Syfte: Ett ökat användande av cykeln ger ett minskat utsläpp från transportsektorn och skapar en mer levande stadsmiljö, dock ger en ökad mängd trafikanter även en ökad risk för konflikter och olyckor. Hastighetsskillnaden mellan fotgängare och cyklister är stora och med allt fler eldrivna fordon på gång- och cykelbanan blir denna hastighetsskillnad ännu större. Det är därför viktigt med ett fungerande gång- och cykelvägnät. Målet med denna studie är att bidra med förbättring av samspelet mellan cyklister och fotgängare genom att utreda orsaker till konflikter samt att undersöka hur större kommuner utformar gång- och cykelbanor. Metod: Observationer har genomförts vid korsningar på huvudcykelstråket i Jönköpings Kommun, konflikter och flöde har observerats. Data har även samlats in genom semistrukturerade intervjuer med trafikingenjörer och trafikplanerare från fyra större kommuner. Insamlade data har strukturerats efter teman tagna ur det teoretiska ramverket, dessa teman är utformning, riktlinjer och VGU, separering eller samspel och konflikter. Resultat: Studien har visat att det saknas normer kring hur man beter sig på gång- och cykelbanan vilket påverkar trafikanternas attityd till trafikregler och medtrafikanter. Under de sammanlagt 10 observationstillfällena observerades 15st konflikter. Av dessa var 47% på grund av att minst en trafikant inblandad bröt mot trafikreglerna. Oftast inträffar konflikter mellan olika trafikslag, fotgängare och cyklister. Av de 15st konflikter som observerades var 80% mellan olika trafikslag. Studien visar inte något samband mellan inträffade konflikter och hur vida utformningen når upp till rekommendationer i GCM och VGU. Dock kan förbättringar göras, otydligheter i utformningen gör att trafikanter inte vet hur de ska placera sig och samspela med andra trafikanter på gång- och cykelbanan. För att utformningen ska respekteras är det viktigt att trafikanterna få det utrymme som krävs. Konsekvenser: Gång- och cykelbanorna måste göras tydliga och sammanhängande för att de ska användas rätt och respekteras. Fotgängare och cyklister bör ses som två olika trafikslag och ytorna dem färdas på bör utformas efter det. Ett förbättringsförslag är att skapa en standard vid utformning av gång- och cykelbanor som är anpassad för tätorten. Begränsningar: Arbetet är begränsat till större kommuner och observationerna är genomförda i korsningar på endast en kommuns huvudcykelvägnät. Flera intervjuer och observationer i kommuner av olika storlek hade behövt genomföras för att göra arbetet generellt applicerbart. / Purpose: Increased use of bicycles will reduce emissions from the transport sector and create a more vibrant urban environment, however, an increased number of shared-path users will increase the risk of conflicts and accidents. The speed difference between pedestrians and cyclists is large and with more and more electric vehicles on the pedestrian and bicycle lane, this speed difference is even larger. A functioning pedestrian and bicycle road network are important. The aim of this study is to help improve the interaction between cyclists and pedestrians by investigating the causes of conflicts and investigating how larger municipalities design pedestrian and bicycle lanes. Method: Observations were made on crossings in the main cycle path in Jönköping municipality where conflicts and flow were noted. There were also interviews with traffic planners and traffic engineers from four medium sized municipalities. The data collected was sorted by different themes from the theoretical framework. These themes are configuration, guidelines and VGU, separation or interplay and conflicts. Findings: The study has shown that there are no standards on how to behave on the pedestrian and bicycle lane, which affects road users' attitude to traffic rules and fellow road users. During the total of 10 observations, 15 conflicts were observed. Of these, 47% were due to at least one road user involved breaking the traffic rules. Most often, conflicts occur between different types of traffic, pedestrians and cyclists. Of the 15 conflicts observed, 80% were between different types of traffic. Studies do not show any connection between conflicts that have occurred and the extent to which the design reaches recommendations in GCM and VGU. However, improvements can be made, uncertainty in the design means that road users do not know how to position themselves and interact with other road users on pedestrian and bicycle lanes. It is important to give users enough space to make them respect the configuration. Implications: Reasons of conflicts are uncertainties in the configuration, speed differences and pedestrians moving unpredictable. There is a lack of norm of how to behave on the shared path. The configuration of shared paths needs to be clearer and it need to be coherent to make the users respect and use it properly. Pedestrians and cyclists should be seen as two different kinds of transportation and the surfaces they travel on should be designed as such. A suggestion is to create a standard in configuration of shared paths that is suited for the urban centre. Limitations: The study is restricted to larger municipalities and the observations were made at intersections on only one municipality's main cycle road network. Additional interviews and observations in municipalities with different sizes would be needed to make the findings more applicable.

Det finns en mängd forskning som studerat bemanningsbranschen inom vården, men ofta riktas blicken mot den bemannade personalen. I och med att de fastanställda sjuksköterskornas perspektiv inte är studerat i lika stor utsträckning fann vi problematiken och perspektivet intressant. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen när det gäller fastanställda sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inhyrda sjuksköterskor. Studien är kvalitativ och har genomförts med nio semistrukturerade intervjuer med fastanställda sjuksköterskor som vid tiden för intervjun arbetar med, eller har tidigare erfarenhet av att arbeta med bemannade sjuksköterskor. Sjuksköterskorna arbetar inom kommunen, regionen eller privat verksamhet. Vidare presenteras studiens utförande och kvalitativa bearbetning. Resultatet av studien visar att de fastanställda sjuksköterskorna påverkas i olika utsträckning av att arbeta tillsammans med bemannade sjuksköterskor. Det framstående resultat som framkommer i studien handlar om den ökade användningen av bemanning och konsekvenser som ökningen får. Studien betonar de genomgående upplevelser som respondenterna beskrivit, vilka är minskad motivation, stress, tryggheten i en fastanställning, ökat ansvar och lägre patientsäkerhet. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i en sammanfattande slutsats, där vi reflekterar över uppsatsprocessen, presenterar ett kritiskt tänkande över studien samt ger förslag till vidare forskning.

Ostlänken är en del av den enskilt största investeringen för svensk infrastruktur i modern tid, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den kommer tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet och frigöra belastning på befintliga banor och på det sättet förstora regionen. Swecos uppgift är att leverera en tids- och ekonomiskt effektiv lösning som samtidigt är både säker, miljömässigt- och socialt hållbar. I det arbetet är Swecos organisation indelad i bland annat de tre blocken plan, miljö och teknik som vart och ett är ansvariga för att utveckla järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning respektive systemhandlingar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen och kunskapsutbytet mellan kompetensområdena som ingår under blocken miljö och teknik upplevs och förs i praktiken. Ett vidare syfte är att sätta studiens resultat i relation till Swecos interna projektmål och styrdokument för kommunikation och erfarenhetsåterföring, för att vidare kunna synliggöra styrkor och förbättringsområden vad avser kommunikationen inom uppdraget Ostlänken. Insamlat material från enkätundersökning, intervjuer och fokussamtal har sammanställts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användningen av kommunikationsmedel varierar inom uppdraget. Många upplever ett stort informationsflöde, bland annat i form av många möten. Det finns ett upplevt kunskapsglapp både mellan blocken, men också mellan de olika teknikområdena där det ibland är svårt att se varandras behov och förutsättningar. Med stöd av teorier inom det organisationspedagogiska området, visar studien vikten av att ta ansvar för det egna lärandet i form av aktivt lyssnande och reflektion över sina egna referensramar i förhållande till andras. Men också för andras lärande i form av hur man väljer att uttrycka sig och dela med sig av relevant information. Några av de områden som skulle kunna gynna organisationens utveckling är tydliga och detaljerade mötesagendor, mentorskap för att orientera nyanställda i uppdraget och främja kunskapsåterföring, återkommande tillfällen för reflektion kring arbetsgången samt arbete för att frångå invanda mönster gällande samtalsutrymme. Studien visar vidare att uppfyllelsen av den målbild som anläggningen har, kräver en strävan hos varje individ att bli expert på själva uppdraget samt att varje teknikområde får ta plats i beslutsprocesser. Genom att inte betrakta lärande som en naturlig del av arbetsgången, utan enbart sträva efter framfart i form av produktivitet, finns det på längre sikt risk för att detta sker på bekostnad av organisationens utveckling. / The project Ostlänken is part of the single largest investment for Swedish infrastructure in modern times, a new double track high-speed railway between Järna and Linköping. It will provide new capacity to the railway system and off load existing traffic and thus enlarge the region. Sweco's task is to deliver a time- and economically efficient solution that is both secure, environmentally- and socially sustainable. To achieve this, Sweco's organization is divided into the three areas plan, environment and technology. Each of which is responsible for developing railway plans, environmental impact assessment and system documents. The purpose of the study is to analyze how communication and knowledge exchange between the areas environment and technology are experienced and put into practice. A further aim is to put the results of the study in relation to Sweco's internal project- and control documents for communication and knowledge and experience transfer, in order to further visualize strengths and improvement areas in terms of communication within the assignment Ostlänken. Collected material from a questionnaire survey, interviews and focus discussions has been compiled using a thematic analysis. The results showed that the use of communication means varies within the assignment. Many people experience a large flow of information, partly as a result of the high meeting frequency. There is an experienced knowledge gap between the main areas, but also between the different technical areas of expertise where it is sometimes hard to see each other's needs and prerequisites. Based on theories from organizational pedagogy, the study shows the importance of taking responsibility for the individual learning in the forms of active listening and reflection on ones frame of reference and how it relates to others. But also the importance of taking responsibility for others' learning in terms of how to express one self and sharing relevant information. Some of the areas that could benefit the organization's development are clear and detailed meeting agendas, mentoring to orient new employees in the project, recurrent opportunities for reflection on the workflow and continuous work to make sure that the word is evenly distributed at meetings. The study further shows that to fulfill the overall project objectives, individual endeavor is required in order to become an expert in the project itself, and also that each area of expertise may take place in decision-making processes. By not considering learning as a natural part of the workflow, but merely striving for progress in terms of productivity, there is a risk that this will happen at the expense of the organization's development in the longer term.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

Syfte: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur olika ledarskapsstilar påverkar konflikthantering bland chefer inom bank. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att samla in data. För att samla in det empiriska materialet har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Till grund för vår studie har vi använt oss utav tre olika ledarskapsstilar och fem olika konflikthanteringsstilar. Materialet har analyserats mot de valda stilarna. Resultat och slutsats: Vår studie har visat att den transformativa ledarskapsstilen samt att den tillmötesgående konflikthanteringsstilen är dem mest använda i vår studie. Studiens resultat har också visat att Examensarbetets bidrag: Vår studie har bidragit med en ökad förståelse för ämnet genom en kvalitativ metod. Studie har även bidragit till ett ytterligare perspektiv i form utav en bransch som vi inte sett tidigare. Genom detta bidrag ser vi att banker inom Sverige kan använda sig utav vår studie samt fortsatt forskning inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag för framtida forskning är att studera ämnet inom samma bransch fast inom ett och samma företag. Detta för att på så sätt se om det finns skillnader inom ledarskapet och konflikthantering på samma arbetsplats. Förslag på vidare forskning skulle också kunna vara att använda sig utav både enkät och intervju för en bredare syn på ämnet samt en större målgrupp. / Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how different leadership styles affect conflict management among managers in banking. Method: In this study, a qualitative method has been used to collect data. To collect the empirical material, we have used semi-structured interviews with six respondents. As a basis for our study, we have used three different leadership styles and five different conflict management styles. The material has been analyzed against the chosen styles. Results and conclusions: Our study has shown that the transformative leadership style is the most common and that the accommodating conflict management style is the most common. The results of the study have also shown that a high degree of transformative leadership is linked to the collaborative and accommodating conflict management style. A high degree of transactional leadership is linked to the compromising and accommodating conflict management style. The study also shows that it is common for a leader to use parts from different leadership styles and that it is common for leaders to use different conflict management styles depending on the conflict situation. Contribution of the thesis: Our study has contributed to an increased understanding of the subject through a qualitative method. The study has also contributed to an additional perspective in the form of an industry that we have not seen before. Through this grant, we see that banks in Sweden can make use of our study and continued research in the subject. Suggestions for future research: Our proposals for future research are to study the subject within the same industry but within one and the same company. This is to see if there are differences in leadership and conflict management in the same workplace. Suggestions for further research could also be to use both a questionnaire and an interview for a broader view of the subject and a larger target group.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.

Allemansrätten finns idag inskriven i Grundlagen och nämns även i Miljöbalken utan att definieras. Lagtexten ger inte någon förklaring till vad allemansrätten konkret betyder och vad den omfattar utöver att alla måste visa hänsyn och varsamhet. Lagen kan bara ge någon form av avgränsning om andra lagar tolkas motsatsvis men att så ska ske är i sådana fall ett antagande. Det vore dessutom märkligt om en grundlag alltid är relativ till alla andra lagar som förment ska vara underställda denna. Allemansrättsliga konflikter är ovanliga, förmodligen för att den baseras på sedvänja och samförstånd men med ett ökat kommersiellt nyttjande av naturen i form av t.ex. bärplockning och turistindustri på andras mark samt förändring av folks attityd så är det inte långsökt att tänka sig att dessa konflikter kan bli alltmer vanliga i framtiden. Det är därför viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter som allemansrätten egentligen ger, utöver diffusa riktlinjer som personer i allmänhet antas respektera.  Då det inte går att finna dessa i lagen så vänder sig det här arbetet till nästa steg i rättsordningen; domstolarna som ska utgå ifrån lagen för att lösa juridiska konflikter. Sju rättsfall har analyserats med syfte att utröna de resonemang som rättstolkaren för och hur de bedömer allemansrättens omfattning i respektive fall. Detta för att kunna jämföra konflikternas utfall och se om domstolarnas hantering av tidigare fall kan tydliggöra någonting avseende allemansrättens utsträckning och begränsningar.  Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur olika domstolar bedömer saken, både inom samma rättsfall men också mellan dessa. Det förekommer rena motsägelser och det kan inte sägas att domstolarna är konsekventa i sin tillämpning av allemansrätten. Några principer förekommer i flera av domsluten såsom en icke-specificerad toleransgräns för skada och olägenhet, att ett kommersiellt nyttjande av allemansrätten är tillåten samt att det finns en möjlighet för fastighetsägare att delvis hindra allmänheten från områden som egentligen är allemansrättsligt tillgängliga givet vissa förutsättningar. Det är dock tveksamt hur mycket de här, av flera domstolar tillämpade reglerna är värda då det inte finns någon skyldighet för en framtida rättstolkare att ta hänsyn till dessa. Domstolarna har generellt en för långtgående tolkning avseende vilka rättigheter som allmänheten har vilket resulterar i att markägaren måste göra stora eftergifter. Arbetet finner att det är nödvändigt att allemansrätten avgränsningar lagstadgas efter en nogrann utredning som tar framtidens förhållanden i beaktande. / The Right of Public Access is today a part of the Swedish constitutional law and is also mentioned in the Environmental Code without being defined. The law does not give any clear explanation as to what the Right of Public Access really means and what it encompasses apart from the general obligation to show consideration and caution. The law can only provide some form of demarcation if other laws are interpreted to the contrary, but that this should be done is in any case an assumption. It would also be strange if a Constitutional law is always relative to all other laws that are supposed to be subordinate to it.  Conflicts regarding the Right of Public Access are unusual, probably because it is based on custom and consensus, but with an increased commercial use of nature in the form of for example berry picking and the arranging of tourist activities on other peoples land as well as a change in general attitudes, it is not far-fetched to imagine that these conflict can become increasingly common in the future. It is important to know what rights and obligations the Right of Public Access actually provides, in addition to vague guidelines that people are assumed to follow. Since it is not possible to find this in the law, this thesis turns to the next step in the legal system; the courts, which would usually proceed from the law to resolve legal conflicts. Seven legal cases have been analysed with the aim of finding out the reasoning used by the courts and how they assess the extent of the Right of Public Access in each case. The purpose is to be able to compare the outcomes of the conflicts to see if the courts´ handling of previous cases can clarify anything regarding the extent and limitations of the Right of Public Access. The results show that there are large differences between how different courts assess the matter, both within the same legal case but also between them. There are sheer contradictions and it cannot be said that the courts are consistent in their application of the Right of Public Access. Some principles appear in several of the verdicts, such as an unspecified tolerance limit for damage and inconvenience, that a commercial use of the Right of Public Access is permitted and that there is an oppurtunity for property owners to partially prevent the public from areas that are technically accessible by the Right of Public Access given certain conditions. However, it is doubtful how much these rules, applied by several courts, are worth as there is no obligation for a future legal interpreter to take them into account. The courts generally have a too far-reaching interpretation regarding what rights the public has, which results in the landowner having to make major concessions. The work finds that it is necessary that the demarcations of the Right of Public Access be legislated after a careful investigation that takes the changing conditions of the future into account.

Christian Storjohann, a leading figure in the Swedish paper and pulp industry during the early 20th century, was at the heart of significant labor conflicts at Billerud AB in 1928 and 1932. These conflicts reflect not only the industrial and social tensions of the time but also an evolution in views on labor relations and conflict resolution. This work aims to explore the changes in Storjohann's actions and attitudes between these conflicts to understand the broader changes in labor market dynamics during the period. Both in light of individual actors' decisions and the broader societal and economic changes. Storjohann's case illustrates how external events like the Ådalen shootings and internal dynamics within organizations like SAF can lead to significant strategy shifts for individual actors. It also highlights the importance of economic circumstances, where Billerud's specific situation with the transition to artificial silk pulp production both enabled and motivated a different strategy than what had previously been applied. The analysis of the material also emphasizes how media and public discourse can influence and shape actors' perceptions and strategies. Storjohann's actions and rhetoric cannot be seen in isolation from the political and social climate of the time, where fear of communism and a quest for industrial peace were central themes. This reminds us of the importance of considering, in the analysis of social movements, not just the internal dynamics of the involved actors but also how external factors like media reporting and broader political currents affect their scope for action and strategic choices. Applying Charles Tilly's theory to Storjohann's actions and the broader industrial relations in Sweden during the early 20th century offers a nuanced understanding of how labor market actors navigate a complex landscape of interests, values, and power structures. It highlights how historical cases of labor market conflicts can provide insights for contemporary issues around labor relations, negotiation tactics, and conflict resolution. My research thus contributes to a deeper understanding of the long-term processes behind the development of the labor market and the strategies that actors use to navigate this development.

Syftet med denna studie är att undersöka bankernas syn på internkontroll och vidare undersöka vilka mekanismer som används föratt effektivisera den interna kontrollen. Studien riktar sig på attundersöka huruvida visselblåsning används som en av demmekanismerna för att stärka förmågan med att upptäcka ochförhindra oegentligheter av ekonomisk art. Studien använder en induktiv metod för att leda insamlingen avdatamaterial. Vidare använder studien en kvalitativ metod baseradpå intervjuer med fyra olika banker där datamaterialet analyserasmed datamaterialet i kapitel två. Studien visar att det finns en positiv syn på den interna kontrollenoch visselblåsning som mekanism för att skapa en framgångsrikverksamhet. Fastän visselblåsning anses ha en kompliceradfunktion, används den fortfarande för att upptäcka och förhindraoegentligheter, såsom ekonomiska brott. Förutom visselblåsning,använder bankerna mer mekanismer för att stärka och effektiviseraden interna kontrollen. Att uppmana medarbetarna att följa lagaroch principer, utbilda medarbetarna inom olika områden samt attskapa olika arbetarsätt inom verksamheten, att genomföra interntillsyn och ständiga granskningar är en del av de mekanismer somanvänds. / The purpose of the study is to examine the banks view of internalcontrol and further investigate what mechanisms are used tostreamline the internal controls. The study is directed into whetherthe whistle-blowing is used as one of the tools in the internalcontrol to enhance the ability to detect and prevent irregularities ofa financial character. The study use a inductive method to lead the collection of datamaterial. The study further use a qualitative method based on fourinterviews with different banks were this data material is comparedwith existing theories in the second chapter. The study shows that the view of internal control and whistleblowingis positive in the process to create a successful company inthe banks. Despite that the whistle- blowing is known as acomplicated function, it’s still used to detect and preventirregularities of crimes, such of financial character. Except whistleblowing,the banks are using more tools to streamline the internalcontrol. To urge employees to comply laws and other principles,education in different areas for employers but also to createdifferent work approaches in the company, to make internal checkupsand constant supervision of the organization work is some ofthe tools that are used.