the future. The study is a combination of different qualitative methods that is built on unobtrusive methods and interviews that was carried out during winter in 2006 and spring in 2007 and six interviews. My interest to carry out this study was grounded on my several years of experience as a prison and probation officer in the prison. I chose to “live” with a group of criminals and participated in some of their social activities.</p><p>The respondents that I chose to call “anti-heroes” proudly tell me about their criminal lifestyle that characterizes of violence, drugs, crimes and conflict where this people show no regret. The readers of this study will be able to do an insight into the criminals’ daily activities. I choose to describe the respondents tough and “tragically” growth and their attitude to the drugs, conflicts, the police, accomplices, women, future and their spot in society. The results of this study will show that the majority of the respondents had a bad growth and comes from torn families, where the most of them began early with drugs and crimes. The organisation of the gang gives a shifting view from what appears to be an organised and structured gang to a disorderly gang with a lot of conflicts. The respondents are so hardly anchored to their criminal lifestyle that an adjustment to normal life, for the majority of them, is next to impossible.</p>

<p>This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school.</p><p>The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area. At last I describe four educational drama-exercises and explain the purpose with its work.</p><p>The empirical base of the study consists of qualitative interviews and observations in two fifth grade classes somewhere in the middle of Sweden. As a methodical starting point three educational drama exercises were created and carried out. The exercises were about conflicts that could appear in the children’s everyday school reality.</p><p>The results show that there are different aspects of what the pupils gave their attention to in the work with the exercises. My conclusion is that one conception is directed at the drama itself, one conception is directed at role-playing, one conception is directed at solving the problems in the exercises and one conception is directed at the emotional part of the drama.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om pedagogiskt drama och tar sitt fokus på deltagarnas perspektiv i övningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter som barn/elever bär med sig i och med deltagandet i dramapedagogiska övningar. Orsaken till att jag valde att skriva om det här ämnet var på grund av min egen fascination och erfarenheter av att delta i dramaövningar. Med anledning av min kommande yrkesroll som lärare har jag valt att rikta undersökningen mot skolan.</p><p>I den teoretiska delen av arbetet tar jag upp litteratur som beskriver pedagogiskt drama som ämne. Jag presenterar även tidigare forskning inom detta område. Slutligen beskriver jag fyra dramapedagogiska övningar och hur de går till samt vilka syften som finns med dem.</p><p>Den empiriska delen av undersökningen består av kvalitativa intervjuer och observationer som jag utfört i två klasser i årskurs fem, någonstans i Mellansverige. För att samla in data till min undersökning har jag skapat tre dramapedagogiska övningar i form av forumspel, som mina intervjuer och observationer utgått ifrån. Övningarna behandlar konflikter som skulle kunna ha utspelat sig i elevernas egen skolvardag.</p><p>I undersökningen framkommer det att det finns en påtaglig variation i elevernas tankar om forumspelen. Det finns också en variation i vad de riktar sin uppmärksamhet mot i arbetet med övningarna. Uppmärksamheten riktas bland annat åt själva teatern i sig (roligt med teater, roligt att spela teater). Ibland riktas uppmärksamheten åt själva rolltagandet (att få agera, att vara i roll). Det framkommer även att det riktas uppmärksamhet år själva problemlösandet och känslouttrycken i spelen.</p>

This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school. The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area. At last I describe four educational drama-exercises and explain the purpose with its work. The empirical base of the study consists of qualitative interviews and observations in two fifth grade classes somewhere in the middle of Sweden. As a methodical starting point three educational drama exercises were created and carried out. The exercises were about conflicts that could appear in the children’s everyday school reality. The results show that there are different aspects of what the pupils gave their attention to in the work with the exercises. My conclusion is that one conception is directed at the drama itself, one conception is directed at role-playing, one conception is directed at solving the problems in the exercises and one conception is directed at the emotional part of the drama. / Detta examensarbete handlar om pedagogiskt drama och tar sitt fokus på deltagarnas perspektiv i övningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter som barn/elever bär med sig i och med deltagandet i dramapedagogiska övningar. Orsaken till att jag valde att skriva om det här ämnet var på grund av min egen fascination och erfarenheter av att delta i dramaövningar. Med anledning av min kommande yrkesroll som lärare har jag valt att rikta undersökningen mot skolan. I den teoretiska delen av arbetet tar jag upp litteratur som beskriver pedagogiskt drama som ämne. Jag presenterar även tidigare forskning inom detta område. Slutligen beskriver jag fyra dramapedagogiska övningar och hur de går till samt vilka syften som finns med dem. Den empiriska delen av undersökningen består av kvalitativa intervjuer och observationer som jag utfört i två klasser i årskurs fem, någonstans i Mellansverige. För att samla in data till min undersökning har jag skapat tre dramapedagogiska övningar i form av forumspel, som mina intervjuer och observationer utgått ifrån. Övningarna behandlar konflikter som skulle kunna ha utspelat sig i elevernas egen skolvardag. I undersökningen framkommer det att det finns en påtaglig variation i elevernas tankar om forumspelen. Det finns också en variation i vad de riktar sin uppmärksamhet mot i arbetet med övningarna. Uppmärksamheten riktas bland annat åt själva teatern i sig (roligt med teater, roligt att spela teater). Ibland riktas uppmärksamheten åt själva rolltagandet (att få agera, att vara i roll). Det framkommer även att det riktas uppmärksamhet år själva problemlösandet och känslouttrycken i spelen.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun.   Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen.   Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen. Konflikternas hanterande beskrivs vidare som avgörande för huruvida de betraktas. Lärarens erfarenhet, inställning och kunskap kring konflikter i arbetslag betonas som en central del för konflikternas utfall. Lärarna uttrycker konflikter i arbetslag främst som en negativ företeelse för lärarrollen. Svårigheter som kan uppstå avser samarbete, bristande engagemang, lärarens hälsa samt avstannande i lärarrollens utveckling. I sammanhanget visar studiens resultat dock även på möjligheter i samband med konflikter i arbetslaget som berör ökad kreativitet, ett mer framgångsrikt samarbete samt ett förbättrat utvecklingsarbete. / The study describes, through a qualitative method, the expressions teachers have about conflicts in work groups as a possibility or an obstacle for the teacher role. Furthermore the study aims to give an understanding of the consequence of conflicts for the teacher role. Qualitative interviews were individually conducted with teachers from three different schools teaching children aged between 10-12.   The concept of conflict has during the teacher education mainly discussed through a student perspective. By being in school, the study authors noted that conflicts are also common among teachers, where the effects on various affected professional. In this context, formed an interest around the area, on the basis of whether the conflicts appears as a possibility, and an obstacle to the teacher role.   The result of the study shows that conflicts in teacher teams are described as a possibility, respectively an obstacle in the role as teacher. The managing of a conflict is described as decisive in how the conflicts are considered. The teachers' experience, attitude and knowledge of conflicts in working groups are essential for the results of the conflicts. The teachers express conflicts in working groups mainly as a negative occurrence for the teacher role. Difficulties that can appear concerns cooperation, deficient commitment, the teacher's health and deficient development. In the context the study's results also show the possibilities gained from a conflict in a working group, it encourages increased creativity, improved cooperation and a more successful development work.